6 olika vänta-barn-typer – vilken är du?

I höstas fick jag fråga från tidnings-Amelia om jag ville teckna sex illustrationer av olika ”vänta-barn-typer” samt att skriva texter till. SÅ kul! Och lite nervigt, jag har ju inte skrivit något till tidning innan! Men nu kommer de i alla fall här på blorren också.

Vilken sort var du/är du/kommer du att vara/kommer du inte vara? Jag var nummer 6, så megamycket att folk tror jag skämtar när jag berättar om det. MEN andra gången var jag nummer 5, hade liksom inte tid för annat… 

1. Den heliga

Från det ögonblick då pluset uppenbarade sig på stickan ikläddes den gravida ett gudomligt glimmer! Ja i alla fall om man får tro partnern. Ingenting är gott nog och det oroas och daltas till höger och vänster. Visst är det väl gulligt? I alla fall i en kvart.

Efter ett litet tag kan det kanske kännas lite påfrestande att inte kunna ta den där promenaden utan att behöva besvara 20 frågor först. Eller att bara få slänga i sig den där mackan trots att man inte orkat spana in om osten var pastöriserad eller ej.

För att inte tala om att få rumla runt under lakanen som om man vore en spänstig 20-åring… Men passar det sig verkligen för någon i detta heliga tillstånd?

Sedan kan det ju vara rätt fint också, när man ligger där med uppbullat kuddberg och en god bok. Å nej, glömde jag fixa te…. Äääälskling?

Känns igen på: höga suckar och himlande ögon vs. oroliga utrop och rådjur i strålkastarljus.

Repliker: ”Borde du verkligen…” , ”Ska du verkligen…”, ”I ditt tillstånd…”

2. Eko-reko-hipstersarna

Nio månader kan kännas aningen kort när man har så mycket att fixa med. Det ska letas upp en barnvagn av korrekt gammal sort, madrass från 1900-frösihjäl och alla bebisens sängkläder ska sys av farmors gamla lakan. Att sticka en hel bebisgarderob är inte heller gjort i en handvändning. Att rensa ur all plast i hemmet tog en vecka och än hittas små föremål som kan ha spår av giftet. Frysen är fyllt med surdegsbröd och goda linsgrytor samt småkakor till besökarna. Allt hemlagat såklart. Tygblöjorna ligger vikta i korgarna i bebishörnan, naturgumminappen är beställd och träleksakerna står uppradade på den virkade duken.

Planen är att föda utan bedövningar och slangar och sjukhuskläder, på hemmaplan. Det känns mest naturligt så.

Känns igen på: virkat och stickat, begagnat och totalt rätt.

Repliker: ”Innehåller inte den här plast?”, ”Är inte den här lite för ny?” ”Lägg tillbaka plagget på varuhyllan älskling! Det är H&M!!”

3. Spretande åsiktsmaskinerna

Barnets bästa i centrum, det är grundtanken. Det är ju bara det att definitionen av ”bästa” kan se lite olika ut för olika personer. Att bestämma över sig själv blir liksom inte lika självklart när barnet i magen tillhör fler än bara dig. Visst, du äger kärran bebben färdas i men innehållet ska vårdas av fler än du. Vila ordentligt, men kom ihåg att röra på dig. Ät korrekt, äh haka inte upp dig för mycket, det viktiga är ändå att du får i dig något, nej att du får i dig rätt, nej att du får i dig något gott…

Känns igen på: hetsiga diskussioner och många veta bäst, blandat med så mycket omtanke att det kokar över då och då.

Repliker:

”Fast det är väl ändå bäst om…”, ”Äh bry dig inte så mycket om…” , ”Men jag tror nog ändå att…”

4. De ojämna

Det är ett blått plus. Det är en bebis! Det ser ut som en prick. Jag ser hjärtat! För vissa går det fort att känna att det är en bebis där inne. Bebisen får ett namn, eller två, eller tre. Rummet inreds, åtminstone mentalt och sajter med bebiskläder hamnar i en bokmärkesmapp i webbläsaren. För andra blir det en bebis först när den gör sorti från magboendet. Eller lite innan, eller lite efter. Varför stressa? Vi känner ju inte bebisen än!
Den ena vill spåna namn från vecka fem, diskutera barnvagn och ha diskussioner om vart vi egentligen står när det kommer till frågan om flaskmatning. Den andra vill… köra på som vanligt? Vad är annorlunda? Det där kommer ju ändå sedan, vi kan väl ta det då?

Känns igen på: Någon typ av dragkamp. Ju mer den ena drar åt ena hållet, desto mer drar den andra åt andra.

Repliker: ”Men det där känner man nog när bebisen har kommit”, ”Vi borde kanske planera lite inför det som komma skall…”

5. Mañana-gravidosarna

Folk har fött barn i alla tider, vad är det är hetsa upp sig över? Och vad då ”BF”? Den kommer väl när den kommer. Det där med matrekommendationer ändras ju från år till år så hur man än gör så kommer man ha käkat fel till slut. Lika bra att äta det man gillar. På sjukhuset finns personal som är utbildad för att göra leveransen så bra som möjligt. Snippvägen eller kejsarvägen, det finns ju liksom inte så många fler alternativ, och ut ska ju den lilla filuren så det borde väl inte finnas några frågetecken där heller. Det blir ju alltid som det blir ändå!

Känns igen på: en totalt avslappnad attityd, till graviditet, förlossning och allt där efter.

Repliker: ”Det där löser sig alltid”, ”Vi är ju liksom inte de första som ska ha barn”

6. Pluggisarna

För den största uppgiften i livet kan man inte förbereda sig nog! Och det finns tillräckligt med material för att sysselsätta sig i nio månader, och mer än så. Det är viktigt att veta de bästa ställningarna vid utdrivningsskedet, hur flytningarna kan se ut när förlossningen närmar sig och vad oxytocinet har för funktion.

Vidare finns det många no-no när det kommer till mat och hur man ska sitta, ligga och stå. Partnern förbereder sig såklart på sin roll i förlossningen och här kan rollspel vara ett ypperligt sätt att träna på den kommande situationen. Varför inte avrunda kvällen med ett litet läxförhör?

Känns igen på: ett långt och detaljrikt förlossningsbrev, otaliga källhänvisningar och kunskap om allt från barnets storlek i vecka 5 till den där snurren hen gör på vägen ut i världen.

Repliker: ”Under öppningsskedet…” ”Jag läste att…” ”När jag bildgooglade slempropp…”