Malin Berghagen

Backspegeln

Malin



Tittar i backspegeln och undrar om jag kunde gjort ngt annorlunda…  Oavsett är det lite försent nu. Kan bara vända blicken framåt och fortsätta på den väg som är ämnad för mig. 

Kommentera - 1 kommentar
Föregående artikel Jag älskar min ö…

Snabb blogg

Malin

Sitter i solen på El Perrito och njuter av en croissant och en cappuccino. Ja det är ju trots allt fredag. 

Bläddrar i en bok som jag ska bita tag i under helgen. Modet att vara sårbar. Varför är det så svårt… Och varför är det så svårt för män just? et är ju det modigaste och vackraste som finns  !!  Jag ska pussa på min sårbarhet i helgen. Det kan behövas. 

 Önskar er alla en fin fredag kväll! Stor kram från oss på solens ö!! 

Kommentera - 1 kommentar
Nästa artikeln Jag älskar min ö…
Föregående artikel Vad står ivägen

Vad står ivägen

Malin

Idag har vi tagit en lång hike i bergen från Cas Bernats till Fornalux. Deras övning under promenaden var ” Vad står ivägen…” Och tanken bakom är att det ofta finns ngt dom står ivägen för att :

Du ska vara lycklig. 

Ekonomiskt trygg

Vara i en bra relation med någon hemma, på jobbet, i vänskap eller kärlek. 

Vara frisk. Osv… 

Att finna vad det är som står ivägen för att du ska må bra. Ibland är det så enkelt som att vi inte tror på att det finns en möjlighet. Inte ens i fantasin.  Mina tankar var runt en vänskaps relation. Vad står ivägen för att vi ska kunna vara så bra för varandra som vi kan vara? 

Jag hittade svaret idag och det gör vi oftast om vi släpper taget om vår förutfattade mening. Vår idé att det är hos den andra det ligger. Och vår rädsla att bli sårad. Vi hittar det också om vi vågar vara ärliga mot oss själva och det vi känner. ” Vad är det i mig som hindrar och står ivägen för att det här ska vara en trygg relation? ” Och då inte vad vi tror att den andre tror… Bla bla bla Utan helt ärligt” Varför fuckar JAG upp det här ?? Vad är jag rädd för? Vad lägger jag i den här korgen som vi delar? Svartsjuka, avundsjuka, oro, rädsla, kontrollbehov, rädsla att bli sårad så jag knuffar undan… ” osv osv.

Ibland handlar det också om vad vi inte gör. Vi kanske inte sätter gränser, vi kanske är otydliga, vi vågar inte bli arg i rädsla för att förlora relationen. Men det är kanske just det vi behöver. Kliva ifrån, säga nej och bli arg. För om den relationen är sann så kan du våga det. Ni vet slutrepliken i ” The Mexican” som jag brukar referera till och den gäller verkligen alla typ av relationer. : 

Samantha: I have to ask you a question. It’s a good one so think about it. If two people love each other, but they just can’t seem to get it together, when do you get to that point of enough is enough? 

Jerry: Never.

En del relationer är värt sina varv andra inte. Andra måste du släppa taget om och gå vidare för det kan också vara kärlek.” Vi arbetar inte bra tillsammans. Vi kan inte ge varandra mer nu så en av oss måste sluta och byta arbetsplats.” Att se det är också kärlek. Syskon kan behöva andrum, vänskap lika så. 

Idag när vi kom till kapellet så berättade jag om min tro för gruppen. Att jag vilar väldigt tryggt i den idag. Det har inte alltid varit så. Men den har alltid funnits med mig. Den är min stam med starka rötter ner i marken och långa armar upp i himlen. Men en del har inte ngn tro på det sättet och då är det skönt när man har varandra, ett bra jobb eller en god ekonomi. Men det viktigaste är inte att luta sig mot en gudstro, ngt eller ngn annan. Det viktigaste är att fundera över vad jag vill ska vara rötterna, stammen och kronan i mig. Vad är min kärna och vad kan jag bygga upp? Vem vill jag vara? För mig själv och andra? Vem vill jag vara för min vän? Vad står ivägen för att jag ska vara den stammen för någon annan? 

Vill jag att det ska vara ärlighet… Kärlek… Närhet… Sanning… Trygghet… Renhet… Mm mm .. Vad är innersta kärnan i mig? Fundamentet som allt jag gör strålar ut ifrån? 

På vägen tillbaka gjorde vi övningar med utsikt över dalgången och havet som släppte taget om det som står ivägen för att vi ska vara lyckliga i vad det än nu är som vi vill vara lyckligare i. Sedan gjorde vi förstås, ” Om inga hinder fanns…”  Och på vår promenad tillbaka tänkte jag: Om inga hinder fanns skulle vi våga lita på allt det goda, snälla, fina vi båda är och aldrig låta våra hjärnspöken förstöra för oss mer. Om inga hinder fanns skulle vi aldrig mer TRO att saker är si eller så utan alltid alltid alltid lita på att vi vill varandra väl. Om inga hinder fanns skulle vi båda två alltid kunna lita på att vi står kvar även då det blåser som mest. 

Så min vän…. Vad står ivägen för att du ska vara lycklig på jobbet, hemma, i en relation, i din kropp, i din själ….. Och innan du börjar plocka bort alla andra ;-) Börja med att titta på vad som står ivägen i dig för den lyckan? Ta och titta på ditt ansvar i det hela först. Vad bär du med dig i ryggsäcken och lägger i korgen? Vad bör du plocka ur och lämna vid vägkanten och vad kan du plocka med dig gör gåvor istället för att det här ska funka? Vad tar du med dig till bordet? 

Puss!

Kommentera - 6 kommentarer
Nästa artikeln Snabb blogg
Föregående artikel Frukost stund ha…