samhälle

Att tjäna pengar på sin passion

01 augusti 2017 14 kommentarer
samhälle

Om att tjäna pengar på sitt intresse, på sitt jobb och det här med sponsrade inlägg.

LD skrev ett inlägg om varför hon hellre tar emot swish än gör sponsrade inlägg på sin blogg. Ett bra och tydligt inlägg som svarade på en hel del funderingar jag haft kring just det vad gäller hennes blogg och ”spons”. 

Sedan läste jag en artikel där skribenten verkar störa sig på att privatlivet, i detta fall separationer, blir business på bloggar. Att bloggare gör drama och drar ut på saker för att driva trafik eller sälja böcker. Så tolkar jag artikeln i alla fall (rätta mig gärna). 

Alltså… jag blir bara lite less känner jag. På att kvinnor, för jo det är mest kvinnor i bloggvärlden, inte kan få lön för mödan. Jag tycker givetvis att tydlighet är extremt viktigt, att samarbeten ska märkas ut ordentligt och jag förstår att man kan tröttna på en blogg som har 90% spons, men måste folk jobba gratis för att det ska vara ok? Kan inte en passion eller ett intresse också få bli ens yrke och därmed förhoppningsvis innebära lite lön?

Jag publicerade illustrationer på Instagram i tre år innan jag gjorde ett sponsrat inlägg där (räkna ut den timlönen haha!). Jag har suttit flera kvällar i veckan sedan november 2013 och tecknat bilder för att jag älskar det och för att jag drömt om att göra mer av det. Senaste året, kanske lite mer, så har det blivit lite för mycket. Det blev jättemycket arbete på ”mitt vanliga jobb” i kombination med att jag strävade efter att få mer illustrationsjobb för att kunna satsa på det mer. Efter jul var jag helt slut och drog ner på mina egna bilder, det fick vara på paus för att jag skulle hinna. Det var såklart fantastiskt kul att jag fick så mycket jobb, det var ju målet och drömmen! Men om jag skulle hålla ihop så kunde jag inte fortsätta jobba på mitt fasta jobb och för att sluta på fasta jobbet behövde jag dra in mer pengar på illustration och blogg. En period av ännu mer dubbeljobb hade jag framför mig om jag skulle hamna där jag behövde vara för att våga ta klivet…

Jag menar inte att gnälla, verkligen INTE, tvärtom får jag lyckopirr i magen av att veta att jag nu ska teckna och blogga på heltid! Men ja, det innebär såklart sponsrade inlägg! Och jag ser det liksom inte som ”ett hemskt måste” med sponsrade inlägg, jag tycker det är kul! Jag älskar att få uppdrag som jag ska göra till en komisk illustration! Oj kan jag få en hejhej-vinkel på detta? Hur kan man illustrera det här på bästa sätt? Osv.

Jag vill att de sponsrade inlägg jag gör antingen ska ge mina följare något, tex ett bra erbjudande eller en rabatt eller information av något slag, något man kanske kan behöva. Men jag vill också att inläggen ska funka för dem som inte är intresserade av produkten eller tjänsten. Att bilden i sig ska ge något utöver. Så att mina bilder fortfarande förhoppningsvis ska ge ett skratt och kännas som en ”hejhejvardag”-bild. (En viktig parentes: Välgörenhetsinläggen är förstås aldrig sponsrade!)

Jag fick mitt uppe i all stress inför sommaren, mitt i den blandade paniken och lyckan att lämna ett fast arbete och stadig inkomst för en spännande och totalt osäker framtid, ett DM på Instagram. En person som upplyste mig om att hon nu slutade följa mig på grund av att jag haft så många sponsrade inlägg (snitt: mindre än ett i månaden sedan årskiftet).

Det gjorde mig ledsen av flera anledningar. Dels att förlora en följare, för det är alltid jobbigt. Dels att jag kände … en otacksamhet. Typ att ”det var fint så länge allt serverades gratis”. 

Jag förstår att förändring kan irritera. I alla fall som en första reaktion. Jag kände så när jag såg de första reklamerna på Instagram. Ba: å nej, nu måste jag scrolla snabbare, vad jobbigt. Men sedan tänkte jag: hur mycket har jag betalat för Instagram? Nej just ja, ingenting. Hur mycket använder jag det? All the time! (sidospår: Hör du citatet från Sjätte sinnet?) Hur mycket glädje ger Instagram mig? Massor! 

Det är såklart bra att säga att man aldrig skulle göra sponsrade inlägg eller låta reklam synas på ens blogg, men man måste också inse att det är en lyx att kunna avstå! Att inte behöva tjäna ett öre på sitt jobb. Det är liksom inte många som kan avstå det. Mitt val stod mellan att börja tjäna pengar på hejhejvardag eller lägga ner det. Och jag VILLE inte lägga ner! 

Och det här med att klanka ner på att bloggares separationer blir business… bloggar ÄR ju privatliv? I alla perioder, bra och dåliga, om man har den typen av blogg.

Förlossningar, graviditeter, separationer och tragedier ger MASSOR av klick. Vilket i sin tur generar mer pengar. Men man kanske inte skriver om det för att tjäna pengar, man kanske tjänar pengar för att man skriver om det. Precis som att Oskar Linnros säkert tjänade någon krona på att blotta sitt smärtsamma uppbrott i låten ”Från och med du”. 

löning