Den här veckans Real Life utmaning från Yohanna handlar om (o)vanor:
Har du nån tic, är skrockfull eller gör något annat konstigt som du inte riktigt kan förklara. Som du har hittat på själv måste göras?
So, here we go….
Oj, jag har säkert massor, men jag vet inte om dem själv… Jag har i flera dagar nu gått och funderat vad det skulle kunna vara. Jag är inte det minsta skrockfull, har inga problem med att gå på streck eller olika typer av brunnslock, går gladeligen under stegar och lägger nycklarna på bordet. Jag kanske säger ”jorå, såatte” eller ”typ” eller har andra verbala tics för mig, men det är inget jag märkt själv i så fall. Eventuellt kan det vara att jag alltid håller på och fixar med mitt hår, kör handen genom luggen och puffar till det, fast jag gör ju inte det, jag har oftast håret uppsatt i svans och tänker inte på det på hela dagen….
Så jag gick till den aldrig outsinliga källan av kritik – mina barn….
Och tydligen har jag två ovanor som de blir gaaaaaaalna och vaaaaaansinniga på…
- Jag kan aldrig ge ett enkelt svar på en fråga, jag föreläser alltid och ska ge hela orsak-verkan sambandet och även beskriva olika teorier om varför och göra analyser (och det gör jag ju här i bloggen oxå, till exempel just nu)
- Jag ser alltid båda sidor av en sak, för- och nackdelar, å ena sidan – å andra sidan, alltid diplomat (kommer sig nog av att jag är mellanbarn, alltid fick medla mellan storasyster och lillebror)
Så, det stämmer nog. Faran med att vara den tredje generationen av lärare och medfödd diplomat….
Förlåt att jag utsätter även er för mina (o)vanor…
Jag inser att det här inte riktigt är i linje med Yohannas frågor, men det är väl oxå ett tic hos mig, att jag aldrig riktigt kan följa de instruktioner jag får, jag måste hitta en egen lösning…..
Och angående mitt jobb: Jag söker nytt jobb så fort jag hittar något som passar, men jag är inte intresserad av att ta vilket jobb som helst bara för att komma bort, det blir lätt en ur askan i elden lösning. I övrigt planerar jag mitt arbete så att jag är på kontoret när chefen är ute och reser och passar på att resa när chefen är på jobbet. Jag jobbar dessutom deltid och de dagar chefens och mina vägar korsas brukar jag se till att ta ut lite ledig tid så jag kan gå hem tidigare och tanka energi hos min familj och mina katter. Jag har varit sjukskriven för stress en gång, jag tänker INTE bli det igen!
Vad bra hur du hanterar jobbet! I övrigt så är vi inte så olika..jag ger heller sällan enkla svar….mkt analyser o fram o tillbaka
Hej Freja!
Nej, det är tyvärr inte vårt band.
Vi hade tagit patent på vårt bandnamn men när vi la ner gruppen så sålde vi namnet just till Andrea Doria från Örebro, ett pojkband om jag inte minns fel.
Vi fick en bra slant för namnet.
Kul att du googlade i alla fall!
På vår tid fanns inte youtube eller nätet så vi finns bara på vinyl och kassettband.
Ha en finfin kväll.
Kram
Haha. Ja, har jag tics eller har jag tics? Det får bli ett lååångt inlägg en annan dag. Däremot har jag skrivit flera inlägg om min fula(?) ovana att vända på saker och ting. Som du kanske? Svart blir vitt blir svart blir vitt. Inget mellanläge. Det är märkligt hur många tankar och situationer som kan vändas in och ut. Jag kommer ofta undan med det för att folk vet att jag är bipolär, och jag vill inte göra dem besvikna med att tala om att det inte alls har nåt att göra med det
Kram, kram
Du har en viss likhet med min man. Han kan heller aldrig ge korta, koncisa svar utan ger utläggningar som tar lång tid… så lång tid att jag glömt frågan när han är klar;-)
Jag är likadan. Otroligt omständlig när jag ska berätta något. Som när killarna berättade att någon sagt sieg heil och då fick dom en historielektion som gick tillbaka både till HitlerTyskland och jesus och moses och palestinier och judar. Men då hade dem redan tröttnat. Haha. Så tråkigt att det känns så eländigt på jobbet. Hoppas du hittar något annat stimulerande snart.
Ha ha. Jadu kanske bäst man inte frågar folk omkring sig vad man har för ovanor.
Jag svarar ofta; ”det beror ju på bla bla bla” =D
Ha ha ha du kom ju på något att skriva. Vad smart att fråga sina barn, de brukar ju ha koll på saken
Återkommer med sammanställningen i morgon.
Hälsningar
Yohanna
Låter som lindriga o-vanor:-) tack för din kommentar!! kram
*skrattar* men du – då kan vi ta i hand på det!! Det där låter som något L och B skulle kunna säga om mig.. Altid långa svar om alla omutifallatt, alltid noga med att se alla perspektiv… Vet du vad: stackars våra barn!! Eller inte.. *ler*
Kramar
PS. Skönt att höra om ditt jobb..
Haha, känner igen mig i det där med utförliga förklarande svar istället för ett kort ja eller nej.
Så bra du har löst det på jobbet för att slippa stöta ihop med chefen allt för ofta.
Kram
Nä…har man varit i stressträsket ska man akta sig att åka dit igen.
Smart att fråga sina barn. DOM om någon bör ju veta
Kram!
Joråsåatt !!! Hahaha
Det är något som jag inte kan sluta med.
Vad skönt att du styr lite när och var du skall vara på ditt jobb.
Kramar i massor finaste Freja / Jane
jag håller med Pipan
bättre att fråga folk runt en vilka ovanor de tycker man har 
annars är J som dig när det gäller låååånga svar, jag kan nästan bli tokig ibland, karl´n blir ju liksom aldrig klar
bra att du söker nytt jobb och att du kan undvika din chef på det där viset, fast jag visste inte att du jobbar deltid, hur många procent är det?
kramar
Vad bra att du kan lösa problemet på jobbet så som du gör. Och klokt att du inte tar första bästa jobb bara för att komma därifrån. Ha en fin kväll. Kram
God Afton!
Då var veckans sammanställning klar:
http://yohannailaspalmas.webblogg.se/2012/february/sammanstallning-av-real-life-ovanor.html
Jag tackar så mycket för deltagandet och hoppas på nästa.
Hälsningar
Yohanna
Vågade inte fråga barnen
…de skulle nog ha sagt att jag alltid måste veta bäst, och liksom du analysera. Kul läsning om dig. Jättebra att du håller koll på arbetsbördan, och tankar energi! Det är klokt.
kram
Ann-Mari