Eventuell SPOILERvarning för er som inte såg avsnittet av Morden i Midsomer i tisdags och som tänkt se det senare…
För mig är Morden i Midsomer SOMMAR, SOMMAR, SOMMAR.
M sa häromdagen, ”jaha nu är sommarn här då om MiM börjar igen..”
Men förutom sommarkänslor så får jag tråkkänslor när jag tittar på MiM, i alla fall vissa avsnitt, och jag kan inte riktigt bestämma mig för vilken känsla som vinner, den fina sommarkänslan eller tråkkänslan…
Tisdagens avsnitt var liksom ingen höjdare, mest därför att
- det är orimligt att Barnabys fru skulle sitta och åka typ 5 mil för att lämna in en jacka hos en skräddare som sen blir mördad (typ) istället för att lämna in den i den större staden (Causton) där hon faktiskt bor.
- det är orimligt att en starkt kristen man skulle dödat två personer, varav en präst som han tyckte mycket om, bara för att de läst en lapp där den kristne manne utpekas ha en utomäktenskaplig relation – det är inte orimligt för att han är starkt kristen utan för att byn där han bodde, enligt hans egen utsago, skvallrade om allt och visste allt, så om alla redan visste att han hade en affär varför då dölja det? Och vart fick dom lappen i från?
- det är orimligt att så många som 220 personer mördats i ett så litet county som Midsomer, på så kort tid som serien utspelat sig under, utan att mordkommisionen på Scotland Yard skulle blivit inkopplad OCH de hamnat på samtliga kvällstidningars löp som ett varningens exempel på vart man inte ska flytta om man vill överleva.
Ok jag ska sluta klaga men jag tänker förmodligen inte sluta titta, för det är himla mysigt med sommarkänslor, vart de än kommer ifrån och hur orimlig de än är…
bilder från www.weheartit.com
Jenny G 
6 Kommentarer