OM ATT TA SIG TID TILL FUNDERING

Det är söndag kväll och jag har försökt få till ett blogginlägg i ett par timmar men lilla Edith vill inte komma till ro alls. Vi tror att hon har fått den berömda kvällsoron, lilla stackarn. Efter hundra amningar, blöjbyten, tröst, vagga, sjunga osv om och om igen så ska vi nu testa en promenad.

Får helt enkelt inte till ett nytt och kul inlägg just nu så hittade det här gamla som kanske kan vara läsvärt igen. 

↓  ↓  ↓

Det är lätt att fastna i tankar och känna att man inte kommer framåt. Precis som att jag ofta hittar mig själv i det praktiska multitaskandet så hittar jag ofta mig själv med halvfärdiga tankar.

Jag börjar fundera på något, kommer på något annat som ska skrivas upp, inser att jag glömt fixa det där, börjar fundera på en ny tanke, får en impuls att fixa något helt annat direkt osv osv.

Det blir minst sagt rörigt ibland. Jag tror att det är en konsekvens av att alltid behöva ha koll på hundra olika grejer, uppdrag och trådar i mitt jobb och att aldrig riktigt kunna släppa det helt.

Och vi är ju numera uppfostrade i att det ska gå snabbt, vi ska vara på tårna och tillgängliga.

dagens uppmuntran-5

Därför vill jag be er (och mig själv) göra något lite annorlunda idag eller i helgen.

Välj ett valfritt ämne, problem eller situation. Exempelvis något som behöver lösas på jobbet, om din bild av din barndom egentligen stämmer, hur du vill förändra din vardag för att göra den ännu roligare eller hur du ska hantera den där situationen med din vän/kollega/syskon.

Ge dig själv sedan en hel promenad där du isolerat funderar och reflekterar kring just detta. Låt tankarna sväva iväg och bli storartade, fundera på fem olika scenarion, känn efter hur du verkligen känner kring det och ge dig själv en möjlighet att verkligen grotta ner dig i det du valt.

dagens uppmuntran-3

Du behöver inte komma fram till en lösning eller agera på det du kommer på direkt. Det är bara en möjlighet att få reflektera på en enda sak och öva på att vara närvarande.

 

  1. Oj vad jag känner igen det där med halvfärdiga tankar och multitasking. Jag har märkt att jag efter två och ett halvt år på mitt jobb har förändrats från att vara på topp, snabb och effektiv till att tänka en tanke halvfärdig och därefter helt glömma av den, jag måste skriva ner och saker som kollegor säger i förbigående i korridoren minns jag inte när jag är tillbaka på mitt rum. Från superambitiös till att inte riktigt kunna komma på hur jag går vidare och känna mig slö och trögtänkt. Jag har nu bytt jobb, och tänkte att jag skulle få tillbaka mitt driv nu när jag är ny och vill sätta min prägel, samt att jag slipper den långa pendlingen, vilket jag funderade på kunde vara en anledning till att jag kände som att jag jagade tid. Men jag känner mig snarare ännu mer pressad (kanske inte så konstigt med tanke på att jag är ny och känner att jag på något sätt måste bevisa att de gjorde rätt som anställde just mig) och även när jag går hem för dagen så vet jag inte riktigt vad jag har gjort och känner mig inte färdig alls, som att jag inte riktigt har rätt att sluta jobba för dagen. Vill så gärna hitta tillbaka till mitt effektiva, drivna jag, jag är fortfarande ganska så i början av min karriär och känner att jag inte kan känna så här redan nu. Den här ständiga uppkopplingen, närvaron, jämförelsen med alla andra som nu är så tillgänglig pga internet. Därför tycker jag det är så skönt att läsa din blogg för du visar inte bara det perfekta, du visar verkligheten och får oss att reflektera. Tack.

  2. Alla bebisar är mer eller mindre kvällsoroliga (och värre blir det ;))samt går igenom utvecklingsfaser, läs på om dessa. 🙂 . Tipsar också om sele eller bärsjal. Använder mina dagligen när jag vill ha händerna fria eller söva ungen. Napp och att värma upp nest/säng med vetekudde är också ett tips innan man lägger ner bebis samt en snutte som luktar mamma .Hur som helst, i början googlade jag massor och ville veta ”vad är det för fel på min bebis om kvällarna” tills jag insåg att jaha, hon är en bebis…. 😉

  3. Måste bara tipsa om att använda bärsjal om du inte redan gör det! Det ENDA som funkade när min son var orolig på kvällen och inget annat gick. Det blir liksom som att dom kommer tillbaks i livmodern litegrann, varmt mörkt och nära nära mammas hjärtslag och röst och doft. Trikåsjal! Min hette Tricot Slen 🙂
    Kram!

  4. Du sätter pricken på precis det jag skulle behöva just nu och ska ta mig tid till redan ikväll. Det ständiga surret på jobbet, hemma i familjen och i det sociala livet håller på att göra mig tokig. Det finns liksom inte tid att tänka färdigt en tanke 🙂

  5. Kloka ord! Jag vet inte om du lyft det någon gång i bloggen, men jag undrar om du har några tips mot rädsla för mörker. När jag ser den där bilden i inlägget kan jag direkt säga att jag inte skulle våga gå där ensam. Det känns som att det händer så mycket hemska saker. Nog för att det är mycket folk i Hammarby Sjöstad, men inte på alla ställen där man k

    1. Tack för delade tankar! Inte något jag lyft tidigare men kan kika om jag kan lyfta i eget inlägg. Ta hand om dig, kram!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..