Det finns ett gäng kvinnor på främst Twitter. De kallar sig feminist i stort sett dagligen. De pratar gärna och mycket om systerskap. Så långt alla rätt, enligt min livsfilosofi och ideologiska ledstjärna. Jag kallar mig feminist, jag brinner för jämställdhet, balanserad maktstruktur mellan könen och att bekämpa begränsande könsnormer som säger att en kvinna ska vara si och en man så.
Skillnaden är att jag för länge sedan slutat kasta ur mig saker som ”hata män!” eller liknande rent manshatiskt, även om det är ”på skoj” eller någon störd form av ironi. För jag vet vad det gör. Jag vet hur det triggar helt fel känslor hos främst de som hatar feminister i allmänhet och kvinnor i synnerhet.
Jag pratar inte heller om att alla kvinnor skulle vara förtryckta och alla män förtryckare. Om att man inte får kritisera någon som kallar sig feminist för då är man antifeminist, hatisk, emot systerskapet.
Detta gör däremot denna klick. Frekvent. Deras manshatiska (post-ironiska?) och offertyngda jargong är helt och hållet intolerant mot andra ideér och värderingar. När en man frågar något om feminism, med en neutral eller sansad ton, får denne inte sällan syrliga svar. Gärna kombinerade med någon härskarteknik. ”Du ska nog inte ge dig in i något du inte har någon koll på” (översatt: detta är vår fråga, vi äger den, vi bestämmer).
Jag har sett det här beteendet otaliga gånger främst på Twitter. Och jag som kvinnlig feminist får nästan dagligen skit av just män, som jag kan se tidigare har varit i beefs med dessa, vad jag kallar aggressiva feminister. Dessa män må redan vara trolliga Pär Ström-wannabees men jag tror inte bemötandet från de feminister jag pratar om direkt gjort dem mer… Öppensinnade.
Jag jämför gärna dessa feminister med de så kallade antifeminister som syns och hörs i antifeministbloggaren Pär Ströms kommentarsfält. De ifrågasätts ständigt (med all rätt) så varför ska inte dessa feminister få samma behandling? Varför ska man ta på sig silkesvantar bara för att någon utnämnt sig själv till feminist? Är det som att få någon slags automatiserad immunitet? Nej, så funkar det inte.
Pratar man om systerskap får man bete sig därefter. Då får man stötta och tro på andra kvinnor som påstår sig ha blivit utsatta för till exempel sexism istället för att fortsätta rövslicka personen som betett sig illa. Pratar man om systerskap får man ge fan i att lägga krokben för andra kvinnor som vill komma fram, i ens egen bransch. Då får man lära sig släppa egot och omvärdera sina hjärnspökens inverkan.
En feminist ska inte på något sätt vara en ”perfekt förebild” eller liknande (vad det nu är). Det är inte så jag menar, alls. Om någon nu tolkade det så. Men det finns vissa grundläggande värderingar man bör leva efter som feminist. Vill man motverka samma grejer som de jag nämner ovan (maktobalans mellan könen, stereotypa könsroller m.m) kan man omöjligen kläcka ur sig att man hatar män. Även om man ”skojar”. För varför skulle man skoja om det? Vad är syftet? … Det är enbart kontraproduktivt. Det hjälper inte ett skit mot allt det där som är vidrigt med könsklyftor och maktobalans.
Och då är man ju inte feminist. Då är man bara gnällig, bitter, osaklig, beter sig rent korkat. Och man förstör för feminismen. Man förstör för alla oss som faktiskt vill bra grejer.
Jag twittrade idag om ”vettiga feminister” och det var ju tydligen kvinnohatiskt. Återigen: kvinnor som kallar sig feminister, oavsett hur osakliga, hatiska och rent vidriga de är i sina beteenden är alltså inte okej att rikta någon som helst kritik mot.
De har fått någon slags immunitetsmedaljong eller?
Jag fattar inte.
Och jag blir ledsen. För jag är övertygad om att en majoritet av alla män INTE är kvinnoföraktande och sexistiska. Varför skulle de vara det? Varför skulle alla kvinnor känna sig förtryckta av män? Även om det finns så kallade patriarkala strukturer som vi aldrig får förneka och sluta jobba emot. Men om man jobbar utifrån det första jag säger i det här stycket, om det här är ens utgångsläge… Ja, då skapas ju bara hat. Och agg. Och massa okonstruktiv skit. Och då är man inte längre feminist.
Nej. Och jag fattar fortfarande inte varför folk går på det.
Cissi, Om du nu har så stora problem med Pär Ström (Tror du nämnde honom tiotals gånger under ditt program i radio1 när ni diskuterade detta)
Varför då inte bjuda in honom till en debatt och krossa honom (om han nu är helt ute och cyklar) istället för att kasta massa små-nyp i dina inlägg?
Tack Cissi för en fantastisk text!
Mitt lilla dagsprojekt har gått ut på att försöka förstå mig på den här debatten. Den är en bergochdalbana, det är fruktansvärt rörigt att hålla reda på vilka som är ovänner med vilka och varför. Men förhoppningsvis kommer det något gott ut ur den.
Du och Fridén skriver på ett sätt som får mig att minnas varför jag började kalla mig feminist en gång i tiden, och att glömma varför jag slutade med det…
Allt gott!
”Skillnaden är att jag för länge sedan slutat kasta ur mig saker som ”hata män!” eller liknande rent manshatiskt, även om det är ”på skoj” eller någon störd form av ironi. För jag vet vad det gör. Jag vet hur det triggar helt fel känslor hos främst de som hatar feminister i allmänhet och kvinnor i synnerhet.”
bara undrar, VARFÖR denna hänsyn? det är väl för fan inte någon annan människas ansvar att dessa personer ”inte triggas”
Håller helt med, det är just sådana kvinnor som förstärker den redan vanliga fördomen om feminister att vi är rabiata manshatare som måste vara och se ut på ett speciellt sätt. Jag har själv råkat ut för sådana sk. feminister som bla. hoppat på mig om sådana saker som är totalt irrelevanta. Tex. en tyckte att jag var en förrädare för att jag lever i ett monogamt förhållande med en man och en annan tyckte att jag förstärkte myten om ”den fula feministen” pga. av min klädstil.
Jag är inte den som dömer, men sådana här kvinnor förstör. mycket.
Men suck… Som vit får jag privilegier över svarta, detta är ett faktum oavsett hur mycket jag skulle bitcha om det och säga att ja men jag personligen förtrycker inte svarta! Spelar ingen roll, jag är den del av strukturen då jag är vit!
Precis som att då jag var cis-kille var en del av deom förtryckande strukturerna av kvinnor som grupp. Detta är ett faktum.
Detsamma gäller heterosexuella över HBTQ-personer. Cis över trans, etc.
Fint med lite konstruktivitet i feminismens namn!
Men att döma av allt mothugg här så är offerkoftan väldigt skön för många och den ska ingen försöka ta – ”hur vågar någon ha åsikter om OSS?”
Det är ju du som har fel i din tolkning av vad feminism står för. Feminism en en politisk rörelse som menar att kvinnan är underordnad mannen. Mannen SOM GRUPP är alltså överordnade kvinnan. Det betyder inte att alla män är svin eller elaka. Tycker verkligen att jag som kvinna har rätt att tycka till om de strukturer som begränsar mig!
Det är inte heller du (tack och lov) som avgör vem som är feminist och vem som inte är det. Inte heller har du tolkningsföreträde gällande vilka feministiska frågor som bör lyftas.
Det du skriver i denna text är, enligt min tolkning, kriterier för hur en ”riktig” feminist får och inte får vara. Att du försöker komma undan genom att säga att det inte alls är det du gör innebär inte att det inte är så. Du trasslar in dig i olika former av kritik som dels är baserad på att gå åt individers uttryck för sin humor och dels personligt agg mot samma personer. Kontentan blir iaf att du, på ett värre sätt än många andra, skadar feminister och feminismen. Det måste väl få finnas utrymme för individer inom den feministiska ideologin? Alla är inte stöpta i samma form men det innebär inte att det ena alternativet är bättre/sämre än det andra. Jag tycker att det är otroligt tråkigt när fokus tas från sakfrågan och flyttas till individnivå.
Intressant inlägg Cissi! Men hur tycker du att vi ska bemöta de som sedan säger ”så där säger alla sekter, att DE ANDRA inte är riktiga X feminister/kristna/nationalister/whatevah”?
Sedan när bestämmer jag över hur en feminist f å r vara eller inte? Jag uttrycker bara min syn på det hela. Ger exempel på beteenden jag tycker strider mot feminismen som ideologi av enligt mig väldigt logiska skäl.
Nej, det är verkligen inte mitt jobb att prata varenda manshatande feminist till vett. Jag syftar på en till synes hel ”falang” inom en ideologi, de måste själva inse att det de gör helt går emot ideologin.
Tycker iofs att det är bra att feminister ifrågasätter varandra. På samma sätt som det inte finns ett sätt att jobba antirasistiskt så finns det heller inte ett sätt (eller ett rätt sätt) att jobba feministiskt, eller att vara feminist. Vi kommer atti ifrågasätta varandra sålänge vi/och andra enbart talar om Feminism som någon slags enhetligt, på samma sätt som det talas om ”kvinnor” som en enhetlig grupp. Feminismen kan inte diskuteras utan att hänsyns tas till andra maktstrukturer än kön. Kön kan aldrig kopplas från ex. etnicitet och klass. Och det är väl antagligen därför det blir en massa beefar när feminism talas enbart utifrån kön. Jag är feminist men håller definitivt inte med alla feminister. Och försvarar heller inte alla feminister. Visst jättebra med 50/50 mön/kvinnor i alla bolagsstyrelser, men det är för mig inte en feministisk kamp. Det är ett återupprätthållande av klasssamhället och en vit hegemoni. Systerskapet må ha en poäng, men det essentialiserar också kvinnor då kön antas vara ett påtagligare förtryck än klass, etnicitet, sexualitet, funktionalitet etc. Därav att jag tror att det är bra att ifrågasöttandet fortsätter. Det finns ett perspektiv som är större än Sthlms twittervärld.
Varför ska dagens män få ta all ilska som kokat hos kvinnor i alla tider, vad är det konstruktiva i det? Exakt hur för det feminismens kamp framåt?
Sen är det klart att man har rätt att bli arg, men det måste finnas proportioner. Skillnad på att bli arg någon gång då och då och på att regelbundet häva ur sig manshat.
Bullmamman, fortsätt. Vad menar du med: äsch åh herregud?
Jag sa väl inget som var emot dig? Eller? Tycker du att man ska trycka ner en ung 16 årig (tjej) som inte vill annat än att ha ett jämställt samhälle? Är det rätt?
Är det rätt att bara säga: äsch. Och trycka ner åsikter? Du har ingen aning om hur mycket jag kämpar för kvinnors rättigheter, hur många Fi möten jag varit på, hur många gånger jag har blivit sexuellt trakasserad eller hur många tal jag har hållit inför män +50 om hur vidriga män det finns. Du vet inte hur mycket vi kämpade för filmen jag länkade. Jag undrar hur många av de här grejerna du har gjort? Eller du som du gjort när du var 16?
det du gjorde var bara att trycka ner, kränka. Nästa gång du sitter i ett töntigt kommentarsfält och tror att du gör något bra, tänk på vem det kan vara bakom skärmen på andra sidan. Sjukt att man behöver lära medelålders kvinnor om sånt här. Vi skulle väll ändå hålla ihop? Så. Som jag säger till män, TÄNK OM TÄNK RÄTT. peace.
Tack! Ska kolla in!
Faktum är att jag inte hade sett något av gårdagens debatt under dagen, på Twitter, när jag började twittra om det direkt efter jobbet. Det var bara en sjukt tajmad slmup, jag hade pratat med en killkompis under dagen som bor i annan stad, via telefon som berättade att han ofta blir dåligt bemött, omotiverat av just ett antal kvinnor på Twitter som kallar sig feminister. Detta när han
(som är en vettig person) vill prata just genus, feminism och liknande, ställer frågor utan att för den sakens skull vara raljerande eller otrevlig i tonen. Om man på något sätt vill att fler ska tänka som en själv så bemöter man en person som honom schysst, med ev schysst ton. Oavsett hur många kvinnofientliga Pär Ström-troll man stött på innan.
Fast, om vi ser till den senaste twitterstormen kring feminism så handlade ju mycket av ”ge dig inte in i debatten”-argumenten om att dessa feminister är sjukt less på att få en massa påhopp om diverse saker av folk som inte är pålästa, folk som slänger ur sig idiotiska kommentarer när de återberättar saker som hänt i deras liv?! Jag upplever inte alls dom på samma sätt som antifeministerna i kommentarsfältet på Genusnytt, utan som personer som är sjukt jävla less på att ständigt behöva utbilda sina meningsmotståndare som ger sig in i debatter på grund av missförstånd, på grund av okunskap.
Bara för att en utnämner sig själv till feminist så ska en inte behöva ta diskussioner med folk som ständigt missförstår, en ska inte behöva utbilda dessa människor som debatterar på olika nivåer.
Sen är ju frågan om twitter är stället för diskussioner överlag.
Sen måste jag fråga, finns det någon feminist, som du läst eller i din närhet, som påstått att alla män är kvinnoföraktande och sexister?
Jag kan bara hålla med (igen), du pinpointar verkligen varför jag inte vill kalla mig feminist. Jag tycker dessa rabiatfeminister har smutsat ner ordet och titeln feminist.
Jag står bakom tänket men vill verkligen inte förknippas med dessa… människor.
Glömde klistra in länken. Här är länken om den feministiska kören som blev hatad, i malmö: http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1603489/Feministisk-kor-moter-motstand-Inte-fler-kvinnor-pa-bild-trots-rektorns-loften.html
Jättebra inlägg, jag håller med dig till fullo.
Tänkte passa på att länka en artikel i Sydsvenskan, om en ”systerskapskör” på en musikgymnasieskola i Malmö som blivit behandlade rent förjävligt, bara för att de ville ha en kör bara för tjejer. Tycker du borde läsa det.
En har rätt att vara arg. Och ibland blir det ett hyperbolt uttryck i stil med ”jag hatar män”. Det är en medveten överdrift, men denna typ av ilska måste få ventileras, efter att inte ha fått göra det i tusentals år.
har du försökt prata med och upplysa dem? sen är det ju såklart inte ditt jobb att göra! men en av anledningarna till varför folk är antifeminister överlag är ju för att de inte är upplysta om saken, det måste ju angå de där feministerna du pratar om också.
Du skriver ju visst om hur en riktig feminist ska vara: inte gnällig, bitter, slicka röv, använda ”offerjargong”, hävda att alla kvinnor är förtryckta osv.
Håller med Bullmamman! Bra skrivet!
Äsch. Åh. Herregud. Säger jag. Om nedanstående
Hej Cissi! Egentligen tycker jag ni pratar om ungefär samma sak, du och twittergänget. Ni tror båda på jämställdhet, mer eller mindre, och är alla feminister. Några är bara nytorgsfeminister och andra fi-feminister. Och jag tänker: feminist som feminist. Kvinnohat som kvinnohat. (varesig det handlar om Man-Kvinna eller Kvinna-kvinna). Jag gillar inte att dela upp samhället i kön, och inte i Män som hatar kvinnor och Kvinnor som hatar kvinnor speciellt.
Och att dela upp feminister i olika fack (och kalla hälften dumma) är samma sak som att kalla män för djur. Vi måste lyfta fram kvinnor, och hjälpa varandra. Men inte så att det blir krig, man kan inte tävla om att vara bäst feminist. men däremot i makt, och det gör vi hela tiden. Vi är människor, och allt är hela tiden ett maktspel mellan män och kvinnor, mellan kvinnor och kvinnor, och mellan män och män. Barn och gamla, vuxna och unga. Så. Det enda smarta man kan göra i att skita i allt kvinnohat mot kvinnohat och visa vad som är rätt. Älska. vi gjorde en film i skolan om ”ett jämställt samhälle”, du kan väl se den? http://www.youtube.com/watch?v=-bDGGXL-LeI&context=C3950e4eADOEgsToPDskLaXQQ4792o_bxdMoi-Nd5v
Men, måste säga emot mig själv, och säga att du är en av de bättre feministerna. Peace. /Lo 16.
Väldigt bra skrivet! Metro-krönika på ämnet, SNÄLLA?
Vad menar du med lämnade det därhän? Får jag inte kritisera falanger av/i min egen ideologi? Tror du någon ideologi mår bra i längden av den sortens restriktioner? Varför tolkar du min sakliga kritik som att jag svartmålar? Utveckla gärna, jag är genuint nyfiken på hur du tänker. När har jag dikterat hur en ”riktig feminist” ska vara? Jag har bara uttryckt min avsky mot manshat, eftersom jag inte anser att det gagnar feminismens uttalade syfte. Alls. Varför skulle du inte få uttrycka att du anser att jag för dig tappar trovärdighet? Jag förstår inte din kritik Lina. Förklara gärna.
Mkt bra skrivet!!!
Jag har heller aldrig förstått mig på sånna kvinnor. Jag tror på jämnställdhet, varken mer varken mindre.
Men hur vore det om du var the bigger person och bara lämnade det därhän? Lev och låt leva? Inte som att du lever som du lär när du svartmålar denna grupp kvinnor. Uppriktigt sagt är ditt sätt att sätta agendan för vad som är är en ”riktig” feminist ganska motbjudande och du tappar fullkomligt trovärdighet. Men det får jag väl inte säga, då är jag väl en av dom antar jag.
Jag tror att du slog huvudet lite på spiken angående något jag också har känt. Det är svårt att som man diskutera jämställdhet med dessa feminister, för vad de visar upp för mig är snarare ett behov av självhävdelse än en vilja att alla ska behandlas lika.
Mycket bra inlägg! Kvinnor som hatar kvinnor (Obs! Inte en S. Larssonbok) måste vara det svåraste som finns. Som kvinna kan man sällan eller aldrig bli omtyckt. Varken som rosa eller rosenrasande upprörd. Det finns sällan någon annan utväg än att snacka skit om andra kvinnor. Fint att det finns såna som står upp för rätten att stå upp – så att vi andra också kan stå upp. Jag är också feminist. Trots att jag gillar både rosa, karlar och andra kvinnor. Så dää så. Kram /Nettan