Alltid redo!

Som en mammascout liksom. Alltid redo, ifall någon skulle ropa eller vakna eller behöva något!

Jag  minns när jag var liten, eller tonåring, eller ja, till och med nu när jag är vuxen, och ville/vill mamma något på natten.

– Mamma?

– Ja!

Direkt svar. Som om hon legat vaken och väntat.

Nu är jag likadan. Jag hör när barnen kliver ur sängen på natten för att komma in till oss. Och kanske är det så att man då räknar med mamma-scouten liksom hela tiden. Direkt respons!

Det känns okej, till och med bra, eftersom jag vet att det är tryggt. Men ibland blir det liiiiiite påfrestande. Ni vet: mammamammammammamaaaa mamamammamaaaaaaaa!!!! Och ibland försöker jag dröja med svar eller ducka. Det funkar sällan, men då och då.

Idag tog jag en 20-minuters toalettpaus. Hela familjen var i chock: VAR HAR DU VARIT?! 20 minuter…

 

  1. Jag har tagit nätterna (med undantag för amning) sen dag 1. Brukar vakna när ungarna sätter foten i marken och smita ut och möta dem i hallen för att hålla nere ljudet. (For the records, #inteallapappor osv ;) ). Barnen vet inte om att deras mamma finns nattetid utan öppnar i regel med ”pappa bajs!” etc.

    Det väger dock inte på något sätt upp det oändliga ”mamma”:ndet dagtid som känns hopplöst att bemöta. Varför blir det så trots att man gjort allt för att dela jämnt på föräldraskapet??

    1. Å vad intressant att det är mammande dagtid ändå! Jag har liksom bara satt likhetstecken mellan mammandet dagtid och min scoutanda nattetid. Har det alltid varit mammande dagtid eller är det perioder? Jag hade en vän som tog all föräldraledighet med första barnet och barnet var jääääätte-pappig, så det där med närvaro=förstaval stämmer ju inte alltid.

  2. Min dotter brukar på morgonarna kliva upp och ”väcka” mig genom att stå i dörröppningen och titta på mig. Men en morgon sov jag tydligen lite tyngre än vanligt för när jag öppnade ögonen och sa god morgon blängde hon argt på mig och meddelade ”Mamma jag har faktiskt stått här JÄÄÄTTE länge!”. Men att säga något eller kliva in och puffa lite på mig hade hon inte ens tänkt på. *skrattar*

    Samma sak nån gång när hon ropat på natten och jag kom in till henne. ”Men mamma jag har faktiskt ropat FLERA gånger!”

    Undrar ibland om hon tror att jag är vaken hela nätterna och bara väntar på att hon ska ropa. :)

  3. Jag började vänta ut min mans reaktion när barnen vaknade på natten, ropade från toan, skulle tvätta händerna före maten, skulle ”vaktas” vid badstranden etc etc. Svårt i början att jobba emot sin naturliga instinkt att flyga upp men trägen vinner. Att sova räv och låtsas disträ/inte höra gav effekt och nu rycker vi ut i samma utsträckning.

  4. Man kan träna sig att inte vakna. När amning tog slut blev nattvakna barn makens problem (enligt överenskommelse utifrån sömnbehov). I början vaknade jag ändå och somnade om. Numera sover jag igenom och kan hitta man och barn sovandes på soffan och tänker ”har de varit vakna inatt? Det märkte jag inte.”

    Superskönt. Rekommenderas. ;-)

  5. Jepp, som min dotter häromdan. En sekund efter att jag gått in på toan och satt mig, sliter hon upp dörren. Tittar in med stora ögon och undrar:
    -Mamma varför stänger du?
    Ja, rimlig fråga ändå… 😂🙈😩

  6. Oj vad jag känner igen mig😀 Det var exakt likadant med min mamma. Är så fortfarande men som vuxen tenderar jag inte att väcka henne på nätterna längre😂 Men när vi behövde åka in till BB på natten ringde jag mamma så hon kunde komma över och passa äldsta barnet. Och då svarade hon på nolltid trots att jag vet hur kvällstrött hon är och att hon sovit i flera timmar redan. Det går liksom aldrig ur. Jag lär vara likadan långt efter att barnen vuxit upp😊

  7. JA! Vilken igenkänningsfaktor på detta! 😂 jag får också påminna mina barn om att dom har en pappa att fråga också. Han kan sitta brevid dom i soffan och jag vara på nedervåningen när någon vrålar:mammaaaaaa!! Kan du hjälpa mig… hur kunde det bli så egentligen?! Kanske för att man är blixtvaken och beredd bara nån hostar eller sätter en fot i golvet på natten… Men det är ändå härligt att va så behövd! 😍 men ge mig bara liiiite egentid ibland tack! Men man måste ju lämna huset då. Barnen verkar inte förstå vad låset på toaletten och ”mamma vill gärna vara ifred på toaletten” betyder… 😂

    1. Instämmer helt, låset verkar mest symboliskt. Nu har barnen lärt sig att inte göra så men ett tag öppnade de låset utifrån med kniv…. 😂😂😂

  8. Den här mammascouten höll på att bränna ut sig efter drygt 2 års konstant scoutande på nätter, mornar, hela helgerna med sonen på dagarna med 6-åringar och större barn på jobbet. Går lite bättre nu. Visst är det fint att vara scout men vissa av oss behöver lite avlastning vissa stunder/dagar/lite oftare. 3 personer jag känner har nu utmattningsdepression, 2 av dem har flera barn och väldigt omvårdnade jobb. Kram

    1. Ja men alltså OH JA! Det är fint med scoutande på ett sätt, men det är nödvändigt att inte scouta dygnet runt. Min tanke med inlägget var inte att promota scoutande, men ville inte heller skamma alla som ”lider” av samma åkomma…
      Jag kör i perioder: ”fråga pappa, fråga pappa, fråga pappa” på ALLA frågor och önskemål. Men tydligen inte tillräckligt ofta eftersom jag inte ens kan få toa-scrolla i 20 min utan att alla undrar var tusan jag hållit hus 🙄

      Kram!

      1. Absolut fint att finnas där för sin skatt, och viktigt. Förstod ditt inlägg. Var otydlig i mitt svar o hade lite bråttom pga just scoutande. 😁😬 Ville bara skriva lite från en annan vinkel. Kram

  9. Visst är det märkligt!precis så fungerade det när barnen fortfarande bodde hemma. Vaknade och var beredd vid minsta tillstymmelse till ljud. Idag är barnen utflugna och jag har ett nytt förhållande där vi skaffade oss en hund. Och gissa vem som reagerar på minsta gny från honom på natten…..Morgonpromenaden tar husse så då reagerar jag inte. Mammagenerna förnekar sig inte.

    1. Jag tror man blir lite skadad? Som sagt så är mamma exakt likadan fortfarande. Tur att vi inte bor hemma längre, då skulle hon aldrig få sova hahaha!

    2. Ps: just det där med att man inte vaknar när man VET att nån annan har bollen – som du med morgonpromenaderna – är ju väldigt intressant eftersom det alldeles säkert är därför majoriteten av papporna sover så djupt att de tyvärr inte vaknar på natten … för att de vet att nån annan är scouten!

      1. När första sonens var liten var jag arg på min man för att han aldrig vaknade på natten. Sedan gick han på föräldraledighet- gissa vem som aldrig vaknade då… 🙈😂

  10. Vad lustigt, jag har inte tänkt på det tidigare men precis så är det ju. Jag svarar direkt när min dotter ropar på natten. Så fint och så tryggt för barnen ändå.

    1. Ja verkligen! Också bra att vara medveten om det så man kan puffa över scouthedern på partnern när det tenderar att bli ojämnt … :)

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..