Ja min födelsedag kanske inte blev den bästa jag haft men det gör faktiskt ingenting. När jag fyllde 40 fick jag en överraskningsfest som heter duga och den lever jag på än idag.

Ville dock gärna hem med planet jag hade flygbiljett till. Så blev det inte.

När jag åkte till London flög jag från Köpenhamn till Gatwick och tänkte att det borde väl vara hemresa från Gatwick då. Visste att jag skulle flyga med brittish airways, visste att den skulle gå från terminal 2, visste att den skulle lyfta 11.30. Visste inte att den skulle gå från Heathrow. Eller visste och visste, hade inte kollat så noga på mailet på resan utan tog för givet att den självklart måste avgå från Gatwick.
Men icke. Insåg detta när jag var framme på Gatwicks flygplats och helt sonika inte hittade min avgång.
Surt. Hade såklart inte själv bokat eller köpt resan utan det hade den engelska arrangören gjort. Men nu fick jag snällt köpa en ny biljett när jag insåg att jag aldrig skulle hinna till Heathrow på en knapp timme.

Tröstade mig själv med att dricka Laura. Och att snaska på en banan och valnötsmuffin.

3 timmar senare satt jag på ett flyg hem till ABBAland.

Tog arlanda express in till huvudstaden och satte mig i en taxi för att åka hem.

Tog en sväng förbi konditoriet Thelins på Kungsholmen och köpte en
Prinsesstårta. Väl hemma tog jag på mig myskläder, skar upp en gigantisk tårtbit och kröp ner i soffan. Ensam med Tvn som vän. Urskönt efter att ha varit bland folk i över en vecka. Behövde det här. Ladda batterierna. Vara tyst. Bara jag och mina tankar. Och den goda tårtan. Pratade med vänner och familj som ringde och grattade. Sedan somnade jag tidigt i min säng och sov som en gris i tio timmar. Behövde tydligen sova också.
Imorgon åker jag till Borlänge och föreläser.

Kram!

London calling!

Giget på G.A.Y. gick som smort. Fullpackad publik som precis sett när Danmark knep hem vinsten i Eurovisionfestivalen och som sedan kom till oss för att skaka loss ordentligt.

Söndagen spenderade jag med fina vänner och galna upptåg. imorgon åker jag hem till Sweden igen.

Är så stolt över mina fina vänner Petra och Sarah.
Sarah som sjöng så vackert en ny version av ABBAs klassiker ”the Winner takes it all” och Petra som dominerade under hela finalen. Ja under semifinalerna också, för den delen men
under Storfinalen var hon helt fantastisk. Folk som jag pratat med här i London älskar också Petra. Under den lååååånga sändningen hade hon verkligen hela europa i sin hand. Snygg, galant, rolig, tydlig, lugn, glimt i ögat och helt enkelt bäst.

Hela Eurovisionen var grym. Alla som jobbat med hela den stora apparaten ska vara stolta.

Just det. Fyller år idag. Grrrrattis till mig.

Kram

Ikväll gäller det.
Ikväll smäller det.
Eurovisionfinal!!

Jag lämnar Malmö efter en rolig och lärorik vecka och drar till London.

Alcazar ska spela på klubben G.A.Y. Men det är inte förrän sent inatt så jag hinner sitta klistrad framför Tvrutan på mitt hotellrum och se Petra Mede styra Europa under tre och en halv timme.
Just det, det är ju 26 bidrag man inte får missa. Har ni någon favorit? Vem tror ni vinner?

Kram!

Så var det bara en dag kvar.
Jag kom förra torsdagen och åker imorgon lördag. Ikväll är min sista dag i Malmö och i ”supercharged”- studion.
Det har varit sååååå kul och jag har lärt mig sååååå mycket om hur det är att vara programledare för livesändning. Ifall ni vill kolla hur jag skött mig så kan ni leta på youtube på ESCsupercharged eller superchargedESC eller Telias hemsida.

Vi har haft så många gäster som turats om att prata i studion, en del har bjudit på sång, en del har brutit ihop och tvingats lämna oss precis innan sändning pga utmattning. Vi har skrattat så vi gråtit. Vi har svettats så det blivit imma på fönstrena och vii har ryst av välbehag av flera vackra stämmor som strött kärlek över programmet.

Min fina vän Sarah dök upp och pratade om sin karaktär Lynda Woodruff. Loreen dök aldrig upp för att hon, ja hon kände inte för det. Men så är det när det är live. Då får man improvisera lite och prata om något annat. Ja helst om något som har med Eurovision att göra, såklart.

Vackra Dina från Ryssland sjöng smäktande vackert en Edith Piaff-låt bara så där. Otroligt häftigt. Hon berättade att hon skulle hem på söndag, vinst eller inte, och gästa Josh Groban som skulle ha konsert i landet.

<

Igår lekte jag med denna röda flamma.
Mer om det i nästa blogginlägg.
Just det, jag skulle ju även berätta varför jag och Martin Rolinski kommit så nära varandra. Äh, gör det i nästa blogginlägg.

Kram

Solen skiner i Malmö och det sägs att det kommer bli hela 23 plusgrader lagom till tidiga eftermiddagen! Just nu älskar jag Sverige. Just nu älskar jag Malmö lite mer. Trivs så bra här nere. Alla är så softa, lättsamma, roliga och så har skåningarna en stor portion glimt i ögat.

Som sagt, Alcazar spelade för ett partyglatt ”Wonk” på Amiralen i lördags. Vår fina vän Emir som är chef för alla hårstylister och sminkörer(40 stycken) ute Malmö arena hängde med till logen på Aniralen och la sina magiska fingrar över Tess och Linas hår innan det var dags att gå upp på scenen.

Min vän Jenny Durén som annars bor i Barcelona med sin man och två döttrar hade flugits upp till Malmö för att ingå i sminköstruppen ute på arenan. Fast på lördagen tog hon sig an mina ögon och fick mig att se kåt, glad och tacksam ut.

Även min fina Malmöväninna Nina dök upp och kollade på våran Alcazarkonsert och gav oss två timmar upp när vi var klara och sjöblöta av svett.

Lite glass måste man få unna sig i solen.

Speciellt om man har tränat med den grymma PTn Tobias som håller till på Sats city.

Varför står sångaren Martin Rolinski och håller om mig så ömt?
Bor han i Malmö?
Har vi ett hemligt projekt ihop?
Är han min nya pojkvän?
Ska han ta över i Alcazar?
Jag förstår att frågorna är många och framför allt långa.
Svar får ni imorgon!
Kram