Jag har alltid sagt att jag är den enda i min familj, den enda i min släkt som hållt på med film. Men den enda som är artistiskt lagd är jag inte. Att min gammelfarmor målade och att farfar var musiker det visste jag. Men igår kväll när jag tittade genom Ingmar Bergmans fimografi såg jag att farfar gjort musiken till hans film Höstsonaten.
Så visst har jag film i generna.
Oj vad jag saknar farfar nu…fina underbara talangfyllda farfar Claude som både var fantastisk på cello och som dirigent på National museum bl.a.
Musiken i klippet är alltså han som framför:
