Tiden efter en förlossning – bristen på vård och förväntningar på sex

Igår var Mia och jag med i Nyhetsmorgon och pratade om vår bok Mammaroll och snippkontroll, och om vården efter en förlossning. Eller snarare bristen på. Här kan ni se inslaget.

Vi har också skrivit en debattartikel på Aftonbladet som även den publicerades igår. Den hittar ni här.

Vad vill vi säga? Att man ska ta kvinnor på allvar. Att man ska lyssna på dem och ta hand om dem. Att föda må vara något man gjort i alla tider (precis som en himla massa annat, tex vandring), det betyder inte att man inte kan skadas eller behöva vård efteråt. Att något skett länge är ingen garanti för att det inte är ”någon fara”, däremot kan man tycka att man på så lång tid skulle ha lärt sig att hantera det bättre.

Det gnälls, tycker somliga i kommentarsfälten. Säg det till den som kissar på sig varje dag på jobbet eller till den som inte njutit av sex på fyra år. Vissa jämför med sig själva – ”jag hade minsann inga problem”. Suck och stön – lyft blicken! Är du förmögen att förstå att somliga inte är exakt precis som du? Att vissa kan ha andra erfarenheter och upplevelser?
En man tycker att man får ta ansvar för om man mår dåligt efteråt och söka vård på rätt plats. Jag säger: FOLK GÖR DET! Men får inte hjälp ändå! Gång på gång på gång! ”Det är normalt” och ”såhär är det att föda barn”. Det hade varit lite lättare att bara ha regelbundna återbesök med personer som KAN området. Så mycket tid och resurser och SMÄRTA man hade sparat.

Jag undrar hur det hade sett ut om penisar sprack. Mer eller mindre. Hade det inte kallats in ett kirurgiskt master team för att sätta ett stygn eller två i det känsliga ollonet kanske? Risken finns att sex inte kommer vara (lika) skönt längre – kalla in några experter till! Risken finns att det läker ihop fel och att du måste komma tillbaka och göra om det – boka in flera efterbesök så man upptäcker det så fort som möjligt!
Kanske skulle något som en risk för att inte längre kunna njuta av sex vara något man tar på allvar om det handlade om män? Kanske skulle det vara annorlunda om det var män som kissade eller bajsade på sig?

En sak är då säkert – man tar inte kvinnor på allvar. Kvinnor som ta mig tusan alltid är så jävla tappra ses som gnälliga. Gnälliga?! Som att man begärt skumpa och rysk kaviar till förlossningsfikat. Allt vi vill är att kunna leva som normala människor efter att ha fött barn! Kunna sitta utan smärta, träna utan att kissa på sig och ha sex som känns bra.

Jag måste säga en sak till. På tal om sex. Det är ett till bevis på att man inte tar kvinnor på allvar och på denna onyanserade bild av män som sexmaskiner.
Under min bloggtid har jag fått höra om män som fått en typ av ”varning” att inte ska ”titta där nere när bebisen kommer” för att inte sabba ”framtida sexlivet”. Hö hö hö! 

Varför pratar man så med män? Varför tar man förgivet att de alltid tänker på att få ligga och att de inte är förmögna att tänka? Jag skulle bli så otroligt provocerad om jag var man och fick det tipset. Herregud, mitt barn ska födas och jag får tips om hur jag ska behålla lust att ligga med barnets mamma.

Nyblivna mammor får på riktigt rådet av vården att ”inte vänta för länge” innan man har sex igen – för att det inte är bra för relationen. Ursäkta mig, men sedan när blev OSKÖNT SEX mot den ena personens vilja bättre för relationen än uteblivet sex?
Det är för att det även när det kommer till förlossning tydligen handlar om mannen. Mannens rätt att få det skönt står över kvinnans smärta.

Vi matar alla den bilden. Mannen som alltid vill ha sex, mannens rätt till sex, mannens oförmåga att avstå sex.

Jag har till och med hört om män som frågat redan på BB när man kan tänkas ligga igen. Eller som efter ett par veckor börjat gnälla på att man inte fått sig ett skjut på en evighet. Jag vet tack och lov att det finns många män som INTE säger detta – som hajar grejen, och jag hoppas och tror det är övervägande så.

Jag säger såhär till den man som tycker att det känns orättvist att vänta med sex efter en förlossning: bajsa ut en melon och ställ dig sedan frågan när du skulle känna sig redo att stoppa upp en gurka i stjärten.

 

  1. Så himla bra att ni gör det här arbetet. Ju mer vi pratar om det desto mer kvinnor slipper lida i tystnad. Jag ligger här själv i soffan 2veckor efter min operation av förlossningsskador. Jag fick ta reda på själv att ”nä, det SKA f-n inte va så här”. Tre olika gynekologer och ingen kom att tänka på att upplysa mig om att jag har skador och OM jag ens kan bajsa med min försvagade slidvägg?

    En annan sak om eftervård och bemötandet när det kommer till amning. Alla har vi hört ”jo, ALLA kan amma!” Men det man (jag) inte hade en aning om är att tubulära/tuburösa bröst ofta INTE kan amma, och är en missbildning man kan få opererad. Altså, WHAT? Varför har jag inte fått reda på det här innan? Så nu är mitt mission om att vara öppen med mina missbildade bröst och förlossningskador.

    1. Hej sandra!
      Jag ska opereras för mina förlossningsskador här i vår och skulle vilja ha kontakt med dig som gått igenom något liknande. Jag skulle bli överlycklig om du hade lust att maila lite med mig. Så om du vill, maila mig gärna på ak.farebrant@gmail.com

  2. Det här är en jätteviktigt fråga, och jag är oerhört tacksam att min fru slapp genomlida det helvete många kvinnor tvingas leva med efter en förlossning. Däremot tycker jag det är lite trist att göra det till en könsfråga vad gäller rättvis vård. Jag förstår din poäng, orättvisor finns dock även för män. Se bara hur vården för prostatacancer ser ut, ingen allmän screening fivk vi :( Låt oss kämpa för en rättvis och bra vård för alla oavsett sjukdom och kön. //Kurre

  3. Jag blir nästan gråtfärdig över att läsa detta. För att ni skriver om det jag inte vill tänka på. Trots att jag födde i den upplysta tiden (2006, då när de sa på föräldrakursen på BVC att det är endast en promille som drabbas av skador) så har ingenting funkat och jag kan inte (i alla fall inte utan smärtor) ha sex med min man och jag kan inte hålla tillbaka fisar och vi ska inte prata om vad som händer om jag blir magsjuk. Och vården bara ”ja, så kan det gå!”. När jag var i någon form av chocktillstånd av alla skadorna efter förlossningen och grät o hejdat så personalen ”Vad gråter du för? Barnet överlevde ju!” Och för det är jag dem evigt och innerligt tacksam. Men jag önskar ändå att de hade kunnat laga mig!

  4. Alltså åååh, jag älskar det här inlägget så himla himla mycket och har önskat så många gånger att din blogg vore OBLIGATORISK läsning för typ alla människor! Jag känner många både män och kvinnor som skulle behöva läsa en massa av dina kloka och välformulerade inlägg – inte minst det här!

    Jag blir verkligen så besviken på personer som inte tar de här frågorna på allvar och inte verkar förstå exempelvis det du skriver att vi alla borde lyssna på personen som precis burit och fött fram ett barn genom sin kropp istället för att sätta den ”manliga” sexlusten och personen med penis behov högst av allt för att han ju ”har rätt till” sex och att det ”är synd om” honom som går utan sex så länge pga graviditet och förlossning med eventuella skador eller helt enkelt brist på sexlust hos kvinnan.

    Ja, det känns som att jag skulle kunna skriva om det här hur länge som helst, men det jag egentligen vill säga är som sagt att jag önskar att alla läste din blogg med dina smarta, varma, roliga, välformulerade, pedagogiska, intressanta och helt enkelt fantastiska inlägg! För kanske att även något trångsynta och bakåtsträvande personer, om de blev matade med så här nyanserade och kloka inlägg om kvinnliga rättigheter som borde vara självklarheter – kanske att de då i längden kunde tänka om och faktiskt börja hålla med om några av de här viktiga sakerna du skriver om. Så tack för det du skriver – du påverkar och hjälper och bidrar till en så mycket bättre värld med dina ord och tankar <3

  5. Tack för att ni tar bladet från munnen och lyfter detta ämne! Det är ingen dans på rosor att föda barn. Inte heller en OS-gren som vissa verkar tro. Fick själv en ruptur av grad 4, all heder till personalen på OP och förlossningen men eftervården var obefintlig. Jag mådde rätt kasst både psykiskt och fysiskt efter förlossning. Kanske hade jag återhämtat mig fortare om jag fått rätt hjälp.

  6. Jag vill köpa ett print på vandringsteckningen!!!!! Ska sitta på min dörr på jobbet tänker jag.
    Snälla?🙏🏼😍

  7. Spot on!
    Något jag har funderat på såhär i efterhand ( jag har fött tre barn, en vaginal förlossning prematur, ett akutsnitt och ett planerat snitt)
    Varför blir man inte sjukskriven efter ett snitt? Det hade jag väl blivit om jag hade gjort en lika stor operation i annat fall?
    Om jag hade snittats med första barnet så hade det väl varit ok, men har man flera barn är det ju sjukt tungt arbete att vara hemma.

    Att ha en nyfödd, en 1,5 åring och en 3 åring och vara snittad är en hemsk kombo!
    Nu hade jag tur att sambon kunde vara hemma från jobbet ett par veckor (dottern föddes strax innan jul) och sen jobba lite hemifrån så han var hemma ca 6 v tillsammans med oss. Det är ju inte alla förunnat.

  8. Så bra skrivet!! Klart de skulle se helt annorlunda ut om de va män som födde barn, skulle finnas bättre eftervård, massa forskning, rätt till ledigt från första graviditetsdagen osv. Är övertygad om de. Blir så upprörd när jag tänker på de.

  9. Tack, du skriver så bra!
    Jag är inte bara mamma jag är biolog också och när människor börjar prata om att det är ”naturligt” att föda barn, då blir jag väldigt mycket biolog. Det finns ingen röd tråd i evolution. Det här är inte det bästa sättet att få fram en ny generation på. Det var bara ett sätt som funkade tillräckligt ok för att arten skulle hållas framgångsrik. För arten alltså. För den individuella kvinnan? Det har gått åt helvete när kvinnor fött barn sen år ett. ”Naturen”, alltså den selekterande processen, struntar fullständigt i om kvinnan någonsin har ett fungerande sexliv eller underliv alls. Så länge barnet överlever är det en win. Det är ett vansinnigt sätt att få avkomma på! Visst en del klarar sig ok, en del har gott läkkött, en del har tur. Men jättemånga skadas. Och runt om i världen och i hela historien så är det så här kvinnor dör. Och barnen dör. Barnafödsel är något som är jättesvårt för kroppen att göra. Det är naturlig, ja, för det är naturligt att dö i smärtor. Förlåt om jag låter dramatisk och jag triggar säkert folk och det är inte bara för att, det är för att vi måste komma ihåg vad ”naturligt” är när vi använder det. Idag har vi jättebra kunskaper, jättebra verktyg i jämförelse med tidigare. Självklart ska dessa användas till fullo. Självklart ska eftervården vara likvärdig med andra stora ingrepp på kroppen. Men den är inte det. Det är helt ofattbart. Eller det är kvinnohat, förakt, okunskap? Jag vet inte. Vi sitter med så mycket kunskap och i alla andra fall väljer vi ju alltid det mest utvecklade och avancerade sättet att göra något på (eller är det många som väljer konservburkar och snören framför den nyaste mobilen?) men när det gäller barnafödsel så är det plötsligt ”naturlighet” som gäller. Alltså jag har absolut inget emot att föda hemma eller utan smärtstillande, alla måste få välja den metod som känns bäst. Jag menar att föda ska vara säkert, vilken metod man än väljer och blir man skadad i processen så ska man få vård efteråt. Så klart. Slår kanske in öppna dörrar i den här kontexten men blir provocerad av ordet ”naturligt”.

    1. Tack! Så fruktansvärt bra skrivet och huvudet på spiken!
      Det är det jag vill skrika till folk som säger ”vi har fött barn utan smärtstillning/vaginalt/med barnet i säte/annan idioti/ sedan urminnes tider” Att jo det har vi, men kvinnor har DÖTT i barnsäng lika länge, och barnadödligheten har varit skyhög ungefär lika länge.
      Tack för att du sa det mycket mer vältaligt och mer nyanserat än det jag skriker i tanken.

      1. Tack! Man blir väldigt arg så fort man börjar tänka på det lite extra. Det finns ingen anledning att det ska vara så här.

    2. Precis. Väldigt bra poäng.
      Det ”naturliga” vid just förlossning måste vara den enda villfarelsen som lever vidare generation efter generation. Varför anses inte en förlossningsskada eller kejsarsnitt vara grund för sjukskrivning så den andra föräldern kan hoppa in och hjälpa till? Det är ju helt galet. Vilket kirurgiskt bukingrepp som helst…
      Nej då lämnas kvinnan åt sitt öde med både en liten bäbis och eventuella syskon. 10 pappadagar finns men det erkänner dessvärre inte kvinnans situation som en sjukdomssituation. Samhället ändras på alla andra sätt, men just föräldraskapet har en tendens att försvåras och underlättade åtgärder under föräldraledighet är försvinnande få.

    3. Ja men precis så Jessika! Tack för denna tydliga poäng som verkligen är huvudet på spiken!

    4. Jag är inte biolog men reagerar på det där med naturligt, som du beskriver. Det återkommer på så många ställen; naturligt att föda barn, naturligt att ha mässlingen, och onaturligt med k-vitamin efter förlossning. Det är ju just det, naturen ser inte till att alla lever och är friska, arten överlever om tillräckligt många överlever. På något sätt i all utbildning verkar det finnas en total kunskapslucka där man tror att evolution betyder att alla överlever och är glada.

    5. Så himla bra skrivet! Tack!! Alla sätt denna fråga kan lyftas på och beskrivas på gör att fler och fler kan förstå det självklara!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..