Johanna Toftby

Idag skulle du fyllt 16 år

Johanna Toftby

20121027-140110.jpg

Och så kom vi till den här dagen ändå.
Även fast jag egentligen inte helst vill. Just dom här dagarna gör väldigt ont. Jag vill samtidigt göra den här dagen extra fin eftersom det var just idag allt hände. Louis som han fick heta levde bara drygt en timma och idag skulle han fyllt 16 år. Jag har ju skrivit om det här förut men just idag känns det extra svårt. Minnen på näthinnan sitter kvar som om allt hände igår. All personal på Förlossningen, smärtan, alla veckor på BB. Jag minns minut för minut det här dygnet. Värkar i vecka 26 som längre inte gick att stoppa på grund av en infektion. Läkarna verkade hoppfulla men egentligen såg jag i deras ögon att en så kraftig infektion kommer inte gå bra. Mamman prioriteras först.
Hoppet är det sista man överger och för mig fanns inget annat alternativ än att kämpa sig igenom dag för dag. Glad för varje minut han låg kvar i magen så lungorna skulle hinna utvecklas ännu mer. Säng-toa var det enda jag fick röra mig i flera veckor och ovetande låg han och sprattlade för fullt i magen tills den 27 oktober 1996. Längesen men det är smärtsamt.
Han skrek när han föddes och jag kan inte glömma den stunden, när barnläkaren sprang ut med honom och sedan stod tiden still.
Jag var som i ett vakum, i ett mörkt förlossningsrum med Jeanette min allra bästa vän uppe vid mitt huvud. Tröstandes och förtvivlan, tiden gick långsamt när dom var iväg med honom. Jag ville hon skulle hålla för mina öron för jag ville inte höra vad dom skulle säga när dom kom in igen. Barnens pappa var i Norge på ett jobb och tyvärr hann inte hem.
Idag är jag oerhört tacksam för att jag till en början blev tvingad att se honom. Att få hålla honom när han var varm.
Men inte levde. När jag skriver dom orden känns det väldigt overkligt.

Jag är så tacksam för allt stöd Jeanette gav. Det är inte enkelt att vara med om en sån här situation och trauma med sin bästa vän.
Louis finns alltid kvar i mitt hjärta men jag kommer aldrig få veta hur han skulle sett ut idag. Och även om det är många år sedan känns det lika jävligt när dom här dagarna kommer. Jag vill ibland ställa mig på ett berg och bara skrika rakt ut…

20121027-134518.jpg
Gammal bild.. V 20.
Livet hänger ibland på en skör tråd och jag har fått med mig en erfarenhet som gör mig också till en starkare människa.

  • Cicci

    Hej Johanna starkt skrivet av dig . Du visar för mig idag att du e så jäkla äkta o nära.. Livet e inte alltid en dans på rosor.. Kram till dig .. Du har två goa flickor o en härlig man o du njuter av livet fullt ut fortsätt med det.. Du e ett stort pepp för mig i min vardag.. Tillsammans kämpar vi.. Kram Från Cicci.. Hihi mina rumpmuskler värker oxå

    • http://blogg.amelia.se/johanna-toftby Johanna Toftby

      <3 kram och tack.

      Ja kämpa på!!!!! Nu blir det PW här :) sedan squats.

      Kram

  • Lena

    Ledsamt att läsa, men tack för att du delar med dig av det svåra. Livet är inte bara en dans på rosor….

    • http://blogg.amelia.se/johanna-toftby Johanna Toftby

      Tack <3

  • Tussilago

    Kram! Vet ännu inte hur det känns med årsdagar, men födde vår son i slutet av augusti iår. Han föddes i v.32 och levde i 1,5 dygn. Just nu känns livet tungt……

    • http://blogg.amelia.se/johanna-toftby Johanna Toftby

      Stor varm varm kram. Så ledsen för er skull :(
      Inte längesen alls :(
      Sörj och låt dig vara ledsen.
      Det kommer bli ljusare, vet du – jag köpte en bok som heter –
      Sommarlandet. En norsk författare-
      Jag fick kraft och styrka genom att läsa den underbara enkla vackra boken.
      Skickar styrkekramar till er.
      Stor kram till alla som skrivit här, blir ledsen och varm.
      Kram

  • Ida

    Det här berörde mig verkligen och får torka tårar efter att läst alla kommentarer också. Förstår att det är en erfarenhet man helst skulle utan och skickar styrkekramar till er alla som gått igenom detta! Jag befinner mig i den fasen av livet då jag och sambon precis börjat ”jobba på” att bli gravida… Man ska verkligen inte ta något förgivet utan det är en gåva om allt vill sig väl hela vägen!

    Kramar

  • http://blogg.amelia.se/johanna-toftby Johanna Toftby

    Kram fina ni <3
    Älskade änglabarn tar hand om varandra där uppe nu.

  • Janne

    <3

  • sofia

    och vår fina pojke fyller 17 år,har vart om två andra missfall,förstår känslan av sorg.Men är i tag tacksam för minna 3 barn.kram.

  • annette

    Har läst ditt inlägg flera gånger och det går nog inte att riktigt förstå den förtvivlan av att förlora ett barn när man inte upplevt det själv.
    Varma kramar
    /annette

  • http://petranyman.blogspot.com Petra Nymans Dagbok

    Så fruktansvärt! Helt otroligt att det går att överleva?!? Men man måste ju! Sådant som inte får hända händer! Man vet inte hur man ska kunna skydda alla!
    Du får glädjas åt din fina familj! Vilket jag tror du gör också! :)
    Nu sitter jag här o gråter floder! Kramar i massor!
    <3<3<3
    / Petra

  • Alexandra

    En stor varm kram till er alla därute som mist ett älskat barn.( kramar om )

  • http://evasblogg.blogg.se Eva

    Lika hemskt denna gången när jag läser det, som förra gången, tror att det är det värsta man kan genomgå…..såå söt du är på bilden :) ser fram emot tisd o premiären av småstadsdrottningar :) kram

  • Hanna

    Kramar till dig!

  • stiinisnilsson89

    Stackare :( Kan väl tänka mig hur hemskt de är att förlora ett barn.

    Stora kramar till dig Johanna <3

  • Maria

    Så det är alltså så; att det känns varje födelsedag för resten av livet? Det var det jag var rädd för…. Jag förlorade mina tvillingdöttrar den 31/5 2012 i vecka 21+4. Vården kallar det missfall men dom var mina barn, jag födde fram dom och höll dom, det vackraste jag nånsin sett! Den 31/5 kommer för alltid att vara årets värsta dag… Skickar kramar till dig Johanna och tackar för en fin blogg.

  • Emma

    Så sorgligt och fint skrivit! Grattis till gossen i himlen! Min lille son dog också fast för 2 år sedan på sin 1 månaders dag. livet är för jäkla orättvist! Kram till dig

  • http://jenniefagberg.blogg.se Jennie

    Lider med dig, skickar en stor Styrkekram! Ta stöd av de underbara människorna du har omkring dig !

  • Anna-Lena

    Fint skrivit och jag förstår din känsla, har själv gått genom nått liknande. Kärlek till dig, kramis

  • Catharina

    Stor kram <3

  • http://www.edwartz.com Anna Edwartz

    Kram och ta hand om dig

  • anna

    Kram <3

  • Malin – Ludvika

    Stora kramar!!!

  • lisbeth

    Vad fint du skriver. Det är tyvärr många som varit med om liknande. För 32 år sedan dog mitt barn i magen i v 26. Jag fick föda fram det. På den tiden var det så att man helst inte skulle prata om det, så jag vet inte om det var en pojke eller flicka. Personalen på sjukhuset var ändå underbara. I dag har jag som du, fler barn o tom barnbarn. Tänker inte på det så ofta,mer än när jag blir påmind, som nu. Men vi har fått en erfarenhet, på gott o ont o vi tar inte allt för givet. Ha det så bra, kram

  • Veronica

    Oj, vilken käftsmäll jag just fick av dig Johanna! Jag vet inte vad jag ska säga, att jag förstår vad du känner…nej, klart jag inte gör eftersom jag ej varit i din sits. Dock har dels vänner men även släkt tyvärr fått dela din erfarenhet och o se den sorgen…Jeeeezzzuz! Även om jag ej kan ta bort det jobbiga så kan jag iallafall skicka en stooor varm kram till dig för det är det lilla ”jag” kan göra för dig (o alla andra föräldrar som tyvärr delar din/eran erfarenhet)!

  • Helen

    En stor kram till dig fina Johanna <3

  • Jessica Svensson

    Livet är fruktansvärt ibland men det känns som att man ta vara på livet mer när man råkat ut för något riktigt hemskt. Tyvärr är vi alldeles för många som upplevt det här:((… Många kramar till dig❤

  • Stina

    Vi förlorade vår lille kille i somras, var då i v 32. Hans hjärta slutade att slå redan då han låg i magen, navelsträngen var virad flera varv runt halsen samt en knut på den, så det fanns inget att göra. Vet ju inte hur det känns att förlora ett barn som tagit några andetag utanför magen, men hur det är att uppleva sorg pga förlusten vet jag. Kan tänka mig att alla årsdagar blir riktigt jobbiga. Styrka till dig!

  • http://evsen.spotlife.se Eva Sundqvist

    All styrka till dig ❤

  • Anna-Lena

    Vilken Fruktansvärd händelse…Torkar en tår och Sänder extra många styrkekramar till dej denna dag… <3<3<3

  • Annelie L

    Skickar världens största kram till dig Johanna! Åh vad jag känner med dig. Du har din sorgedag idag, jag har min imorgon. Då är det exakt två år sedan som jag födde min lilla flicka. Fick reda på vid rutinultraljudet att hon inte längre levde (hade sett fint ut några veckor tidigare då hon dansade omkring i magen). Detta var i vecka 21 och troligen hade det inträffat ett par veckor tidigare. Fick föda henne på ”vanligt vis” och det var den värsta dagen i mitt liv. Jag ångrar inte en sekund att jag valde att få se henne. Jag fick hålla henne, smeka hennes lilla kind och säga hej då. Natten innan så hade jag och storebror sovit på den bebisfilt som hon sedan blev inlindad i så att hon skulle få med sig lite av oss. Det har gått två år nu men varje dag bär man ju med sig saknaden i sitt hjärta över sitt lilla barn som inte fick stanna. Jag undrar så hur hon hade sett ut idag. Som tur var hade jag en liten tvååring hemma som behövde sin mamma, annars vet jag inte hur jag skulle ha överlevt.
    Har sedan fått ett litet mirakel till men min dotter kommer alltid att fattas mig. Imorgon går vi till minneslunden med ljus och änglar och blommor i massor.
    Stor varm kram till dig Johanna alla fina mammor som förlorat sina små.

  • AnnaE

    ♥ Kram

  • Birgitta

    Skriv din kommentar här!
    Läser och fäller tårar, har också varit med om att förlora ett nyfött barn. Känner med dej. Brukar trösta mej med att hon finns för att glädja andra änglar. Kramar till dej.

  • Linda

    Kram

  • Tina

    Finaste du. Jag skickar en varm vänkram o önskar denna dag blir så fin som går.❤

  • Annelie Karlsson

    Skriv din kommentar här! Styrkekram från Alingsås

  • http://www.millanb.dinstudio.se Camilla Bergström

    <3

  • Helén Perlöv

    Känner så starkt i mitt hjärta när jag läser det du skriver min yngsta son, Lukas, dog av hjärnhinneinflammation vid 2 år och 3 månaders ålder. Mina tankar är så lika dina när du skriver : finns alltid kvar i mitt hjärta men jag kommer aldrig få veta hur han skulle sett ut idag.

    Tänker exakt lika min son skulle fyllt 15 år i mars. Vi pratar om Lukas ganska ofta jag och hans storebror Jonathan som fyller 18 år i december.

    Kram Johanna vet hur det känns (tyvärr)

    //Helén

ANNONS
ANNONS