Högen på husse!

Annonsen laddas.

Nu undrar ni nog vad sjutton DET var för en rubrik?! Jo, det är så att jag ligger på sängen med händerna på datorn och bloggar, och Doris ligger på min mage och Selma ligger bredvid och kräver att bli kliad på sin mage… Mysig lördagseftermiddag! Om fyra timmar ska jag uppträda på Täby Galopp tillsammans med hemlig Eurovision-gäst. Ska bli kul! Men inte riktigt än. Just nu är det bara mys på sängen, hundarna och BBC på TV:n. Det är lyx för mig! Kom hem så vansinnigt sent/tidigt inatt (eller imorse om ni vill) så det var inte ens tanke på att orka gå parad idag. Allt har gått på halvfart…

Alldeles strax dags att kliva upp på scen!

Igår var det jobb i Mönsterås och jag kom fram efter mycket om och men (läs gårdagens inlägg så fattar ni vad jag svamlar om ). Jag satt med i en talangjaktsjury och bedömde 8 framträdanden av barn och ungdomar från trakten, och vi fick höra allt ifrån Celine Dion-ballader till Pernilla Wahlgren-schlager. Det var svårt att bedöma för alla hade verkligen ansträngt sig hårt med kläder, koreografi och allt. Men tillslut hade vi i juryn hittat våra vinnare i tjejerna med varsin gitarr på magen: Linnéa & Linnéa!

Jag och duktiga Linnea och Linnea som vann kvällens talangjakt!

Efter talangjakten var det dax för mig och Good News att gå upp på scenen i det stora tältet. Publiken var på g och vi satte fart.

Bandet var redan på scen och körde några låtar innan det var min tur!

Bandet var redan på scen och körde några låtar innan det var min tur!
Det kom mycket folk trots att det var första gången man arrangerade stadsfesten!
Showtime!


Gigget var vansinnigt roligt – igår lät vi det bästa vi nånsin låtit tillsammans och vi spelade många roliga låtar. Bland annat Barbados-låten ”Belinda” som de spelade lite annorlunda än min version. Och det lät jättejättebra! Det är en sån kick att gräva upp de gamla godingarna, damma av dom och busa lite med dom. Ska försöka göra det oftare framöver! Vi gjorde  även ett Roxette-medley där pinglan i bandet, Victoria, sjöng Marie Fredriksson-delarna och jag var ställföreträdande Per Gessle. Succé! Det måste vi göra om!!

Autografdags!
Jag och Peter Jezewski i min loge efter spelningen!
Peter Jezewski med band körde 50-talslåtar på löpande band!

Det slog mig återigen i bilen på väg hem: det spelar ingen roll om jag har ”ännu en dag på jobbet”. När resan är över och man träffar bandet, spelar låtarna och möter en tjoande och leende publik – då slås jag av tanken igen: jag älskar mitt jobb.

Kram/ M:)

PS – Peter och vargen… Herregud! Jag har ju till och med skivan med Mark Levengood som uppläsare!! Pinsamt. Men – tack för all hjälp! Nu kan jag sova lugnt igen! Men nånting säger mig att jag snart får något nytt frågetecken på hjärnan. Haha!

Sveriges snyggaste band!

Kram /M:)

Mysteriet med signaturen!

Annonsen laddas.

En bil hade lyckats med bedriften att få soppatorsk mitt i rusningstrafiken och stoppade upp halva körbanan i en timme! Tänk och stå där som förare med skammens rodnad på kinderna och se hur alla som lyckas ta sig förbi sitter och ”tsss”-ar och skakar på huvudet. Fy, hoppas det aldrig händer mig! Jag skulle dö… Så jag tog tillfället i akt och plockade upp datorn för lite bloggande istället!

Hemma i Stockholm så har det sett hemskt ut ett tag nu – träden har tappat sina löv och gräset har torkat och gulnat och ser mer ut som rygghåret på en gammal övervintrad strandraggare… Men – inte idag! När jag rastade hundarna så såg jag minsann hur allt började så smått och försynt att få liv och växla färgskala mot grönt igen. Gud vad skönt!

Jag har en gåta till er som ni måste hjälpa mig att knäcka:
Ni har säkert varit med om det också. Ni vet, den där känslan när något känns så bekant att man har det på tungan, men inte för sitt liv kan komma på vad det är för något! Och det kliar i hela kroppen av irritation över att inte hitta rätt i gamla hjärnbiblioteket. Coca Cola har en ny reklam som så smått börjat snurra på TV nu. Och musiken som används till reklamsnutten känns så himla bekant och jag får omedelbart flashbacks till sjuttiotalet och barnprogrammen som gick då. Jag har frågat alla och försökt nynna melodin – och alla ser ut som frågetecken, men håller med om att den känns bekant.

Så min fråga är nu: är det nån av er därute som vet vad det här är för stycke??? Det är inte signaturen till Paddington eller Sagostunden, men något i samma kaliber. Vi klurar på om det är ett Peterson-Berger-stycke, men får inte någon rätsida på det hela. Ok – här är klippet:

Skriv in på kommentarsfältet och berätta innan jag blir nipprig!

Kram / M:)

Sommar? Nej. Trivsel? Ja!

Annonsen laddas.

Söderhamn Sommartrivsel. Hmmm. ”Sommar” vet jag inte riktigt. Men ”trivsel”? Absolut!

Repetitionerna på gårdagens gig gick jättebra och vi kollade igenom låtar och tonarter under tiden som vinden tog tag i noterna och blåste dom långt ut på publikplanen… Men när det sedan var dax för gigstart så höll sig vädret i schack och vi kunde lugnt genomföra allt som det var tänkt. Jag sjöng mina gamla ”Se Mig”, ”Live Forever” och ”Kom Hem” och blandade dom med låtar från sjuttiotalets gömmor. ”Don’t Leave Me This Way” och ”Never Can Say Goodbye” är låtar jag hittat tillbaks till på senare år och jag tycker att gamla Bond-sångerskan Sheena Easton gör coola nya versioner av dom låtarna! (Leta på Spotify så får ni se!).

[youtube gSfPznIa33M 720 500]

Och sedan plockade vi fram gamla Tom Jones-dängan ”Love Me Tonight” som verkligen vränger ut och in på mina stämband. Men det är skönt att anstränga dom till max ibland! Haha! Och lite ABBA (så klart) ”Knowing Me Knowing You”.

Jag pratade både länge och väl med publiken efteråt och skrev autografer och återigen var det jättekul att börja känna igen er från bloggens kommentarbilder! Fortsätt med att lägga upp era bilder, hörni!

Åter hemma i Stockholm igen så var det bara att konstatera att vad som än hänt i väderväg här hemma så verkar jag ha missat det. Men det känns inte som ett tungt ok att bära…

Igår kväll var det schlagerkväll på Pride. Jag undrar hur det var. Har fått rapporter under kvällen att det tydligen var lite… si och så. (Iochförsig så är alla vansinnigt bortskämda med ”de gyllene åren” då Pride lockade dit mer eller mindre varenda schlagerpingla värd namnet…) Är det nån av er som var där? Berätta för oss andra hur det var!

Nu väntar en ny dag med gig i Mönsterås! Jag ska sitta i en talangjury dessutom! Kul!

Kramågomorron! /M:)

Trots att regnet stod i spön i backen strax innan så var det en hel del folk på plats i publiken!
Jag och kapellmästare Johnny Ohlsson i bakgrunden!
Ni anar inte vad konstiga grejer jag signerat genom åren; här dock bara en vanlig sko om än kvar på foten!

Regnet det bara öser ner…

Annonsen laddas.

Men vad är det frågan om?!? Sitter i Söderhamn och läser rubriker om ”extrem översvämning i Stockholm” osv osv. Var tog sommaren vägen?!? Får väl se om källaren finns kvar när jag kommer hem då… Stön.

Jo, som sagt – Söderhamn idag. Dags för ett jobb med Johnny Olsson och hans band. Ikväll skall det bli lite extra kul för jag ska göra en hel del låtar som jag inte brukar göra i vanliga fall… En hel del sjuttiotalslåtar faktiskt!

TVn står på och jag blir lite rädd för mig själv när man sitter här och per automatik tjoar med och håller tummarna för svenskarna i EM. Jag som inte gillar sport direkt sitter plötsligt och håller tummarna när det springs 5000 meter?! Jösses, jag visste inte att jag hade det i mig! Macho macho man… Haha!

Snart dax att ta fram penslar och borstar och sjunga upp lite så att det kan bli lite sjuttiotalsdiscoglitter på det här stället! Och… plötsligt så var machostämpeln som bortblåst igen. Jaja. Det var kul så länge det varade…

Kram / M:)

Tyckte den här passade bra idag…

Annonsen laddas.

Min Tio i Topp-lista för ikväll!

Annonsen laddas.

Jag har haft ett vansinnigt roligt maratonrace på officiella Facebook-sidan med kommentarer om alla bidrag ikväll! Tyvärr så får inte tiolistan plats där – så jag lägger den här istället!

OK – here we go!

Ryssland (jättehit-potential!)

Ungern (Celine-pop. Se till att få fart på henne till finalkvällen bara!)

Finland (man blir glad och myser med hela kroppen av det här!).

De övriga sju som borde gå vidare i tävling enligt mig:
Polen (sjöng falskt här och var, men snyggt nummer!)
Norge (happy happy!)
Serbien (Twiggy-sixites!)
Malta (OK, jag ger honom en chans till!)
Island (charmig Beatles-vibb)
Azerbadjan (svenskarna hjälpte till att lyfta riktigt snygg ballad!)
Grekland (rapen var kanske inge kul, men låten är värd en chans till)
Kram / M:)

Klaustrofobi och schlager – går det ihop?

Annonsen laddas.

Stranger things are starting to begin… Mind if I take this chair? ….  AAAAAAAAAA!!!! Jag får inte bort den ur huvudet! Jag lyssnade på den igår kväll innan jag lade mig och det första hjärnan sätter fart med på morgonen är samma jäkla låt. Tysklands bidrag.

Omslagsbilden för nya albumet. © Lionheart International.

Jag gillar inte hennes uttal, jag gillar egentligen inte sån här musik – men lik förbaskat så sitter den där. Och mal. Ungefär som den där obehagskänslan när man har lite feber och kroppen skriker till en att ”det är något som är fel här”! Videon är så där klaustrofobisk och framkallar rysningar längs ryggraden. Men så snygg och påkostad att man sitter och glor hela låten igenom trots allt.

Jag börjar ana att det här är en riktigt ”Dark Horse” i sammanhanget och – tänk om hon vinner för Tyskland igen?! Det har aldrig hänt förut att ett land med samma artist tar hem vinsten två år i rad.

Väldigt intressant. Nu tänkte jag klistra fast låten i era hjärnor också så här kommer den! Och på min Facebook har ni sedan Spotify-länken när ni känner att abstinensen blir för stor… Hehe!

Förövrigt så ska Storbritannien vinna anser jag mer och mer! Frågor på det?

Kram / M:)

Eurovision-monstret anfaller imorgon!

Annonsen laddas.

Nu är jag en av dom som tycker att Melodifestivalen är vansinnigt roligt att titta på, men sedan när det kommer till Eurovision så är det lite annorlunda. Jag har liksom ”tappat” den tävlingen på vägen så att säga. Okej, jag tittar så klart men det där att slaviskt följa ländernas låtar och uttagningar och artister har jag kommit ifrån lite.

Jag tror att det hände när det blev så infernaliskt många länder som skulle vara med. Det blev liksom ogreppbart tillslut. Så nu hade jag mer eller mindre missat att det faktiskt är Eurovision med start redan imorgon med deltävling 1!

Jag knäppte på TVn och hittade en repris med Christer Björkman och gänget där en artistpanel går igenom låtarna och betygsätter dom. Så jag tittade och lyssnade jag med. Och precis som vanligt… så var det en hel del ointressanta nummer som passerade revy… MEN. Det finns några som jag fastnade för och nu vill jag kolla om ni fastnat för dom också!

Det första är Storbritannien. De har dammat av det gamla pojkbandet Blue, och deras låt ”I Can” är en sån där låt somjag gladeligen hade köpt på singel ändå om den kommit som ”normal” låt. Det fastnar ordentligt i dagar emellanåt och jag får inte ur den ur skallen. Visseligen så har en av killarna pippi på att yla lite för mycket (typ, hela tiden) men det här är en riktigt bra poplåt. Vad tycker ni?

[youtube z2JYc_jWIDQ 720 500]

Sedan har vi faktiskt Ungern. Tjejen sjunger helt otroligt bra och har norpat fraseringar och sångsätt från självaste Celine Dion. Hon gör det bra dock och låten är, om den inte vinner alltihopa, en riktigt bra radiolåt! Påminner om Celines ”I Drove All Night” förresten!

[youtube NbKNKfePCrs 720 500]

Jag förstår det inte själv men denna låten är som en fästing – jag får inte bort den!! Egentligen ser killarna inte kloka ut och man vill bara ge dom något lugnande (och en hårklippning). Men blunda och studsa runt i lägenheten själva istället. Den är lite rolig…

[youtube SAXp9ydgpNc 720 500]

Som avslutning ville jag bara ge er haveriet som Dana International kommer med. Jag gillar henne och hela hennes ”Diva”-cirkus som hon bjöd på förra gången. Men… vad är det här..? Nej det här går bort!

Så där! Har ni följt programmen själva? Favoriter som jag missat? Varningstecken på låtar som är rent utsagt vidriga?

Kram / M:)

Snörvelvarnare i telefonen!

Annonsen laddas.

Jag har (ta-i-trä) aldrig varit allergisk på riktigt. Jag har alltid sluppit det där eviga snörvlet så fort en hund eller häst eller katt kommit i närheten. Jag har sluppit att springa som en tätting till badrummet för att snyta mig så fort som våren kommer. Inga jordnötter eller något annat har ställt till det för mig i maten. Så med andra ord har jag varit förskonad för allt sånt där.

Förutom för tio år sedan ungefär. Våren satte ordentlig fart kommer jag ihåg och någonting hände plötsligt. Näsan började rinna som värsta störtfloden och ögonen drogs ihop till två röda, plufsiga strimmor och rann dom också. Jag såg verkligen inte klok ut! Ögonen kliade så där skönt på samma gång – ungefär som ett myggbett – vilket gjorde att jag gnodde och kliade konstant, vilket i sin tur inte gjorde saken bättre på något sätt.

Det kom som en chock för mig eftersom jag aldrig tidigare (eller efter) känt av våren på det sättet. Clarityn-tabletter bet knappt alls på det så jag hade inget val att vänta ut allergin. Den försvann som tur var så småningom och jag förstod att det var pollen som varit skurken i dramat…

Nu har Apoteket kommit med en ny och bra app som kallas ”Pollenkollen”. Där får man dagligen rapporter om vilka pollenhalter det är i luften och kan förbereda sig både mentalt och med medicinarsenalen. Bra va?

Klicka här för att läsa mer!

Hur har ni det där ute egentligen? Jag vet att alla älskar värmen och ljuset, men… älskar ni pollen som tar fart varje år också..?

Kram / M:)