Lilla My och Sgt. Pepper.

Allvarligt. Nu är klockan lite över 01:00 och jag har bestämt mig för att jag ska skriva morgondagens inlägg nu, så att jag får sova, eller åtminstone försöka med den varianten i morgon bitti.

Så, up date på i morse – vrålhungrig, irriterad och trött körde jag till MVC, hasade in och sjönk ner på en stol, suckade tungt ett par gånger och tänkte:

” – Det är väl själva fan att folk inte kan hålla tider” – tills jag tar upp min kalender och inser att det var inte alls idag jag skulle göra något glukostest, och det var inte klockan 09:00 jag skulle varit hos min barnmorsk – utan 11:30.

Svär åt mig själv och hasar min allt tyngre och tyngre bakdel ut mot bilen igen, är ensam på Apoteket, hör och häpna, och betalar ”glatt” 1400 för nya mediciner. Vid det här laget är jag så hungrig och ”tröttirriterad” att jag hade kunnat slå någon och underläppen har börjat darra lite lätt.

Väl inne på Kakboden och den rosigt söta tjejen i kassan med sin käcka mössa på sned fixar mina 3 kaffe och packar dem tillsammans med min GI-fralla, då känner jag att bristningsgränsen är nära.

Så när jag väl släpat mig de 50 metrarna till väninnans butik, och hon (dessutom apsnygg i sin Sgt. Pepper kavaj, tajta jeans och vartenda hårstrå perfekt fluffat) lägger huvudet på sne, ler lite medlidsamt och säger: ” – Men du, hur är det?”

BuuuHuuuu!!!!! Då brister det och först kommer några små ”Lille Skutt tårar”, men sen övergår de i ”Lilla My-Ilska” och när jag väl hasplat ur mig hela haranger om hur jävligt allt är just idag (Mina ordalag var ganska mycket kraftigare) – då, då känns det bättre.

Och när jag sedan får slå mig ner i den där insuttna pösiga fåtöljen, ta en stor tugga på min fralla och en varm behaglig sipp på Höganäs bästa latte – ja, då är allt som vanligt igen… Och sen kommer dessutom ”SnickarRoger” och drar några sköna anekdoter och jag känner att mungiporna åker upp både en och annan gång..

Men trots det vill jag inte ha dagar som denna som favorit i repris – och de 3 kaffe:na var alltså inte enkom för mig, utan för oss tre. Kanske en militärisk jacka idag, någon?

 

 

Bild lånad från http://www.coutureinthecity.com/2010, Sgt Pepper jacka från Mango, Kamouflagejacka Zara

Militärjacka svart Zara och även så vit samt rock

 

Kommentera

Åh fy, stackars dig! Jag gjorde mkt sånt i slutet av min förra graviditet, tog fel på dagar eller glömde helt av vissa möten. Tur att du har både gott kaffe och vänner på nära avstånd, det är nog det ända som hjälper mot sådana dagar. Kanske extra snälla barn och en god kaka också:).
Åh bra tips med jackorna! Är på jakt efter ny höstjacka och varit väldigt sugen på en skinn men ändå inte klickat helt. Vill gärna ha en som går ner över rumpan, tycker det blir snyggast form för mig på jackor så kappan ska jag ge mig ut och prova snarast tror jag!

Susanna september 5, 2012 19:26 /

Hoppas att idag onsdag blir så mycket bättre! Hade själv några sådana dagar förra veckan. Snacka och promenera med grannen hjälpte. Sedan blev det bättre. Under tiden det känns kasst får man vara med goa människor så går tiden snabbt och gott kaffe kan rädda mycket.
Drömmen om en snygg Sgt. Pepper-kavaj kan också pigga upp. Behöver en blå uddakavaj som både passar nu när storleken går upp och sedan om ett år när det ska jobbas igen.
Lycka till när det är dags för glukostestet och ha en fin dag!

Emm september 5, 2012 13:56 /

ANNONS
ANNONS