Igår hade Wallmans salonger 20 års jubileum! För 20 år sedan sökte jag jobb på det nya stället Wallmans salonger på Teatergatan 3 som sjungande servitör. Jag hade ingen aning om hur man serverade men sjunga det tyckte jag att jag kunde. Jag fick jobbet och trodde det skulle bli en dans på rosor. Sång och lek och stående ovationer varje kväll. Det var delvis sant. Det var mycket sång och och stående ovationer men ingen som helst dans på några rosor. Det var ett ruskigt hårt arbete att jobba ”dubbelt”- artist och servitör fem dagar i veckan. Vi slet som djur första halvåret innan Wallmans Salonger tog form och allt flöt på. Det var tufft, mycket nagelbitande, otåliga gäster som inte förstod att man inte alltid kunde vara ultrasnabb med allt för att man helt plötsligt skulle upp och sjunga en truddelutt på scenen. Men fan så kul vi hade det och så mycket man fick lära sig. Efter min tid på Wallmans har jag återkommit vid flera tillfällen senare år men då i egenskap av koreograf.

Jag tog följe med Tessan och Lina från Alcazar och det blev en härlig kväll med vänner, arbetskolleger och andra Wallmaniter.

Wallmaniterna Linda Bentzing, Sonja Aldén och Shirley Clamp var självklart på festen.

Finaste Pernilla och jag svängde loss som två små hungriga bävrar på dansgolvet.

Hanna Hedlund och Jacob Stadell var där

Martin Stenmark flankerades av Sandra och lina.

Jag fick en egen stjärna på gatan utanför Wallmans!

Hur lycklig blev man inte då!

Det bjöds på flera häftiga sång och dansnummer. Och stans snyggaste pole dancing…

Efter Wallmans dök vi ner på East där Niklas jobbar.

En extremt trevlig kväll. Och en extremt sen kväll. Somnade fyra på morgonen för att vakna av att väckarklockan skrek i mitt öra kl sju. På morgonen.

En timme senare satt jag på ”Rix Morgonzoo” och pratade om min bok.

Min kompis Sofia var med och intervjuade och det blev en riktigt trevlig halvtimme i radio. Sedan åkte jag hem och sov lunch.

Kram!