Kvällen skulle komma att gå Japans tecken. Efter cykelturen hann jag och Caroline smita in på ett massageställe för en timmes gudomlig fotmassage innan vi tog taxi tillbaks till hotellet för lite piff.

Och på tal om piff. Min städerska är helt fantastisk, möjligen lite manisk som ställde i ordning minsta lilla som man lagt snett eller stökat runt. Hon hade till och med raddat upp mina använda örontops brevid varandra så snyggt….

Dom flesta taxibilarna är rishögar men dom har ändå en liten TV i baksätet som man kan sitta och slötitta på under resan.

Jag och Caroline mötte upp svenskarna Martin och Christian på ett japanskt hak
vars namn jag inte minns och åt ihjäl oss. Båda killarna pratar ju flytande kinesiska så vi lät dom beställa all mat.

Till maten drack vi naturligtvis japansk öl.

Är det något jag har fått överdos av från min Kinavistelse så är det kolhydrater. Nudlar, ris och friterat. Fasen vad det är gott!

Efter middagen åkte vi mätta och spydärdiga till en liten italiensk sylta, boysens favvoställe ”Salute”.
Där blev det prosecco långt in på sena nätter med glada utrop och nya bekanta.
När klockan nuddade halv fyra var det dags att åka hem till hotellet för att sova
i den sköna sängen med dom sköna lakanen en sista natt.

Godmorgon, Shanghai! Sista frullen på 83e våningen.

Sedan var det bara att hämta resväskan
Och checka ut. Vemodigt.

Hej då utsikten från mitt hotellrum.

Hej då världens snart högsta byggnad.

Hej då, Shanghai. Szje szje för den här gången. Ill be back.


























