Mulliga skyltdockor gör ingen skillnad


Bild lånad från internet.

Då och då går en wow-effekt över stad och land. WOW, säger man liksom triumferande, den och den klädkedjan har en MULLIG skyltdocka. Vilken grej, va! Visa upp tjock kvinna på display, det vore icke tänkbart för några år sedan. Säger man och mumsar raw food i lunchrummet och klämmer i smyg på sina obefintliga ryggvalkar och sneglar ångestladdat mot en av de magasin som ligger uppslagna på bordet och där en perfekt retuscherad liten minimänniska smajlar och säger att det bara är att hålla igen med maten dårå.

WOW, säger man och re-tweetar, delar, tisslar och tasslar om denna enstaka mulliga modell.

Vad känner jag som tjock vid dessa tillfällen? En enkel guide i mina känlsolägen, varsågoda!
1. Första och omedelbara tanken blir ofelbart: Eh, det där är ju inte en mullig person! Hon är ju helt normalviktig. Hon är inte anorektisk som alla andra skyltdockor, eller parisiskt sval eller vad man nu vill kalla det. Men hon är bara en helt vanlig vuxen kvinna med perfekta proportioner. Varför denna BUZZ?
2. Okej, om det där är vad folk kallar mullig, då ser de ju mig som AP-tjock. Alltså på riktigt sådär hej-jag-har-fördomar-om-USA-och-tänker-att-alla-amerikaner-är-tjocka-och-när-jag-tänker-på-en-sådan-person-så-är-den-lika-tjock-som-jessica-tjock. Då kommer små svettpärlor av ångest som porlar ut från hjärnan och ut ur hårfästet och ner längsmed pannan. Jag tänker alltså: OMFG, om detta är mullig, vad är då JAG? Och i motsats till vad många kanske kan tro så är det här inte en konstruktiv känsla som gör mig peppad. Jag går inte igång på späkning och ångest, i stället ger det mig akut lust att bara SKITA I och göra något annat i stället. Dvs icke-konstruktiv reaktion.
3. Min nästa tanke blir: Okej, om samhället är så fucked up att hela västvärlden gemensamt betraktar denna vackra, normalbyggda och fullt normalviktiga kvinna till skyltdocka som MULLIG – ja, då har jag mer jobb att göra än jag någonsin trott. Hur ska vi någonsin kunna bli nöjda med oss själva om detta är normen? Och hur ska vi någonsin kunna komma några steg framåt om vi alla gemensamt går och ojar oss över våra utseenden stup i kvarten? Det gynnar ju de företag som säljer quick fix-dieter, antirynkkrämer, knäppa detox-varianter osv. Men det gynnar inte oss.
4. Vid det här laget förstår ni hur mina tankar går. De fortsätter och fortsätter tills jag får sätta mig i ett litet hörn och läsa en roman för att gå ner i varv igen.

Kort sagt: Mulliga skyltdockor gör ingen skillnad, snarare tvärtom! Det är som när normalviktiga kvinnor går ut och bara: ”Jag visar upp min runda kropp för att alla ska våga vara nöjda.” Ni vet, ni har säkert hört den debatten. Man bara: Nä, det är ungefär som i högstadiet när den smalaste lilla pinnisen i hela klassen stod och sa att hon var så tjock i omklädningsrummet medan jag stod där och ville ömsom ge henne en smäll på käften, ömsom sjunka under jorden. Det är INTE konstruktivt. Det är att befästa existerande normer och placera den som sticker ut ännu mer i annorlunda-facket.

Och här klagar och klagar jag, kanske någon tänker, men hur skulle jag vilja att det var? Jo, det kan jag tala om för er! Jag skulle vilja att skyltdockorna, fotomodellerna och andra personer som syns i offentligheten var som folk är mest: Ibland gamla och rynkiga, ibland smala och spinkiga som ett förpubertalt barn (dvs som de flesta skyltdockor är idag), ibland tjocka och oproportionerliga. Ibland vita, ibland svarta, ibland asiater. Ibland fula, ibland vackra (vad det nu är), ibland finniga och ibland släta i hyn. Ibland hör jag folk säga: Hon är ju söt men hon säljer inte jeans (inte om mig alltså). Och med det menas att det måste vara en vacker, smal drömperson för att jeansen ska sälja. Men det kan ju förändras, liksom, det är inte hugget i sten att alla kvinnor på framsidan av alla magasin riktade till kvinnor måste vara smala, perfekta, fräschhyade, välfriserade, vita medelklasskvinnor. Det här låter säkert hur pretto som helst och det är absurt att jag ska behöva påminna, men: VI LEVER I EN ABSURD VÄRLD! Då kanske man behöver vara lite pretto ibland för att stå ut.

Nu ska jag gå ut på långpromenad, helt utan ångest faktiskt!

Uppdatering: Om mitt inlägg kan uppfattas som nedlåtande/kränkande mot smala personer så menar jag det så klart inte! Det är lika illa att vara nedlåtande mot smala som överviktiga människor. Den raljanta tonen i inlägget är tänkt att få någon att dra på smilbanden, för vad annars kan man göra i denna den vackraste av världar?!

  1. Bra inlägg!
    Tycker det är fel att denna normala skyltdocka även har platt mage med antydan till muskler. En kropp som är större (än idealet) ska minsann ha platt mage, eller vara vältränad ändå…
    Läste i en kommentar hos ladydahmer att hon som spelar huvudrollen i Drop Dead Diva sagt att hennes storlek är den vanligaste i Usa, så varför finns det inte fler som ser ut som henne! Svenska kvinnor är säkert större i medel än xxs de med, ändå är det bara de supersmala som syns.

  2. Håller helt med i att skyltdockor ska spegla alla typer av kroppar i samhället. Men hur tusan kan du skriva saker som att alla dockorna idag ser ut som ”anorektiska förpubertala barn”?! Snacka om att göra samma tabbe själv, till smala får man säga vad som?

  3. Sant det du skriver, jag tror dock inte det är något typiskt västvärlden-issue, tycker snarare att väst är oerhört mer accepterande när det kommer till vikt (trots all träningshets vi matas med). Jag arbetar i Japan och det går inte en dag utan att mina väninnor eller arbetskollegor från andra delar av Asien (t ex Kina, Malaysia, Korea) ska prata om hur de måste skippa lunchen för att kunna gå ned i vikt samt hur de kommenterar andras vikt jämt och ständigt. Nej, bevare mig väl, skönt att det är så fritt fram som det trots allt är för olika former i Sverige och väst :)

  4. jag tycker synd om de kvinnor som hela tiden ska klaga, varför tar ni åt er så fort ni ser en skyltdocka? Var er själva istället, var glad över er kropp om ni är smala eller tjocka det spelar ingen roll så länge ni mår bra och är friska. love Thomas

    1. Jag tycker synd om män som ska klaga på vad kvinnor känner sig berörda av eller ej.
      Det är ju trist för dig att du har missat att alla skyltdockor, i all reklam och i alla tidningar, i princip allt som går på tv, som innehåller kvinnor så är de stöpta i samma form – smala, snygga och vita. Dessutom låter det nedlåtande med att vi inte ska ta åt oss – det gör vi väl som vi vill med? Du tog ju uppenbarligen åt dig tillräckligt av att läsa detta för att skriva en kommentar.
      Ja visst vill alla må bra och vara friska – men även de som inte är det förtjänar ju att vara glada, om de kan det. Och de som inte kan vara glada av olika anledningar förtjänar ju att leva de med, utan någon som talar om för dem hur de ska känna.

  5. Har själv tänkt i dom banorna… Mulliga modeller??? Hm helt ”normalviktiga” skulle jag säga och visst blev det ett hån mot mig/oss som har/hade övervikt. Precis som du säger.. Fram med vanliga modeller.. Smala, medel, mulliga, stora…Jag har svårt att identifiera mig med dessa och jag handlar inte i en sådan affär fortfarande…
    Däremot då jag var i London hade dom ”normala” skyltdockor där t.om jag fick köpa mindre stl än vad dom bar… Kändes väldigt bra då jag gick därifrån :-) Fåfäng??? Antagligen,, men detta kändes bättre än då man var tvungen att gå upp massa i stl…

  6. När jag var ung var jag väldigt smal, människor skrek Biafra (fanns svält där då) efter mig osv. Det var helt Ok av en tjej att klämma på min arm, oja sig över hur smal den var och fråga om jag verkligen var frisk, det var OK för en arbetskamrat att säga: din pojkvän får väl skavsår av dig osv osv. Många av dom som sa sådana saker till mig var överviktiga, tänk om jag svarat med samma mynt, då hade alla tyckt att jag var hemsk, tänk om jag sagt till tjejen som frågade om jag var frisk, såg dig sitta på Kontan igår och käka pommes frittes, ska du göra det som är överviktig. Ja hade jag sagt så hade jag fått många emot mig, man hade tyckt att jag var hemsk osv.

  7. Intressant och roligt inlägg! Du skriver så otroligt bra, målande och beskrivande.

    Lite intressant att när man är smal kan folk påpeka det: Gud va smal du blivit! Det är väl knappast någon säger till någon som är överviktig: Gud va tjock du blivit! Men är man smal är det tydligen helt ok. Väldigt intressant! Eller som en sa om en bild jag la upp på ig för ett tag sen (gammal bild) ”Där tycker jag du vägde lite för lite” Eh? What?! Skulle jag säga så till hennes bild: ”Här tycker jag du väger lite för mycket” Oavsett om man är tjock el smal så VET MAN OM DET. Finns ingen anledning att påpeka det.

    Tack för en bra blogg! Kram Lena http://lenailosangeles.blogspot.com/

    1. Fast uppenbarligen tycker många smala att de är överviktiga och det kanske är därför en del ser det som fritt fram att kommentera – de vill i all välmening få en att tänka om.
      Men förstår att det inte är kul att höra. Själv har jag också fått kommentarer då jag ofrivilligt gått ner i vikt pga stress – men nu får du inte gå ner mer!
      Inte heller kul när jag sen gick upp i vikt – för mycket – och 2-3 st trodde att jag var gravid!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..