Fet är inte lika med ful

Nu är jag lite på krigsstigen. I två sammanhang har jag på sistone hört att folk buntar ihop övervikt med att inte vara attraktiv. Det är nästan så normaliserat att göra det så att man knappt höjer på ögonbrynen längre. Den här tendensen är naturligtvis en del i den fatshaming som pågår i alla möjliga sammanhang i vårt samhälle, där många strävar efter den ”perfekta” kroppen (men vem har bestämt hur den perfekta kroppen ser ut? Det är ingen naturlag. Kolla på kropparna i Mad men, kolla på kropparna på gamla tavlor från 1700-talet, idealen är föränderliga och därmed möjliga att bryta). Jag tänkte först skriva mer abstrakt om det här, men har bestämt mig för att ta upp dessa två konkreta exempel jag tagit del av senaste veckan.

ANNONS
ANNONS

Det första var i SVT Plays miniserie ”Modellpojkar”. Jag tror att det var i andra säsongens första avsnitt som en av de unga manliga modellerna säger på ett ungefär:

Jag har sådan fobi, rädsla, för att kunna bli fet. Det är ju viktigt att träna. Inte minst inom modellyrket, att aldrig gå upp i vikt. Fetma är något av det mest oattraktiva som finns och jag tycker det är hemskt att man tillåter sig själv att bli tjock. Sedan kan man ju absolut vara tjock och glad i livet, det är inte det. 

Detta är ju rent fettförakt, och har antagligen med modellpojkens egen dåliga självkänsla att göra får jag förmoda. Varför skulle det annars vara så livsviktigt för honom att hylla en kroppstyp och aktivt förkasta en annan? Varför är det för honom så självklart att fetma är något av det mest oattraktiva som finns? Det är skrämmande och jag fick ont i magen när jag hörde detta tvärsäkra uttalande. Om det är så folk ser på överviktiga så har vi en del att ta tag i.

ANNONS
ANNONS

Det andra exemplet var i podcasten Lunch med Montelius, som jag lyssnar på och gillar. De pratade om Kristina från Duvemåla tror jag, och att de kunde tröttna på att skådespelarna var så vackra, samtidigt som de inte hade velat se en ful, tjock person på scenen. Jag vet inte om det var exakt så de sa, men den känslan förmedlades ganska tydligt. Martina Montelius och Gunilla Brodrej är utan tvekan två intellektuella, coola kvinnor men flera gånger har de nämnt snygghet och smalhet i samma mening, inte bara vid detta tillfälle. Jag tycker att det är ganska onödigt. Istället hade jag velat att de i så fall pratade om sina kroppskomplex och varför de uppfattar övervikt som oattraktivt och smalhet som något snyggt. De är inte ensamma om det och jag vill fortfarande rekommendera den podden eftersom den oftast ÄR värd att lyssna på. Men att som intellektuell så rakt av köpa konceptet snygg är smal och tjock är ful – det tycker jag är ganska tråkigt. Jag förstår att den här frågan är något man kanske inte bryr sig om ifall man själv kvalar in som normkropp, om ni förstår hur jag menar. Men jag tycker därmed inte att det är försvarbart. Som feminist tycker jag att man också bör värna om alla kroppars lika värde, oavsett utseende. Och då kan man gärna tänka efter en gång eller två innan man kopplar ihop smalhet med något attraktivt, det har vi nog av på andra håll i samhället.

Det finns massor av vackra feta kvinnor. Som strålar i ögonen, som klär sig snyggt, som är hur coola och starka personer som helst. Och även de tjockisar som inte klär sig snyggt har precis samma rätt att inte bli häcklade pga sina viktproblem. Det är inte alltid så lätt att ”kavla upp ärmarna och ta tag i fettet” som folk tycks tro. Det kan finnas en miljon anledningar till att en människa är tjock (sällan lathet) och en miljon anledningar till att personen inte orkar gå ner i vikt (sällan lathet). Det kräver kunskap, planering, tid, och blir därmed också till viss del en klassfråga.

Nej, jag tycker att tiden är kommen då vi alla kan tänka efter en gång eller två innan vi kopplar ihop fetma med fulhet och innan vi slänger ur oss slentrianmässiga kommentarer om hur fult det är att vara tjock. Vad tycker ni?

  1. Tack för din blogg och detta viktiga inlägg, det är viktigt att frågan belyses. Om man trivs i sin kropp så syns det och gör en vacker oavsett fettprocent!!

  2. All typ av fat-shaming är obehaglig och problematiskt – speciellt som det blir mer och mer normaliserat.

    Samtidigt kan jag tycka att det blir lika problematiskt om vi fokuserar på vad som är ”attraktivt” överhuvudtaget. Även om inte fet = ful så vill jag inte använda bara ”ful” om någon – lika lite som jag vill utnämna någon som ”snygg” – för det fokuserar fortfarande på utseende, medan vi egentligen borde tala om varandra och oss själva utifrån helt andra företrädanden. Alla kroppars lika värde – självklart. Men helst helt andra värden i fokus!

    (Ja, jag vet att vi tycker olika saker är olika estetiskt tilltalande och att detta påverkas av vår personlighet, socialisering och media o.s.v. – men jag önskar vi slutade lägga så stor vikt vid det)

  3. Jag måste erkänna att jag också kan säga ”fet och ful” som ett begrepp, nu när jag tänker efter. Det är ju jättedumt, för jag tycker inte det är synonymt. Det kommer nog av att det hängt med genom min uppväxt, och ibland tar man till ord och uttryck utan att tänka sig för när man pratar. Kopplingen mellan att komma på vad man ska säga och faktiskt säga det, går ju blixtsnabbt. Bra att du tar upp detta så att jag och andra med mig kan börja träna på att tänka till kring dessa ord!

  4. Vi kopplar ungdom till skönhet, smalhet till framgång, rikedom till attraktivitet. So what?Det betyder ju inte ens att det är det vi tänder på. Jag har väninnor i 50-årsåldern som får en massa svar på dejtingsajter ifrån killar i 20-årsåldern. Dessa kvinnor är varken unga, smala eller rika. Så det finns ingen koppling till kärlek. Vi får inte glömma att det som anses snyggt som rådande norm inte påverkar individens möjlighet till äkta kärlek och/eller lycka. Och är det inte det som till syvende och sidst är det enda viktiga? Vad en främmande människa tycker spelar ju absolut ingen roll om du inte tänkt dig en relation med den. Det är tur att vi har olika preferenser! Då får de dumma och snygga också chans till kärlek :-).

  5. Vi blir matade med dessa ideal från när vi föds, så det är extremt svårt att skapa sig en egen och objektiv syn på skönhet och hälsa. Om man bara ser bilder på smala tjejer, leker med smala dockor och samtidigt blir matad med bilder på överviktiga människor i sammanhang som handlar om ohälsa och olyckliga människor, då är det extremt svårt att tänka något annat om övervikt tyvärr. Jag som har levt med bulimi i ca tio år av mitt liv ser dessutom övervikt på ett negativt sätt pga att det har att göra med matmissbruk och ångest. Det betyder dock inte att jag ser övervikt=fulhet. Men som sagt, vi är så inpräntade med synen på att smala människor är snygga och lyckliga. Jag kämpar varje dag att försöka hitta min egen kropp och upptäcka hur jag mår bra av att vara. Något jag har kommit fram till sedan länge är att jag inte mår bra av dålig mat som gör att jag hetsäter vilket gör att jag går upp i vikt. Jag mår bra av ren och bra mat, som i sin tur leder till att jag får en mer stabil vikt och får balans i mitt liv. Så för min del handlar faktiskt övervikt om en mer olycklig livsstil, för mig. För där har jag haft som mest ångest och missbrukat mat. Men det vackraste är en människa som trivs i sin kropp, oavsett kroppsstorlek. Så vacker är man oavsett kroppsstorlek!
    Luddigt inlägg, men det är mina tankar i alla fall.

  6. Modeller (många) som jobbar i den branschen har nog inpräntat att de måste vara smala (för smala tycker jag) för att vara ”vackra”. Sjuka ideal i den branschen.
    Jag skulle nog aldrig kunna falla för en man som är fet, för jag tycker själv inte det är attraktivt, men samtidigt tycker jag inte att det är så fint om en man är för smal heller.
    Det är väl bara att acceptera att alla har olika smak. En del gillar tjocka, en del smala och en del mittemellan :)

  7. Vad är fult, vad är vackert, vad är snyggt? Tanken är väl att vi inte ska bedöma varandras kroppar, varje person är unik och det skit samma hur vi ser ut, huvudsaken är att var och en försöker må så bra den kan i livet.

  8. De här kroppsidealen är ganska skrämmande kan jag tycka. Som du tog upp här Smal=snygg.. Vid två tillfällen har jag hört två olika män säga att det gör inget om den tjejen dom träffar är ”dum” bara dom är snygga!!!! Ni hör?? :-) :-) Men oftast är det andra kvinnor som dömer.. Fick kommentaren av en fd väninna : Bara du går ner i vikt så kommer du träffa en man… Till saken hör att jag träffade min nuvarande då jag var rätt rejält överviktig. Nu är det borta. Inte pga att jag ska ska attrahera honom utan pga min hälsa. Något jag oxå reagerat på är dessa ”mulliga” modeller… Nä dom allra flesta av dom är inte mulliga.. De allra flesta i de facket är helt normalviktiga…

  9. Hej, kan nog inte hålla med (jag är själv fet) finns inget attraktivt i att vara fet ,kläder sitter jättefult ,jobbigt att röra sig , köper inte detta med att någon kan vara fet och vilja vara det om man kunde välja, jag är det av ren lathet och att jag gillar helt enkelt att äta och hatar motion, men om det fanns en magisk knapp skulle jag inte tveka en sekund ,allt annat tror jag tyvärr är försvarsmekanismer ……

    1. Jag håller med dig där till 100%. Diskuterade detta med några vänner och alla höll med och sa samma sak. ingen VILL väl vara överviktig på riktigt???

      Sen finns det ju självklart vackra överviktiga människor. Det har mer med utstrålning att göra och vem du är som person.

      http://lenailosangeles.blogspot.com/

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..