Lamm

Sigrids vardagsrecept: Lammfärsbiffar med fetaost och bönpuré

Annonsen laddas.

Sigrids bönpuré vackert fat Sthål

Det här receptet gjorde jag till radio Stockholm i förra veckan, till deras återkommande ”köp hem fem”. Lamm finns det gott om på hösten och lamm, vitlök och bönor är en alldeles lysande kombination, om jag får säga det själv. Och det får jag – haha!

Om ni ställer er frågan varför inte lammfärsbiffarna finns med på bilden så kan jag svara att det ärför att jag inte åt några lammfärsbiffar när jag gjorde purén idag och senaste gången jag lagade hela rätten så tog jag ingen bild.

Om ni därefter ställer er frågan varför purén är så snofsigt tillgjord i en virvel så kan jag svara att jag glömde mig och började äta på den innan jag kom ihåg att fota, så jag var tvungen att möblera om den lite. Så kan det gå när glupskheten bedrar visheten (i alla fall för mig!)

Lammfärsbiffar med fetaost och bönpuré

Du köper hem:

400-500g lammfärs

1 paket fetaost, ca 150g

2 dl crème fraiche, eventuellt smaksatt

2 burkar bönor (2x400g), till exempel 1 cannellini och 1 stora vita bönor (butter beans eller bianca di spagna)

1 kruka färsk rosmarin

Du har hemma:

Matolja till stekning

Olivolja

Vitlök

Salt

Svartpeppar

Andra kryddor som kan vara goda i biffarna: hackad färsk rosmarin, spiskummin, persilja, paprikapulver, timjan, oregano

Grönsallad/tomater/morötter

  1. Skölj av bönorna i ett durkslag. Skala några vitlöksklyftor och halvera dem. Repa bladen av några kvistar rosmarin. Hacka fetaosten till små tärningar.
  2. Blanda färsen med 1 tsk salt, svartpeppar efter smak och eventuellt någon av kryddorna. Knåda inte färsen utan rör om och vänd försiktigt så att den inte blir för kompakt. Forma fyra biffar genom att ”fösa” ihop färsen och klappa ihop den. De ska hålla ihop men inte vara jättekompakta.
  3. Hetta upp matolja i en stekpanna, gärna med några vitlökshalvor i, och bryn biffarna på bägge sidor. Sänk sedan värmen och låt dem eftersteka i några minuter, beroende på hur genomstekta du vill ha dem. De sista minuterna häller du på crème fraiche och låter den koka upp. Fiska upp vitlöksbitarna. Rör ner fetaosten strax innan servering.
  4. Hetta upp olivolja i en gryta och rosta 2-3 halvor vitlök så att de blir lätt gyllenbruna. Låt rosmarinen fräsa med. Slå på 1 dl vatten och bönorna. Låt vattnet koka upp och sjud tills bönorna är genomvarma. Ta undan 1-2 dl av bönorna och håll varma. Mixa resten av bönorna och vattnet med en stavmixer till en slät puré. Smaka av purén med salt, olivolja och kanske lite mer hackad färsk rosmarin. Strax innan servering häller du över de hela bönorna ovanpå purén. (De hela bönorna ger lite struktur åt purén, men om du föredrar en helt slät puré, mixa alltihopa och späd vid behov med mer vatten och olivolja.)
  5. Servera biffarna med såsen och bönpurén och eventuellt med en grönsallad, några tomatskivor eller tunt hyvlade morötter med lite salt, peppar, citronsaft och olivolja. Strö gärna lite färsk hackad persilja över biffarna. Smaklig spis!

Sigrids helgdagsrecept: Det Franska Lammet

Annonsen laddas.

Det här är receptet på torsdagens middag på en takterass i Antibes. Den går precis lika bra att laga en regnig afton i en etta i Mjölby, i synnerhet om det finns glatt sällskap, plats kring bordet och en flaska rött. Lammkotlett består av ytter- och innerfilé och är alltså väldigt mild och fin i smaken. För den som är skeptisk mot lamm men nyfiken att prova så är det här den perfekta inkörsporten till tyngre droger. Att gnaga kotlettbenen rena kanske inte är Fint Sätt, men å andra sidan är det ett Brott Mot Mat att inte göra det, så gör det och hänvisa eventuella vedersakare till mig.

Lammkotletter med rödvinssås, potatisgratäng, tomatsallad och vitlöksfrästa haricots verts

4 personer

Potatisgratängen tar en dryg timme, allt det andra hinner man medan den myser i ugnen

 

8 lammkotletter, rumstempererade

Potatisgratäng

ca 15 medelstora potäter, skalade

4 dl vispgrädde

2 dl vatten

1 buljongtärning (gärna höns-, svamp- eller grönsaksdito)

2 dl riven smakrik ost (jag använde comté eftersom det råkade finnas sådan i huset, men välj efter smak: prästost, grevé, Västerbottensost, emmenthaler eller gryuére är alla lysande goda. Eller varför inte Ockelbo svart, en personlig och ytterst prisvärd favorit?)

3 vitlöksklyftor, finhackade

1 gul lök, skivad

2 msk smör till stekning

1/2 dl persilja, finhackad

salt, svartpeppar

eventuellt lite extra riven ost, antingen av samma sort eller starkare, som parmesan (rotesan!), pecorino (sörbros getost) eller liknande

Rödvinssås

4 dl rödvin

4 dl kalvfond eller buljong (eller vatten och buljongtärning – smaka av sältan och var försiktig. Du kan också förstärka färdig fond eller buljongtärning med några bitar morot och selleri som får koka med i första varvet.)

2-3 lagerblad

1 schalottenlök, slarvigt hackad

några kvistar timjan

1 kvist rosmarin

10 svartpepparkorn

ev. en tsk maizena

100 g mjukt smör (ställ fram det en stund i förväg eller låt det stå och mjukna i spisvärmen medan du värmer grädden)

salt och svartpeppar efter smak

Gröna bönor

ett knippe färska gröna bönor (frysta går bra men just nu är det säsong för färska)

2 vitlöksklyftor, finhackade

2 msk smör

1 msk olivolja

salt efter smak

Tomatsallad

4-6 mogna tomater eller motsvarande mängd små trädgårdstomater

1 röd lök, skivad

färsk basilika/persilja/timjan eller vad du nu kommer över för örter

olivolja

balsamvinäger, röd eller vit

salt, svartpeppar

Sätt ugnen på 200. Stek den gula löken i smöret så att den tar lite färg och mjuknar. Skiva potatisen. Koka upp grädde, vatten, buljongtärning, gul lök, persilja och vitlök. Häll i potatisskivorna och låt dem bli genomvarma. Blanda i osten. Smaka av med salt och rikligt med svartpeppar. Häll över alltihop i en gratängform och sätt in i ugnen i ca 45 minuter. Ta eventuellt ut gratängen, toppa med ost och gratinera under grillen i några minuter.

Förväll bönorna i saltat vatten i några minuter, häll av och spola med kallt vatten så att de svalnar. Detta kan du göra i förväg.

Fräs vitlök och bönor på medelvärme i en stekpanna i några minuter tills bönorna mjuknat och tagit smak av vitlöken. Salta. Det här är lite av det bästa man kan göra i köket för det luktar så väldigt gott – jag förknippar doften av smör, olivolja och vitlök med medelhavssemester, vad känner du?

Lägg vin, fond och kryddor i en kastrull och koka upp. Låt sedan reducera (koka ned) på medelvärme tills hälften återstår. Sila av kryddorna, häll tillbaka i kastrullen och reducera ytterligare tills hälften är kvar. Så här långt kan du förbereda. Eventuellt kan du reda av såsen med lite maizena upplöst i ett par teskedar vatten om du vill ha den tjockare (fast smöret ger en tjockare konsistens till såsen i sig), låt det då koka i några minuter och ställ sedan åt sidan.

Strax innan servering, hetta upp rödvinsreduktionen och vispa ner smöret i klickar. Såsen ska vara varm men inte koka. Smaka på såsen, salta och peppra.

Lägg rödlöken i en skål med iskallt vatten och låt den stå, gärna i kylen, i 20 minuter. På så sätt blir löken krispig och lite mildare. Skiva tomaterna och blanda med övriga ingredienser, låt dra i 5 minuter innan servering.

Salta lammkotletterna 15 minuter innan stekning. Torka av dem och stek i en blandning av smör och olja i en jättehet stek- eller grillpanna så att de får fin stekyta. För lite stektips, se här. Beroende på tjocklek kan du behöva ställa in dem i ugnen i 150 grader i några minuter. Krydda med svartpeppar och låt kotletterna vila i 10 minuter under folie.

Servera. Gärna tillsammans med ett gott Pinot Noir eller Shiraz. Skåla för hösten och hugg in på kotletterna under andäktig tystnad. Bää.

 

 

 

 

 

Sigrids vardagsrecept: lammkotletter, rotfruktsgratäng och fläsk från Nyhetsmorgon 22/9

Annonsen laddas.

Nejdå, jag har inte tappat en dag, jag hade bara en väldigt trött söndag. Om jag hade haft röststyrning på bloggen så hade söndagens må-bra-tips varit något i stil med ”ibland är det väldigt nyttigt att ligga helt stilla, göra ingenting och lyssna på lågmäld mysmusik”.

Men recepten från Nyhetsmorgon kommer i alla fall här och får utgöra den här veckans vardagsrecept!

Fläsksida

Långbakat sidfläsk med rotselleripuré och rödlökspickles

Långkok så långt ögat når och ett annorlunda sätt att göra rotselleripuré. Maten sköter sig själv i ugnen medan du ägnar dig åt annat, rotsellerin får med sig all smak utan att något försvinner i kokvätskan, köttet blir härligt mjukt och sönderfallande och svålen knaprigt friterad.

4 personer

30 minuter arbetstid + 6-8 timmar i ugnen

Fläsk:

600 g färsk fläsksida av svensk ekologisk gris eller gårdsgris

1 tsk salt

2 krm vitpeppar

2 krm kryddpeppar

1 tsk balsamvinäger

Rödlökspickles:

2 rödlökar

Saften av 1 citron (du kan också byta ut citronsaften mot ½ dl balsamvinäger, röd eller vit, för en fylligare och ”brunare” smak – citronen blir friskare och ”grönare”)

Zest av ½ citron

1 tsk socker

½ dl hackad persilja

Salt, vitpeppar och kryddpeppar efter smak

Rotselleripuré:

1 kg rotselleri (1 stor)

1 dl grädde eller crème fraiche

Salt och vitpeppar efter smak

Kryddningsförslag (använd ett av följande, eller stanna vid vitpepparn):

½ tsk kummin, stött i mortel

1 kvist rosmarin, repad och hackad

½ tsk rostat fänkålsfrö

1 hackad schalottenlök, brynt i smör

3 msk brynt smör

  1. Kvällen eller morgonen innan middagen: sätt ugnen på 100. Halvera rotsellerin, slå in bitarna i aluminiumfolie och baka i ugnen i 6-8 timmar.
  2. Raka eller bränn av eventuell kvarvarande borst på svålsidan av fläsket. Krydda undersida och sidor med salt, vitpeppar och kryddpeppar. Slå in fläsket i aluminiumfolie och lägg det i en form. Baka i ugnen i 6-8 timmar.
  3. Skiva löken tunt. Blanda lök med citronsaft, zest, hackad persilja och krydda med salt, vitpeppar och eventuellt kryddpeppar. Låt dra i minst 30 minuter, gärna i kylskåp.
  4. Ta bort folien från fläsket, häll tillbaka ev. vätska i formen, skåra svålen djupt i ränder eller rutor (ca 1 centimeter tjocka), massera in balsamvinägern i både svål och undersida och höj temperaturen i ugnen till 225 grillvärme. Grilla fläsket i 15-20 minuter eller tills svålen har blivit bubblig och knaprig. Ta ut fläsket och låt det svalna något innan du skär det i skivor och serverar.
  5. Gröp ur det mjuka innanmätet ur rotsellerin och lägg det i en kastrull. Tillsätt grädde eller crème fraiche och värm upp på spisen. Mixa till en slät puré med stavmixer och smaksätt med salt, vitpeppar och eventuellt någon av kryddningarna.

Servera fläsket varmt eller ljummet i skivor med varm rotselleripuré och rödlökspickles. Om du inte vill göra ett långkok så kan du baka rotsellerin kvartad och inslagen i folie i 225 grader i ca 1 timme istället, och byta ut fläsksidan mot rökt sidfläsk som du också slår in i folie och bakar samtidigt. Inför servering skårar du svålen, gnuggar in balsamvinägern och grillar i 10-15 minuter. Följ i övrigt receptet.

 

Sören från Gide Get

Nu använde jag visserligen Snödskalle från Strömmens gårdsmejeri, men den här hade passat lika bra. Eller Byviken Ädel från Häggby Gård, för den delen (fast man behöver köpa ganska mycket av den för den är så fasansfullt god att man måste ha lite till sig själv också, inte bara till gratängen. Seriöst en av de godaste blåmögelostar jag har ätit, krämig, fyllig och kraftig i smaken. Måste hälsa på i Västernorrland snart igen.)

Lammkotletter med rotfruktsgratäng och gröna bönor

Värmande mat med höstsmak! På hösten kommer det fullt av fint, svenskt lammkött i butikerna och rotfrukterna är som allra bäst. Gratängen är fri från vitlök och kryddas istället med favoritosten. Testa gärna lokalproducerat – det finns otroligt fina svenska ostar i hela landet!

4 personer

1 timme

8 lammkotletter

Salt och svartpeppar efter smak

Matolja till stekning

Rotfruktsgratäng:

3 potatisar

3 morötter

3 palsternackor

6 jordärtskockor

2 dl mjölk

2 dl vispgrädde

100 g mjuk getost, fårost eller blåmögelost, gärna svensk och lokal

½ dl hackad persilja

Salt och vitpeppar efter smak

1 dl riven lagrad hårdost med mycket smak

Till servering: 150 g gröna bönor (haricots verts)

  1. Sätt ugnen på 225 grader.
  2. Skala och skiva rotfrukterna. Koka upp mjölk och grädde på spisen och koka rotfrukterna under lock i 15 minuter eller tills de börjar mjukna.
  3. Blanda i den mjuka osten, persilja, salt och peppar och häll över alltihop i en gratängform. Baka gratängen i 15-20 minuter eller tills den är mjuk och krämig. Späd eventuellt med mer mjölk. De sista 5 minuterna strör du över den rivna hårdosten och gratinerar på grillvärme så att ytan blir behagligt gyllene.
  4. Salta och peppra lammkotletterna några minuter innan stekning (nejdå, du drar inte ut köttsaften ur dem i någon större utsträckning).
  5. Hetta upp en grillpanna eller stekpanna på hög värme och stek kotletterna i några minuter – knepet är att först låta köttet få en fin stekyta på den ena sidan och sedan vända. När den första droppen köttsaft tränger upp på ytan är köttet medium rare, det vill säga ganska rosa. Vill du ha köttet mer genomstekt låter du det ligga kvar i pannan 1-2 minuter eller ställer in det i ugnen i 4 minuter. Låt kotletterna vila under folie i 10 minuter innan servering.
  6. Koka bönorna i saltat vatten med en klick smör i några minuter tills de är precis mjuka.
  7. Servera kotletterna på varma tallrikar med skyn som bildats, rykande het gratäng och bönor. Ett kraftigt rödvin smakar gott till!

Smaklig spis!

Köttlycka!

Annonsen laddas.

20120809-175747.jpg
Markus och Lilla Bä

Den nyöppnade Kötthallen i Sundbyberg är ett paradis för köttälskare. 50 m köttdisk, lejonparten av köttet svenskt, butiksrökta produkter som lammstek, fläsklägg och bog, brett utbud av styckdetaljer och t o m häststek. (Jag har inget emot att äta häst trots att jag gillar hästar eftersom jag tycker att man hedrar ett husdjur genom att äta det och känna tacksamhet.) Butiken samarbetar med en värmländsk producent så vill man gärna veta hur ens kött har haft det och var det kommer ifrån är det här en bra butik. De har också importerad Waguy och Angus, serranoskinkor och parmaskinka, men det är främst för det fina svenska utbudet som jag blev så glad. Heja, heja!

20120809-180546.jpg
Butiksrökt bacon. Observera att köttet inte är rosa av nitrit utan har sin naturliga färg.

20120809-180703.jpg
Ikoniskt vackra fläskkotletter

20120809-180806.jpg
Clubstek, och oftast finns det T-benstek också, till den där potenshöjande bistecca fiorentinan på fredagskvällen

20120809-181216.jpg
Nästan en fjärdedels gris. Skönhet.

Mer bää

Annonsen laddas.

 

20120724-230456.jpg

Så här i semestertider tycker somliga att det är underbart kul att golfa, andra att segla eller friklättra – själv tycker jag att det är spännande och skojigt att testa en ovan styckdetalj. Lycklig den som har enkla nöjen. ;-) Det som syns ovan är en urbenad lammbog, ekologisk och från Molstaberg, vars får jag har kommit att respektera både för sitt fina uppförande, sin ulliga mysighet och sin fantastiska smak. Men just lammbog kan jag inte minnas att jag har lagat tidigare, så det här var ren experimentverkstad. Bogen är framdelskött, ungefär axelpartiet på lammet och framdelskött brukar vara mer smakrikt men också lite fibrigare muskler och kräva längre tid i ugnen än till exempel en lammstek. I det här fallet hade jag inte så mycket tid på mig och eftersom det lammkött från Molstaberg jag hittills ätit har varit av så skyhög kvalitet så beslöt jag mig för att låtsas som om det regnade, binda upp bogen med lite stekgarn och behandla den som en lammstek. En kalkylerad risk och ändå klart säkrare än friklättring.

20120724-230511.jpg

Jag hackade således ett par färska vitlöksklyftor (vilket inte är nödvändigt med bra lammstek, lammentrecôte eller filé eftersom köttsmaken i sig är så fin men här ville jag vara på den säkra sidan) och lite rosmarin, gned in köttet med salt och peppar, rullade ihop det och band upp det. En vacker dag när jag har tillägnat mig en tjusigare teknik för att binda upp så ska jag visa hur jag gör, men än så länge kör jag på fri hand och döljer med skammens rodnad på mina kinder min helt improviserade ”söm” med hjälp av en suddig bild. I ärlighetens namn ska det sägas att en stek inte måste vara så förtvivlat vackert uppbunden för att bli god. Men om jag nu ska ägna mig åt handarbete så tycker jag stekuppbindning är en av de lindrigare formerna. Dessutom kan lärdomarna komma väl till pass den dag man vill utöva en smula shibari (stilfull japansk bondage) på någon närstående. Köket och sängkammaren ligger som alltid vägg i vägg.

20120724-230525.jpg

Men åter till ämnet! Efter en rejäl bryning i olja stoppade jag in en stektermometer i det allra heligaste, eller åtminstone ungefär mitten av bogen, ställde in den i 125 grader och lät den stå tills kärntemperaturen var 53 grader. Sedan tog jag ut den, slog in den ordentligt i bakplåtspapper och lät den vila i 20 minuter. En utvikning i sammanhanget är att jag just har börjat titta på tv-serien Hell’s kitchen med den enastående Gordon Ramsay och i den serien får deltagarna inte använda sig av termometer till köttet utan måste hålla tider, tjocklekar och temperaturer i huvudet. Skräckinjagande, med tanke på att kött kan bete sig lite hipp som happ beroende på vätskeinnehåll, starttemperatur, kvalitet och astrologiska fenomen. Huga. Jag deltog helt visst i rätt tv-tävling.

 

20120724-230556.jpg

Och se! Hur tjusigt rosa och smaskig den fina bogen blev. Jag sänder en tacksam tanke till ugnstermometerns upphovsman (och till lammet, förstås). Inget läckande blod, ingen röd kärna, ingen jämngrå, överstekt deppighet. Och jag kan rapportera att den var helt likvärdig med en lammstek i mörhet, fast en liten nyans kraftigare på smakskalan, det vill säga jättegod. Nästa gång jag lagar lammbog tror jag att jag ska testa att bräsera i rödvin eller konfitera men nu vet jag åtminstone att en tillräckligt bra bog går att maskera som stek. Och detta helt utan missöden, sjösjuka eller brutna ben!

20120724-230543.jpg

Imorgon kommer tips på tillbehör för den som blev sugen på lamm. Sov gott och dröm om ulliga, gulliga små får!

 

Annonsen laddas.

En korv i natten

Annonsen laddas.

Margaret Mahy, en Nya Zeeländsk ungdomsförfattarinna som var en av mina stora favoriter när jag var tonåring, har skrivit en liten historia om hur det gick till när hon skrev sin första prisbelönta barnroman. Hon hade vaknat ensam i huset på förmiddagen, gått ner i köket för att äta frukost och i kylskåpet hittat en korvbit och en slatt rödvin från gårdagens middag. Som den fria själ hon är bestämde hon sig för att kalla detta frukost och mumsade i sig korven tillsammans med den lilla vinslatten. Sedan greps hon av Inspirationen och skrev i vild frenesi det avgörande kapitlet i sin bok, det som hela historien kom att kretsa kring och som gjorde den så fantastiskt toppenbra att den vann ett prestigefyllt pris (jag minns inte vilket). Hon hävdar att hon aldrig hade klarat av det om hon hade ätit mjölk och flingor till frukost. Se där den inneboende kraften i korv!

20120719-014342.jpg

Så vad gör man när man kommer hem sent på natten efter en fullspäckad dag full av intryck och omtumlande känslor, hungrig som en ung varulv och utan vare sig rester eller yoghurt i kylskåpet? Jo, man ställer sig och steker riktig merguez (rå lammkorv från Molstaberg), rotar lite i gömmorna och hittar en burk syrade morötter med vitlök och dill och bestämmer sig för att kalla detta sen supé.

Här måste jag göra en utvikning: de där morötterna fick jag tag i på matmässan i Grums i Värmland. Producenterna, Flowfood,  bestod av en grupp charmerande och smått excentriska ungdomar med en passion för ekologisk odling, väldigt mycket dreadlocks och ingen TV. De kom fram till mig en och en under dagen och frågade vem jag var och jag förklarade att jag hade vunnit en tävling i TV och fått chansen att ge ut en kokbok. Samt och synnerligen fick de något lite glasartat i blicken och sade ”TV…jag ser aldrig på TV, har inte haft någon på åtta år”. Sedan klev jag fram till deras bord och smakade deras produkter och då stod det helt klart att de hade använt all den tid de inte använde till att se på TV på allra bästa sätt. Deras syrade grönsaker var helt enkelt makalöst goda. Detta om morötterna.

20120719-014353.jpg

När korven var klar visade det sig, på bästa, magiska Mahy-vis att de där syrliga morötterna med vitlök och dill och färskt dillfrö och den milda, kryddiga lammkorven med spiskummin och koriander var som gjorda för varandra. Det var kanske den bästa sena korvsupén någonsin, mild och smakrik och med en behaglig känsla av godhet och närhet till mitt älskade hemlands mylla. Tack och lov drabbades jag sedan inte av Inspirationen (det hade varit odrägligt mitt i natten) utan av Det Stora Lugnet i Själen. Så med en tacksam tanke till Margaret och till korven går jag nu och lägger mig och min lugna själ. Jag önskar er alla en god natt och ett rofyllt sinne, med eller utan korv.

Lamm får tacka bagge

Annonsen laddas.

Okej, titeln är missvisande för jag fick inte träffa baggarna på Molstabergs Säteri den här gången. Eftersom jag skulle åka pendeltåg hem på eftermiddagen och baggarna, trots sin fromma natur, har en kraftfull och aggressiv kroppsodör så bestämde vi att det låg i allmänhetens intresse att jag sköt på just den visiten.

Men lamm och tackor fick jag träffa i riklig mängd! Efter att ha uttryckt önskemål om att frottera mig mot fuktig fårull lastades jag helt sonika in i ett litet fyrhjulsfordon och så körde jag, Elisabet och en av hennes små söner ut i en av hagarna för att flytta över tackorna till en annan hage och se till så att alla mådde bra.

20120715-211606.jpg
Vem har sagt att får är korkade och menlösa? När det vankas godis är de både drivna och lite luriga.

För en stadsblomma som jag var det otroligt häftigt att se hur 200 får lyfte på huvudet och kom springande i full karriär när Elisabet ropade på dem. Det var också rätt häftigt att hon kunde berätta personliga detaljer om rätt många av de 200 och presentera mig särskilt för några av de mer karaktärsfulla damerna.

20120715-212526.jpg
Stundom övermannades jag av attack-tackor som på frommast möjliga sätt fråntog mig kommandot över vetehinken.

Det kändes betryggande att märka att mina fårodlarvänner har en personlig relation med varje liten ulltuss ute i hagarna. Det borgar för en god djurvård och att det känns skillnad i smaken på lammköttet råder det ingen tvekan om. Men mer om det nedan.

20120715-212449.jpg
Den här damen hade anammat den franska vanan att pussa på kind redan vid första mötet. Charmerande!

 

20120715-211935.jpg
Eftersom gårdens djur uppenbarligen var insatta i främmande kulturers umgängesskick dristade jag mig till att introducera den inuitiska näsgnuggningen i hästhagen. Fölen var så söta och roliga att jag höll på att smälta ner till en sirapspöl. Tack och lov tog Elisabet mig i nackskinnet innan det hann hända.

 

 

20120715-211124.jpg
Till bords! Observera den fantastiska VIP-dukningen med guldband på stolen och en glatt blinkande reflex på tallriken, undertecknat husets unga söner. Kom ihåg det här när det blir dejtingdags, killar!

Den underbara middagen avåts redan på lördagkvällen, det vill säga innan äventyren i hagarna, men eftersom Molstaberg råkar befinna sig i mobilskugga så klarade jag inte av att ladda upp bilderna vartefter, utan de får komma här istället. Ursäkta den eventuella förvirringen!

20120715-211142.jpg
Ceviche på pilgrimsmussla, milt, fräscht, subtilt och spännande - en förrätt när den är som bäst.

 

20120715-211200.jpg
Middagens klart lysande stjärna, nämligen Molstabergs lammentrecôte (vänster) och lamminnerfilé (höger) tillsammans med vitlökssmör, en sallad med melon och nektariner och en rejäl skiva av den makalösa Schweizaren från Annas Hembageri i Mariefred. Jag är vanligtvis skeptisk till färsk frukt i maten men den sötsyrliga salladen var verkligen fantastiskt god till just lammet. En ny lärdom att dra!

Det lammkött som jag fick till middag var en stor upplevelse, inte på grund av att det var så väldigt tillfixat – det var marinerat i gårdens svartvinbärssaft, stekt till medium rare och serverat med bröd och sallad – utan på grund av själva kvaliteten på köttet. Det går inte att beskriva det på annat sätt än att det smakar kärlek och omsorg, en omsorgsfull djurhantering med mycket hjärta som ger ett kött med överjordiskt god smak. Det var en smak som berörde mig och fick mig att börja tänka lite extra på det här med kött, kvalitet och djurhantering, vilket ledde till att större delen av natten ägnades åt ett djupt och känslosamt samtal om den saken, och inte bara på grund av rödvinet. ;-) Jag återkommer när jag har formulerat mig lite närmare. Godnatt, och om du behöver hjälp att sova kan du räkna fåren här ovan. Bara ett tips.

Molstaberg moments

Annonsen laddas.

Vilken toppenhelg det blev på Molstabergs Säteri, bland hundar, hästar, får och massor av trevliga människor! Efter att ha blivit omhändertagen som en drottning och gått i clinch med gårdens samtliga djur känns det som att jag har lämnat in min själ på spa och fått tillbaks den nytvättad, struken och doftande av citronverbena. Mycket behagligt.

20120715-212005.jpg
Så här glad blir man av att träffa gamla vänner. Och äta lammkorv.
20120715-210347.jpg
Johan bakom köttdisken med gårdens egna ekologiska lamm- och fårkött, rå korv och getost från den närbelägna gården Sörbro. Författarinnan till boken om tryffel har en tryffelhund från Kennel Twinkle på Molstaberg. Glada, keliga och förmögna att snoka upp en av de godaste sakerna i världen - jyckar i min smak!

 

 

20120715-210240.jpg
Jag värmde upp på Elisabets arm, vilket fick oanade konsekvenser...

 

 

20120715-210257.jpg
...eftersom traktens ungdom visade sig vara lättpåverkad och raskt hamnade i fördärvet. Tur att bläcket var vattenlösligt!

 

20120715-210224.jpg
Förmodligen den bekvämaste tron som världen skådat, bolstrad med gårdens eget fårskinn. Sa jag att jag blev väl omhändertagen?

 

20120715-210207.jpg
Det var full rulle i butiken hela dagen med hundar, ungar och om inte hembränt äppelvin så åtminstone fransk äppelmust. I förgrunden getost från Sörbro gård som i dagarna öppnar eget gårdsmejeri och utvidgar sortimentet av getostar.

 

20120715-210449.jpg
Det är något med de svenska gårdsbutikerna som lockar till sig fransmän, crêperier och nycirkus/varieté. Men fråga inte Patrick om skillnaden mellan en gallette och en crêpe för då blir han apoplektisk, trots att han annars är from som ett lamm. Comme un mouton, menar jag. Pardon!

 

20120715-210317.jpg
Molstabergare - en gallette med lammkorv, getost, tomat och basilika samt den goda äppelmusten.

 

20120715-210419.jpg
Ovanligt god sylt med originella smaker - rabarber och rosépeppar var en höjdare till getosten.

 

20120715-210433.jpg
Carina, syltens upphovskvinna, med den kallpressade rapsoljan i högsta hugg. Jag håller fortfarande på att vänja mig vid kallpressad rapsolja men den här var mindre bitter och mer nötig än någon jag hittills stött på.

Så såg dagen ut i korthet. På söndagen lade jag bort pumpsen och hade samkväm med fåren. Mer om det imorgon!

 

Bää!

Annonsen laddas.

Molstaberg - romantiskt landskap med lamm

Imorgon sätter jag på mig sommarklänningen och LRF-kepsen och drar söderut till Molstabergs gårdsbutik utanför Gnesta där mina gamla kamrater Elisabet och Johan föder upp små ulliga, gulliga, välsmakande lamm och sedan säljer välsorterade delar av. Tillsammans med Det vilda i Järna har de  också tagit fram ett antal fantastiska råa lammkorvar som jag har haft nöjet att stifta en nära bekantskap med. Mild merguez, salviakorv, rosmarinkorv och korv med vitlök, timjan och kanel – enormt goda allihop och dessutom har jag en fäbless för rå korv (det vill säga rå innan man steker den – man äter den inte rå) som är något helt annat än den rökta, kokta och hårt processade korv som är den vanligaste i våra butiker. Jag tycker om sådan korv också, men jag älskar verkligen rå korv som länge har varit svår att få tag på i Sverige, men nu börjar bli populär. God att steka, underbar att grilla och kan också öppnas och användas i köttfärssås och liknande. Om du aldrig har provat, ta tillfället och kom förbi gårdsbutiken imorgon. Carpe korv!

Molstabergs gårdsbutiks hemsida hittar du här och deras sida på Facebook  här.

Johan visar korven för kunderna.
Är det inte helt bedårande? Jag känner ett släktskap med lammen - mitt efternamn betyder "lamm" - men tack och lov störs jag inte av den semantiska kannibalismen.