Jag gillar inte dagis. Dagis är en bajskorv. Du är också bajskorv mamma.
Det sätter tonen, för resten av kvällen, när treåringen på vägen hem säger ett sanningens ord när hon uppretat inser att hon inte ska få kanelbulle innan maten.
Promenaden som KAN ta 5 minuter tar nästan 25 minuter, för att samma treåring ilsket vägrar förstå att hon inte får ”leka kompis” med sin bästis på samma gata.
När hon väl hemma först klipper av sig en hyffsat stor toffs av sitt vackra hår OCH sedan tar storasysters älskade Hello Kitty-klistermärken och klistrar alla alla märken på varandra, då känner jag att den här kvällen inte behövde vart.
Hon är kort sagt inte Mysiga Magda i dag. Nu gäller det att hålla sanningen borta från Flitiga Lisa så länge som möjligt….
Jag blir nära tårarna när min älskade bortflugna make ringer och säger att han missat flyget i Frankfurt, och vi snuvats på den värdefulla halvtimmen vi kunde fått tillsammans från det han skulle kommit hem tills dess vi somnat av utmattning. Det är såklart inte hela världen med ett missat flyg men jag behöver ju en kram..
När sedan svärfar ringer 19:15 och säger att att han inte kan köra storebror från punkt A till punkt H som i hem, för att han fått punka och står strandad på Göteborgsvägen (stackarn) – då undrar jag faktiskt om det blivit lite fel i kalendern, är torsdag den tolfte egentligen fredag den trettonde…
Förresten, don’t get me started om hur jag hade det innan jag blev kallad bajskorv!
MEN det bästa med den här dagen är att jag är säker på att just PÅ GRUND av den här torsdagen den tolfte så kommer morgondagen som kommer här efter bli alldeles alldeles underbar…
och JO, det kunde bli värre, för det är torsdagen den tolfte och mitt blogginlägg som jag ursprungligen la från mobilen, det här inlägget alltså, hamnade på min företagswebb. Med bajskorv och allt. PANIK. Hur många hann se det på de 60 sekunder max som det låg uppe…
OK men då är jag väl ett levande bevis på att livet inte är en dans på rosor. Vissa dagar…
Jag antar att jag bjuder på det!
