Godmorgon bloggen! Idag har jag återigen funderingshatten på mig. Ena chefen kallade in mig på sitt kontor igårkväll innan jag skulle gå hem och tonen i hans röst var lite oväntad. Trodde först med fasa att han var missnöjd med mig (och hade sett att jag smygbloggar lite på arbtestid). Men det var tvärt om. Han ville prata om min framtid. Enligt mitt ”work and holiday”-visum (som är giltigt i totalt 12 mån) kan jag bara stanna hos samma arbetsgivare i 6 mån, betyder att jag måste lämna det här jobbet i mitten av september senast. Har dock ändå funderat på att resa vidare i slutet av augusti eller så.
Men så får jag frågan om jag skulle vilja stanna här. Det kostar företaget dryg 30 000 kr att sponsra ett vanligt arbetsvisum och det är giltigt i 4 år, och de verkar villiga att göra det för mig. Då kan man inte byta jobb under de 4 åren, utan det är stanna inom företaget eller åka hem om man inte trivs helt enkelt. Jag hade helt ärligt aldrig övervägt att stanna här i Australien någon längre tid efter mina resor, har så mycket annat som jag vill se runtom i världen. Och jag saknar min familj och mina vänner därhemma. Vill egentligen inte bo någonstans där jag bara har råd att åka hem max en gång om året.
Bild lånad från http://richardwiseman.wordpress.com/2009/05/21/its-the-friday-puzzle-9/
Så när frågan hängde där i luften mellan mig och chefen så tänkte jag att jag får väl säga precis vad jag tycker. Stå upp för mig själv. Så jag sa att jag inte vill fortsätta som sekreterare efter september utan isåfall flytta till en mer projektledar/strategibaserad roll. Att jag är överkvalificerad för det jobb jag gör nu och att jag är långt mer kompetent och förtjänar mer betalt. Att jag trots min bristande mediabakgrund har en relevant utbildning och huvudet på skaft. Och att jag vill resa runt Australien först isåfall och sen eventuellt komma tillbaka till Sydney och påbörja en skräddarsydd roll om han kan ordna en sådan i början av nästa år innan mitt visum går ut här. Och han sa rätt upp och ner att han vill behålla mig i företaget och att han ska försöka skapa en ny lämplig roll åt mig. Helt otroligt. Detta är ju självklart ingen garanti för att det kommer hända/att det finns budget/att jag klarar av det/att jag vill stanna. Men sådana saker löser sig om det är meningen att det ska vara så.
Men jag stod i alla fall upp för mig själv och min kompetens. Idag känner jag mig sådär en halvmeter längre! =)
Laddar ...
FANTASTISKT vad DUKTIG du är!
Helt rätt att förklara vad som skulle kunna få dig att stanna och att han bara så där säger att han är villig att lösa det – du är hur duktig som helst!!! och uppenbarligen en viktig tillgång för företaget!
bra jobbat!
Sketabra gjort………………man kommer så mkt längre om man är ärlig och säger vad man tycker /anser om man gör det på bra sätt! Blev glad för dig och det är klart att det går………….Hoppas att du sovit gott och vaknar med ett leende! Kramar H
..and you should. Gud va bra, en inspiration för många säkert och verkligen för mig som funderar så mycket runt jobbet just nu. Tack för detta inlägg, det behövdes för mig./ Kram
Men du! Gud vad ballt! Bra gjort av dig att ställa krav och vara ärlig, det kan bli hur bra som helst ju. Stort grattis till möjligheten.
Tack för din kommentar hos mig. Ja, visst är det svårt med lusten. Ska man ”tvinga” fram lusten eller låta den vara? Jag har testat att låta den vara, och känner att jag kanske vill testa en annan väg. Vi får se hur det går. kram
Jag vill med vara megamodig! Jag är megafeg…jag fick tillochmed mer än vad jag begärde i lön när jag fick ny tjänst eftersom jag la mig lite för lågt tyckte de… Illa
Shit vad coolt!! Du är min idol nu:) Jag älskar när människor tar den plats de förtjänar och tycker att de är värda. Kramar!!
Vilken ego-boooooost!!! vad kul att få höra det oavsett vad det blir av det. Visst känner man sig nöjd när man står upp för sig själv!!!*L*
Jag blir sååå stolt över dig, Systeryster!!! Gå på magkänslan och skit i vad alla andra tycker!! Stannar du så länge kommer jag garanterat och hälsar på.. Puss