Etikettarkiv: Julkonsert

Guldregn i Fristad!

Igår var det dax att ha sista föreställningarna av Änglarnas Tid för den här gången. Det har varit en otroligt rolig turné och jag har haft med mig ett toppengäng med musiker och crew och det kommer att bli konstigt att vara utan gänget…

Hur som helst – två konserter i min gamla uppväxtby Fristad. De två konserterna var slutsålda till sista plats och det kändes lite konstigt att ha konserter i Fristad Kyrka. Det var verkligen i just DEN kyrkan som jag började sjunga offentligt en gång i tiden… Jag minns att jag var alldeles hysteriskt nervös när jag stod där längst fram i kyrkan och sjöng på skolavslutningarna när jag gick i skolan. Och nu stod jag där igen, på precis samma ställe, och hade egna konserter framför en fullsatt kyrka! Två gånger om dessutom!

Igår hade jag två utsålda föreställningar!

Det var precis som jag trodde – bekanta ansikten överallt och det var roligt att träffa allihopa efter konserterna. På båda konserterna hade vi hjälp av kören ”Kors i Taket” som sjöng fantastiskt bra! Extra roligt var att en av tjejerna (Mathilda) dessutom var med i min kör när jag tävlade i Körslaget häromsistens!

Här är jag tillsammans med duktiga kören "Kors i Taket"!

Mitt i konserten så kom Fristads kyrkoherde Jörgen Röllgårdh upp på scenen och delade ut guldskivor till mig eftersom BÅDE ”Spår I Snön” och ”Änglarnas Tid” nu passerat guldgränsen! Jag var jätteglad och publiken applåderade så att kyrkotaket gungade. Otroligt hedrande att skivorna sålt så bra!

Plötsligt regnade det guldskivor!

Efter ”avbrottet” så fortsatte vi med konserten och som vanligt så gick allt så fort… Sista låten dök upp fortare än ögat och publiken var helt fantastisk; de stod upp och applåderade och slutade aldrig! Vi stod där framme på scenen allesammans och bara log – vilket bra slut på turnén!

O Helga Natt - för sista gången den här turnén!

Familjen och vänner kom förbi och sade hej efteråt vid skivsigneringarna och tillslut var det bara att säga hej då till turnégänget som kvarstod. När vi satt i bilen efteråt så kände jag mig nästan lite tom – men nöjd och glad över allt som jag fått uppleva denna perioden!

Nu sitter jag här uppe i Sälen och skriver detta inlägget för ikväll är det redan dax för nästa uppdrag: att sjunga schlagers för en gastande och partajande publik häruppe. Haha!

Tack allesammans som varit och besökt Änglarnas Tid denna gången! Ni har alla gett mig en rejäl boost och den kommer att hålla i sig länge länge… Nu vill jag hem och spika upp mina nya guldskivor på väggen! Yippeeee!!

Kram /M:)

Julkonsert i Hagfors!

Sitter här med huvudet tomt. Har precis haft turnéavslutning i Fristad med två konserter på samma kväll. Och nu sitter jag i bilen på väg mot Sälen där jag ska gigga imorgon.

Men, jag måste ju först avklara gårdagens konsert i Hagfors!

Det var snö ända upp till knäna och vi spelade på ett ställe som hette Hotell Monica (efter Monica Zetterlund). Vi spelade i en konsertlokal denna gången med en hög scen och med en publik som satt ungefär som i en biografsalong. Kändes lite ovant men coolt samtidigt. Hagfors är en väldigt lugn och tyst stad, men det kom publik och konserten gick jättebra. Jag hade dessutom en egen ”catwalk” som jag kunde använda som jag ville.

Jag har aldrig tänkt så mycket på Monica Zetterlund förrän under de senare fem åren. Det kan vara en mognadsfråga, men jag älskar att sätta på en Monica-platta och ”vila öronen” lite. Allra helst hennes senare skivor där hon fått låtar av dagens låtskrivare. Tillsammans med hennes röst så blev det en häftig krock mellan det gamla och det nya. ”Under Vinrankan” och ”Ska Nya Röster Höras” rekommenderar jag verkligen!

Det var en intressant spelning eftersom scenen var så högt upp, dvs. alla såg precis allt som jag och bandet gjorde – i minsta detalj! Jag brukar ju vara van vid att de rader längre bak kanske ser mitt huvud och kanske axlarna, that’s it. Men här kunde de se minsta lilla rörelse…

Hur som helst – konserten gick bra och publiken pulsade ut i snön igen efteråt. Pga att det skulle bli värsta snökaoset så valde vi at packa bilen och köra direkt till Borås efteråt. Vi kanske har haft bättre idéer, men dock – resan gick bra och hotellet i Borås stod och väntade med varma sängar när vi kom fram…

Kram /M:)

Turnéstopp i Dalarna!

Det var längesen jag såg så mycket snö som när bilen rullade in i Hagfors i Värmland inta efter konserten i Mora. Stora vita vallar och överallt låg det en halvmeter snö. Nästan totalt hopplöst att försöka gå i. Men till slut kom vi fram till hotellet och gick och lade oss. Först lite TV-tittande men sedan så tuppade vi av båda två.

Gårdagens spelning i Mora, ja. Nu sitter konserten så bra i huvet att det nästan sitter lite FÖR bra – nu börjar texterna hoppa runt i huvudet igen av den anledningen istället. Lite fadäser här och var blev det, men jag tror inte det var så många i publiken som uppfattade dom. OK, kanske några väl insatta personer då… Haha!

Vi kom till Mora och packade in alla väskor i kyrkan för att sedan gå iväg och äta lite sen middag med några vänner på en kinakrog. Efter det så var det dax för konserten. Publiken kom och vi genomförde konserten i den stora kyrkan och efteråt blev det skivsignering i vanlig ordning.

Eftersom klockan var relativt lite ändå så satte vi oss allihopa och åkte till Hagfors där dagens konsert ska hållas. Extra skönt är att konserten är i samma byggnad som vi bor i! Så vi kan med andra ord nästan tassa ner i morgontofflorna och göra gigget… Nästan.

Imorgon är det dax för turnéns två sista föreställningar i Fristad. Ska bli skoj! Det var nämligen i just den kyrkan som jag började sjunga på skolavslutningarna i lågstadiet. Jag var hysteriskt nervös minns jag – och nu ska jag ha två utsålda konserter i samma kyrka?! Skruvat.

Nu inväntar jag att dagen ska gå så att vi kan komma igång med Hagfors-konserten också. Hagfors är en lugn stad. Allt annat än Stockholm-puls här om jag uttrycker mig milt… Men det kan vara nyttigt tror jag.

Först blir det en lång dusch med varm ånga för stämbanden dock.

Kram! /M:)

PS – Nu är det återigen mankemang med Amelia-bloggen. Alla inlägg och kommentarer från igår kväll är nu permanent borta. Tyvärr… Blir så trött på’t…

Eko, eko, ekooooooo... i Strängnäs...

Nu sitter jag i Sundsvall och skriver till er. Igår var det konsert i Strängnäs och idag ska jag gigga i Östersund – men det är ju en ganska rejäl bit att åka på en dag, så vi valde att ta oss halvvägs för att underlätta. Så därför är jag nu i Sundsvall.

Igår var det alltså Strängnäs Domkyrkas tur för lite Änglarnas Tid. Den kyrkan är verkligen huuuuuuuur stor som helst. Det är ju helt magiskt att få sjunga i en sån kyrka – men det ställer ju till det också rent praktiskt för ljudtekniker och musiker. Det är hiskeliga avstånd från första bänk till sista bänk! Någon berättade att det är ca 100 meter!!

100 meter bort är det meningen att jag ska stå och sjunga om en stund! Strax kommer publiken.

Ljudet studsar runt i kyrkan och tydligen så är det ca tio sekunders eko på vissa ställen. Testa får ni se! Säg nånting och sedan tar ni tid i tio sekunder – SÅ länge ringer ljudet kvar i kyrkan! Med andra ord behövdes det inte skruvas till så värst mycket effekter på ljudet igår… Men min tekniker Mark fixade till det hela utmärkt som vanligt.

Titta i mitten. Dääääääär står jag...

När publiken var på plats så startade vi konserten i den fullsatta kyrkan. Och det var precis som sist – en helt magisk upplevelse. Det var lite extra roligt igår eftersom vi dessutom hade våra familjer på plats i publiken.

Det var häftigt att sjunga i kyrkan eftersom det ligger så många historiska själar begravda i den. Allt ifrån kungar till biskopar från historien.

En mäktig biskopskräkla av silver med ametister, gjord 1927 av Erik Fleming.

Bakom scenen så var det extra roligt att gå runt och titta på alla saker som de lagt i stora glasmontrar pga värdet på dom. Gamla biskopskräklor och juveler från gamla regenter. Och mitt ibland allt detta stod alltså vi och bytte om och fixade oss till konserten. Mäktigt!

Begravningsregalier från 1611 till Karl IX:s begravning och Kristina d.ä.

I montern ni ser ovan så är det alltså begravningsregalier som tillverkades 1611 för att läggas ned i kistan vid Karl IX:s begravning 1612 samt Kristna d.ä:s 1626. Karl IX:s kron, spira och äpple är av guld, svart och vit emalj, bergskristaller samt pärlor. Kronan är tillverkad av Antonius Groth, spiran och äpplet av Peter Kempe. Drottningens regalier är tillverkade av guld och svart emalj. Det ni!

Ni kan säkert fatta känslan att få sjunga "Ave Maria" och "O Helga Natt" i en domkyrka... Wow...

Efter konserten så var det ett makalöst lång kö till skivsigneringen och det tar jag som ett bra betyg. Hihi! Alltid extra roligt att träffa på ”gamla” ansikten från Barbados-tiden och framåt. Faktum är att bloggen hjälper mig mycket tack vare era bilder på er själv som hänger med så fort ni gör något inlägg i kommentarsfältet!

Nu ska vi åka till Östersund och fortsätta turnén. Yippeee!! Vi hörs sen!

Kram /M:)