Annons
Annons
Lotta:
Maken lagar Ica Matkassens: Crème nion med skagenröra i Baguette och jag sitter framför brasa med ett glas rött och poetar kärlek samt firar att tandläkaren sa att jag inga hål hade – inte Mr Charming heller – Heja Snusdosan!
Dunkelt mys intill tända ljus
högfotat glas med druva
Afton lockar med kärleks rus
skoglös är liten tuva
Annons
Lotta:
- Här ta en pepparkaka, sa jag till Mr Charming igår när vi var på kalas.
- Nej tack, det är bra!
- Jamen smaka bara lite…det smakar Jul!
- Nej Tack!
- Bara lite man blir snäll av dem.
- Du kanske ska ta två?
Lotta:
Nu har vi i ett par veckor läst samhällskunskap, svenska, journalistisk, haft foto, redigering och layout – nu är det dags att göra en tidning.
Hela klassen har fått olika arbetsuppgifter där vi har en chefredaktör, VD, reportrar, fotografer och de som jobbar med layout.
Innehållet är valfritt men ska spegla en nyhetstidning. Givetvis får där även finnas reportage, nöje och kultur men gärna med en nyhetstouch.
En vecka har vi till godo och en vecka kan tyckas vara rimligt men när man för höra att reportrarna bör ha färdigställt sitt material till onsdag – eftersom redigerarna ska få tid att fippla med text och bild - känns stressen av.
Reportrarna ska alltså – gräva fram en intressant nyhet, boka tid för intervju, intervjua, färdigställa texten på måndag samt tisdag.
Prova att ringa eller maila en politiker och ens få svar på en och samma dag!
Finns det någon som har tips på en bra eller intressant nyhet så får Ni gärna höra av er. Inte helt fel skulle vara att få höra något riktigt grävande Breaking News!
För Ni alla känner väl till Källskydd:
”Tystnadsplikt, anonymitetsskydd eller källskydd som det också kallas, innebär att alla som vill har rätt att anonymt lämna uppgifter till massmedia. Det är straffbart för den som tagit emot en sådan anonym uppgift att avslöja källan. Detta meddelarskydd gäller även offentliganställda tjänsteman, exempelvis lärare. Myndigheter får inte efterforska vem som lämnat information till media.”
Lotta:
…byggmax och liknande affärer har för mig varit en skräck!
Galet tråkiga affärer där man inte finner någon som helst glädje att titta eller känna på saker eftersom de är just saker…obeskrivbara saker för obegripliga användningsområden . Besynnerliga strukturer med gummipluttar eller underliga stålpinnar med oetiska åttkantiga slut, tänger med oidentifierbart funktionsområde, korta plankor, tjocka brädor, burkar med illaluktande klart innehåll samt rullar med enbart stål.
Jag brukade bestämt vänta i bilen!
Så vid ett inte helt genomtänkt tillfälle råkade jag i ett förvirrat tillstånd förirra mig in på Biltema.
Ingen hade talat om för mig att där fanns hushållsapparater, badrumsinredning och tillbehör för trädgårdar. Leksaker, sköna filtar och mångfärgade pennor samt kulörta block.
Nu för tiden är det Mr Charming som har ett skräcklikt uttryck när vi parkerar utanför Biltema:
- Du…du…ska ingenting handla va?
- Neeeejdåå, svarar jag oftast utan någon som helst baktanke.
Sist kom jag ut med inte mindre än 5 ljusstakar och 30 stycken kronljus.
Värsta vackra kapet!
Lotta:
Jag har varit på Opera för första gången i mitt liv. Det var skolan som bjöd och med spänd förväntan tackade jag givetvis ja.
Operan var på tyska men jag tänkte att tyska, italienska eller något annat utrikiskt språk inte skulle spela så stor roll eftersom det är själva upplevelsen som ska berusa. Dessutom fanns det en fuskremsa med svensk text precis under scenen.
Jag är inte särskilt känd för att vara speciellt kultiverad så att jag inte förstod så mycket från början var inte förvånande. När det däremot dök upp en illröd hare på 20 meter förstod jag alla fall att det måste ha handlat om droger i form av hallucinerande giftsvampar.
När 45 minuter hade gått vaknade jag plötsligt till och upptäckte i min tillfälliga slummerförvirring att jag letade fjärrkontrollen för en tänkbar framspolning. Det i sig var tur eftersom det just då rullades in en gynstol. Huvudrollsinnehavaren hade tydligen problem med bajslådan där en skönsjungande läkare försökte dra fram svampar och grodor – så stod det alla fall på textremsan under scenen.
Plötsligt förvandlades operan till en porropera och all tyng i mina ögonlock var som bortblåst. Spikrak i ryggen såg jag huvudrollsinnehavaren liggande mitt på scenen och ha sex med en uppblåsbar Barbara samtidigt som han sjöng:
- Vi ska avla små tamburmajorer!
Sammanfattningsvis handlade det om hallucinerande svampar, förstoppning, hallmöbler, kräldjur och sex skrålandes på tyska.
Helt klart en berusande upplevelse jag inte skulle ha velat vara utan!
Lotta:
I ett par dagar har Mr Charming haft ett överdrivet intresse för sin mobil. Det har kommit meddelande på meddelande och om jag frågat från vem så har han svarat:
- Ingen!
En tidsskrift vid längre dassbesök är utbytt mot mobilen, mobilpip stör numera nattsömnen och helt plötsligt har jag fått äran att styra vid längre bilturer.
När bilen rullade in på gården efter Mr Charmings jobbanattpass så kom han som brukligt inte in på en gång. Om jag gluttade lite i fönstret så såg jag att han satt kvar vid ratten fängslad av sin mobilen.
Här om dagen rann bägaren över när Mr Chrming av fri vilja erbjöd sig att hänga tvätt. När tvätthängningen tagit över en timme gick jag med bestämda steg ner i källaren och slet upp tvättstugedörren på vid gavel. När mina ögon vant sig vid mörkret hittade jag honom väl tillrättalagd i en stor hög lakanstvätt där mobilens ljuskälla var det enbara som avslöjade hans åtrå för displayens innehåll.
- VEM ÄR HON, skrek jag så puts fontänlikt sprutade från källarens väggar.
Kritvit borstade en förvånad Mr Charming sig ren från rester av grunden som bar upp vårt hus och sa med darrande röst:
- Vaereom?
- Du har en annan…erkänn!
- Alltså…jag spelar Wordfeud!
Lotta:
Det är otroligt vad man kan göra med bilder. Betydligt roligare är det att göra bilder knasigare än vad de är men vi ska lära oss göra bilder mer för nyhetsartiklar vilket betyder att man inte får knasa till dem så värst.
Den sista bilden passar tydligen bättre i ett modemagasin – just i denna tidsålder kanske men vad vet vi om morgondagen?
Lotta:
Idag har vi pratat om bländare och slutare eller så vare kanske sluta blända – det var väldigt kryptiskt.
Vi har ägnat större delen av dagen att försöka ta suddiga bilder.
Svårt?
Tja…betydligt svårare än att ta porträttbilder när man måste ha kolla på en massa rattar och pluttar och nuffrer och ISO.
Att ta bilder i rörelser där själva motivet är skarpt och omgivningen är suddig krävdes ett antal löpmeter i dag.
Vi har inte börjat med photoshop ännu men jag har nåt enkelt program som följer med datorn där man kan tjuvplugga.
Vi har också lärt oss att se oss omkring innan vi tar bilder på personen. Så att det inte precis bakom huvudet sticker upp en flaggstång som på slutresultatet ser ut som om flaggstången antingen är en tillhörande kroppsdel eller sticker rakt genom kroppen – på denna bild glömde fotografen att kolla in spiken bakom – som gör att jag ser en aning upphängd ut.
Det är som sagt inte lätt att ta suddiga bilder.
Annons