Pekpinnar, skratt och trädgårdsskötsel

27 juni 2017 10 kommentarer
vardag

Blogginlägget som aldrig blev av. På grund av soffa. Och Instagram. Och skratt.

Efter läggning la jag mig på vår gula soffa och skulle ”samla inspiration” till ett blogginlägg. Det skulle handla om hur trööööööööött jag är på pekpinnar (bland annat pga diskussion om ”jobbiga barn” som jag följt på LDs och Cissi Wallins instagramkonton) på grund av såååååå tröööööööött på pekpinnar!!!!!

Ibland ääälskar jag sociala medier! Peppen och hur jag ständigt lär mig. Men ibland är sociala medier ett svart hål, där alla kan kasta ner precis varenda liten åsikt. Dessvärre är det svarta hålet inte bottenlöst utan där finns en massa folk som tar emot och dem vet man sällan något om.

Hur som helst. Två timmar senare fick jag erkänna mig besegrad. Det blev inget uppeldat blogginlägg, elden hade slocknat.

Istället började jag tänka på mina roliga barn. Jag hämtade från dagmamman med cykel idag. Eller ja de cyklade och jag gick. Det funkade bra vid lämningen imorse, liiiite kämpigare vid hämtning kan man säga … Det slutade med att jag bar en av cyklarna under ena armen och drog den andra med båda barnen på. Hej Karl-Alfred liksom! 

När jag gick där med mjölksyriga armar och armhålor i niagara-style så lekte barnen en lek där de sjunger galna sånger. De tar i från tårna och drar till med låtsas-engelska och något som påminner om rap (musik alltså, ej magluft). De sjunger så i en halv sekund, sedan brister de ut i asgarv.

Efter en stund kom de dock på att det blev ÄNNU roligare om de sjöng ”fint”. Liksom lite svagt, känslosamt och ljuvt. Då lyckades de sjunga en nanosekund innan de kiknade av skratt. Och jag med. Skrattar nu också när jag skriver det. Så sjukt roliga!

skratt

Hörrni, på tal om nåt helt annat. Imorgon ska de äntligen komma och plantera det sista kring vårt hus. Då ska jag bli värsta trädgårdsmänniskan och bara plantera HELA dagarna. Men frågan är vad?! Jag vill ha bananasmycket blommor. Som en djungel. För då gör det inget om det inte  är ordnat. Men lättskötta måste de vara. Varför? Jo på grund av detta: jag såg framför mig att jag skulle ha det såhär:

2-2
Sååå fint!

Efter midsommar såg det ut såhär:

2-11
Sååå frasigt!

Vad jag vill säga är: lättskött. Dvs tål sol och behöver inte vattnas vaaarje dag. Hittills har jag upptäckt att pelargoner sjunger min visa. Men mer då?

De ska stå ute. I kruka men gärna också nergrävt! Buskar, blommor och krafs – hit me!! Ge mig ALLA tips ni har! Tack!