Vit jul? Schhhh!!!

När man tar upp ämnet om att inte dricka alkohol så blir det lätt som att man bort glädjen i en njutning – man förstör! Och det är synd! Jag tycker om ett glas rött vin till en god middag. Jag tycker om champagne en fredag efter jobbet. Jag tycker om att ta en öl i skuggan en riktigt varm sommardag. Eller ett glas rosé på balkongen …
Jag har skrivit om det förut. Den fina bilden av alkoholen. Och den är rätt romantiserad.

Att den är ofta är romantiserad betyder inte att den inte finns, den där fina bilden med alkoholen med. Många kan ta ett glas vin och sedan är det bra. Många kan det inte. Eller gör det inte i alla fall. Och i en kultur som vår, där det faktiskt ingår att supa som en galning under flera år (mer eller mindre, och nej inte alla, men väldigt många) så är det väl ändå värt att reflektera över intaget?

Man måste få reflektera utan att folk ska kalla det skuldbelägga!
Jag kom på mig själv med att tycka att en vit jul och nyår kändes trist! Och blev irriterad på mig själv, att något så litet som alkohol ska ha en sådan påverkan. Att det skulle kännas trist utan. Så visst är det väl värt att utmana mönstren lite? Att fundera på varför det är så himla viktigt?

Varför kan man avstå julklappar, skinkan, granen och till och med tomten, med en kanske liten tråkig känsla men visst, ”det får bli nästa år”. Men alkoholen? Nej, den får ingen stryka! Och om man ens talar om det så höjs upprörda röster. Bara där tycker jag att det visar att diskussionen behövs.