Passande tröja från House of Lola.

Vabruari är årets värsta månad – utan konkurrens. Det är mörkt och halt ute, kallt och torrt inne, och ALLA är sjuka. HELA tiden. Och så fort man känner sig lite bättre så kräks någon. Ikväll ska jag roa mig med att fylla i papper från Försäkringskassan. Det blev ju X antal vabdagar den här omgången med influensa. Egentligen gillar jag vintern, eftersom jag tycker att det är kul med längdskidor och skridskor. Men jag HATAR sjukdomar. Det är bara bortkastad tid och leder inte till något positivt.

Andra skäl att hata vabruari:

• Kyla. Jag fryser jämt ändå och den här månaden gör inte saken bättre.

• Torr. Huden är knastertorr och jag har sprickor på händerna.

• Kli. Det kliar i hårbotten. Nej, jag har inte löss, jag lovar, det är bara februari som krälar runt i skallen.

Om ett år ska jag baka turkosa semlor. Såg dem på en pressvisning på Polhem PR idag, men förstod inte att man fick smaka. Ångrar mig bittert! Speciellt med tanke på att jag var tvungen att lämna Amelia innan det var fikadags. In i det sista såg det ut som om jag skulle bli semmellös, men fem minuter för stängningsdags sprang jag till Gateau och kompenserade med en jättesemla. Så, nu är jag mätt och i total harmoni.

Mödomshinna. Silikondildos. Med de orden börjar den här galna boken som jag läser just nu. Jag har bara kommit till kapitel 6 (hehe) men kan redan nu säga att boken är … underhållande. Och rolig! Se bara detta lilla exempel:

”Du behöver en trevlig kinesisk pojke”, sa min pappa.

Med en stektermometer till penis och ett ego stort som Texas.

Nej tack.

Vad skönt att Ove stod och väntade på mig när jag kom tillbaka till Amelia! Idag jobbar jag första dagen med Babytidningen och jag är så taggad! Är det något särskilt du vill att vi tar upp i tidningen, tipsa mig gärna!

Fin utsikt från vardagsrummet efter eftermiddagens snöinsats.

Kärlek vid första ögonkastet.

En Roger Pontare-frilla lättade upp stämningen.

Oklart vem moroten egentligen tillhör …