Idag börjar Diggiloo-cirkusen med repetitioner tillsammans i flera dagar. Vi ska samlas och träffas och börja plöja igenom materialet från start till mål och det ska bli kul att börja bena upp alla låtar, stämmor, tonarter och sånt!

Trafiken på väg till flygplatsen var kaotisk och jag kom flåsande in i incheckningen precis när de skulle stänga. Trodde jag. När jag hystade upp kartonger och väskor så snörpte kvinnan bakom disken och med ett lismande leende berättade hon att incheckningen minsann stängde för tre minuter sen. ”Jag måste med flyget! Kan jag skicka väskorna i efterhand?” frågade jag medan jag kände hur irritationen bubblade. ”Nej, då måste du flyga med samma plan som väskorna. Säkerhetsskäl.” svarade kvinnan. Jag försökte med alla medel som fanns för att få med mig och bagaget på flighten – men icke. Och det värsta var nog att hon log genom hela konversationen…

Jag fick betala för ny biljett på senare flighten och ska nu boarda. Med alla väskor inlämnade.

Det blev tre jäkligt dyra minuter för mig kan jag säga. Jag menar inte att jag ska ha någon specialbehandling, absolut inte – men lite mer flexibilitet hade inte skadat. Inte alls faktiskt… Allra helst som den ordinarie flighten lyfte fem minuter senare än utlovat. Jag hade alltså haft två minuter till godo om hon bara slutat le och undersökt status.

Det kan vara mitt morgonhumör som spökar, men idag ligger incheckningen på Bromma flygplats på min minuslista.

Och allt jag kan se är hennes leende från öra till öra framför mig. Njöt hon av det som hände eller var hon bara business minded och professionell. Jag är osäker. Fråga mig när jag surat klart.

Morr / M :(