Hej hej vardag

Tack för de feministiska glasögonen!

Kollar på det här klippet. Han anklagar henne, eftersom hon använder ”man” före ordet (mansplaining), för att vara sexistisk. Sedan maler han på. Han vet uppenbarligen inte vad mansplaining handlar om, men han maler på ändå. Han hinner med att uppfostra, klappa på huvudet, köra offerkofta, avbryta cirka en miljon gånger. Och detta klipp lades upp här som ett ”där fick hon smaka på sin egen medicin minsann”.
Man ba: NEJ. Det var inte hennes medicin. Det var hon som slutade ta emot skit, slutade palla lyssna på nån som vägrade svara på frågor utan malde på om annat, och då får utstå exakt samma sak fast ännu mer.
Om en kvinna ska bli lyssnad på i dessa sammanhang, om det ens är möjligt att bli lyssnad på när man opponerar sig i en sådan här situation, så måste hon gulla. Hon måste formulera sig ytterst försiktigt och helst ursäktande. Då kanske, kaaanske kritiken kan nå fram, fast tveksamt…
Jag är så glad att feminismen gett mig dessa glasögon. Förut hade jag kollat på klippet och bara sett att hon blev mosad och typ tyckt det blev pinsamt (precis som den som lagt upp detta vill att man ska tycka). Nu kan jag se någon som lackar ur på detta beteende, som inte orkar svälja mer skit och säger ifrån. Och hur någon annan gör allt för att fortsätta köra över, utan att ens försöka förstå. Av ren vana, bara mal på och försöker mosa. Jag kan också se att även om det är obekvämt så håller hon huvudet högt. Tack feminismen för dessa insikter, för ögonöppnare och styrka. Heja de som vågar och orkar protestera!

Mmm joo, det är såklart den som poängterar beteendet som är sexistisk, inte den som har beteendet … #superstorsuck

Ps: läs inte kommentarerna under klippet om ni inte vill gå in i nån typ av depression. Ser världen ut såhär eller är det bara de som kommenterar på youtube?! Snälla säg att det är det senare …

tröttsam feminism

Kommentera - 1 kommentar
Föregående artikel Heja känslorna!

Heja känslorna!

Att vara högkänslig, vilket jag starkt misstänker att jag är, kan ju ibland vara lite jobbigt. Man suger in så mycket av allt runt omkring. Och jag har svårt att släppa det också.  Men det finns en hel del fördelar.

Jag lyssnade på avsnittet av Ångestpodden som handlade om högkänslighet. Där gästar Maggan Hägglund, som hellre benämner det som starkskörhet. Fint! Hon sa något som jag burit med mig sedan dess och troligtvis kommer bära med mig fåräver. Jag älskar när man hör/ser/läser något till synes litet, som förändrar i stort. Hon sa att när man är extra känslomässigt begåvad – som hon också kallar det, benämning som jag gillar skarpt – så märker man saker andra inte gör. Och eftersom andra inte märker det så kan man vara lite mer förlåtande mot omgivningen. Jag tror hon jämförde med någon som var väldigt musikalisk, som kan urskilja toner där någon annan bara hör ljud. Så när man blir anklagad för att vara överkänslig eller läsa in sådant som ”inte finns” så kanske det helt enkelt är så att det ”inte finns” för att den personen faktiskt inte kan uppfatta det.

Jag känner mig sällan ”överkänslig” eller ”hysterisk” längre. Bara känslomässigt begåvad. Jag kan liksom landa i att jag troligtvis känner av en situation mer än den som tycker jag är överkänslig. Från ”jobbigt överkänslig” till att ha en superpower!

Fint sätt att se på det hela va? Och nu när jag är på andra sidan pms:en kan jag återigen säga: hurra för känslor!

känslig personlighet

 

På tal om att känna av så VISSTE jag att Mattias var sur på mig idag och troligtvis inte ville leva med mig mer och skulle göra slut vilken sekund som helst och bli ihop med nån snärta som var roligare än jag (pff finns ju inte, men typ lika rolig då). Jag VISSTE det.
Eh okej ja jag hade fel. Angående det mesta. Hans humör hade ingenting med mig att göra. Men det var inte på topp, aha jag hade RÄTT! MINSANN! Så extremt känslomässigt begåvad jag är alltså.

 

Kommentera - 2 kommentarer
Nästa artikeln Tack för de femi…
Föregående artikel Jag – den mänskl…

Jag – den mänskliga pingpongbollen

Den här natten sammanfattningsvis:

1. Märta kommer in till oss, klämmer ner sig mellan Mattias och mig.
2. Majsan kommer in till oss några timmar senare. Vi får inte plats allihop. Maja och jag går till gästrummet.
3. Märta kommer till gästrummet. Jag går tillbaka med henne till vårt sovrum, men smiter sedan tillbaka till Maja som inte helt hade somnat.
4. Märta kommer tillbaka och hämtar mig. Gillade inte smitning. Jag följer med utan att smita mer.
5. Maja kommer in till stora sängen. Lite upprörd över smitning.. Jag följer med henne in till gästrummet.
6. Märta kommer in till gästrummet. Det är morgon!

Så pigg och fräsch idag!!! Måste bero på nattens träningspass, för man blir ju pigg av träning?
När börjar SM i människo-pingis? Jag LÄR få pallplats.

sova.PNG

 

Kommentera - 6 kommentarer
Nästa artikeln Heja känslorna!
Föregående artikel Serienörd – 17 r…

Serienörd – 17 riktigt bra serier att se

Mattias och jag tittar på Narcos, andra säsongen, just nu. Om vi är för trötta eller ska slöglo lite samtidigt som Mattias stryker och jag tecknar så kollar vi på gamla avsnitt av New Girl. Sedan har vi en varsin serie vi kollar på när den andra inte är hemma/har tid. Min just nu är Gilmore girls. Sammanfattningsvis: vi gillar serier.

Här kommer en lista med bara bra serier, nästan utan någon ordning, men kanske att de allra bästa nämns först… Eller jag vet inte. Jag kan inte bestämma mig.

  1. The wire
  2. Brottet (säsong 1, 2 och 3)
  3. Sopranos
  4. True detective (säsong 1)
  5. Girls
  6. The fall
  7. House of cards
  8. Stranger things
  9. Game of thrones
  10. Six feet under
  11. The Newsroom
  12. Downtown Abbey
  13. Borgen
  14. Orange is the new black
  15. Love
  16. Narcos
  17. Gilmore girls

De två sista kollar vi alltså på nu. Och sedan gillade jag vissa säsonger av Homeland och Dexter, men inte alla. Man kan säga att de tappade mot slutet … Som sagt: en hel del serier.

Vilka är era topp 5 när det kommer till serier?

Förra veckan fick jag en fråga om jag ville göra två illustrationer till Netflix. Det skulle vara det där ögonblicket när man fastnar för en serie. Väldigt tajt deadline, men alltså SÅ kul illustrationer går det ju inte säga nej till att göra!

Såhär blev bilderna:

netflix1

netflix2

Kommentera - 18 kommentarer
Nästa artikeln Jag – den mänskl…
Föregående artikel Ge mig kaaa!

Att vara borta från barnen

Där här med att åka ifrån barnen … Det är lite kluvna känslor kring det hela. Men nu för tiden så ser jag ett mönster i alla fall. Såhär ser det ut:

1. När det bestäms att vi ska åka iväg och göra någonting utan barn, fram till två dygn innan avfärd:

borta-fran-barn1och3

2. Två dygn innan avfärd fram till jag är framme:

borta-fran-barn

3. Väl på plats och tiden borta:

borta-fran-barn1och3

4. Hemresedagen:

borta-fran-barn2

Kommentera - 11 kommentarer
Nästa artikeln Ge mig kaaa!
Föregående artikel Bokmässa, party…

Bokmässa, party (!!!) och frukostbuffé

1. Bokmässa
Nervositeten igår släppte fort för att jag har världens finaste läsare! Tack ni som kom, jag blir så sjuuukt glad att ni kommer!!! Och alla ni andra som peppar! <3

2. Oh the party!!
Har jag sagt att jag fick med mig Mattias hit? För att barnen har världens bästa faster som bara: klart vi kan ta barnen!
Vi gick ut och käkade igår, efter ett glas vin satt jag och grisblinkade och kände att nu är det väl ändå snart läggdags? Vad är klockan? Jaha, den är åtta. Okej …
En timme senare kollade vi på serie i hotellsäng, jag vaknade till av en snarkning från mitt sällskap. Vi klarade att hålla oss vakna till strax efter 21… #partypeople

2-10

Bild från den tid man körde dubbeldrink (och hängde i solen lite för mycket)

3. Hotellfrukost.
Låt oss prata om vad man väljer och inte väljer. Fil, yoghurt och gröt är FEL! Man kan inte ta upp dyrbar magplats med sånt när man hänger på frullebuffé! Då är det korrekt att istället göra en smarrig macka! Våfflor, croissanter, munkar och möjligtvis frukt är också helt okej. Jag repeterar: fil, yoghurt, gröt = fel. Smörgås, våfflor, croissanter = rätt.
Men det finns de som lyckas få in båda, typ. Min käre far får nämligen godkänt när han en gång trodde han åt fil men det till slut visade sig vara våffelsmet han satt i sig, med lite flingor.

 

Kommentera - 8 kommentarer
Nästa artikeln Att vara borta f…
Föregående artikel Alla är så balla…