UnderbaraClara

Pippi Långstrump-hus

Jag är så glad för imorgon fredag reser jag till farmor. Jag och Bertil följer med pappa och väl där möter vi upp min faster och hennes man för några dagar av vårstök och städande. Min farmor lever inte längre men jag säger ändå att jag ska till henne när jag ska dit. Jag kan inte riktigt beskriva känslan men jag älskar verkligen farmors hus. Det är ett riktigt knasigt Pippi Långstrump-hus och nu var det alldeles för länge sedan jag var där och alldeles för länge sedan jag fick spendera tid med min faster. Sedan jag fick barn har jag svårt att hinna träffa alla i min stora släkt och det känns så himla tråkigt. För släkt och familj betyder allt för mig.

Det är också fint att ta med mig Bertil för han har inte varit här på två år och minns knappt någonting av stället. Och jag vill ju visa honom den plats som betyder så mycket för mig. Det här blir en fin helg! Ska försöka komma ihåg att ta bilder så att ni får se allt roligt och knasigt som finns här.

Kommentera - 12 kommentarer
Föregående artikel Hur man får färg…

Hur man får färgen att svänga

Skulle inte du kunna skriva ett inlägg hur man kombinerar färger i inredningen? Ditt hem är ju fullt av olika färger men allt passar så bra ihop och bidrar till hemtrevnad. Jag tycker det är så svårt att tänka utanför boxen när det gäller färg så det blir lätt att ett rum får grönt, det andra rött osv men det blir så tråkig!

Ja visst jag kan göra det.

Jag älskar verkligen att kombinera färger och mönster i hemmet och min klädstil är ju också sådan. Hur tänker jag då? Jag tänker väl inte så mycket – snarare  bara känner jag i magen att något är rätt. Vissa saker svänger helt enkelt ihop! Fast man kan ju teoretisera det om man vill. Tänk på färgcirkeln. De färger som är mittemot varandra i färgcirkeln är ju varandras kontrastfärger. De färger som får varandra att ”poppa” till och förstärkas. Detta utnyttjar jag mycket när jag inreder. Låt mig visa några exempel från mitt hem

Den röda pläden i soffan plockar fram det gröna i tapeten väldigt fint! Rött och grönt är nämligen kontrastfärger.

Precis som det röda i stolen får det gröna i tapeten att framträda

Här ser man ett klockrent exempel på just detta. En mild färgskala med kockumsfärger i blekgrönt, ljusblått och emaljgult i mitt kök. Som kommer till liv av ett par knallröda tulpaner. Och den brunröda stolen i bakgrunden. För det röda måste ju inte vara just rött – det kan också handla om ett rödaktigt träslag. Någonting som känns varmt mitt i allt det svala

Som det här rödaktiga skåpet mot det gröna och blå

Eller den mörkröda toasitsen till det blekgröna golvet. Ja ni fattar galoppen. Kontrastfärgen kan alltså vara en nyans på ett träslag likväl som en målad kulör, en textil eller kanske en terracottafärgad kruka

Blått och gult är ju också komplementfärger ch i mitt matrum syns det tydligt. Det gula träet i skåpet får det blå i tapeten att framträda. Medan den vita soffan och det ljusgrå köksbordet snarare smälter ihop med tapeten (vilket förstår inte behöver vara negativt – alla möbler behöver ju inte framträda lika tydligt och en möbel i en kontrastfärg kan ju räcka för att göra ett rum spännande)

Och den blå tapeten lyfter färgen på den ockragula blomsterbänken och fåtöljens armstöd. Men även rött som inte är en kontrastfärg till blått är fint ihop med just blått. Därför att den röda känns varm mot den kalla blå. Se på det röda i tavelramen, som kontrasterar vackert mot väggen.

På nedervåningen har vi tre ganska färgstarka tapeter och från alla rum så ser man in i de andra rummen. När jag valde tapeterna var det alltså viktigt att de hängde ihop. Grönt ligger bredvid blått i färgcirkeln och därför funkar de olika rummen och stilarna i kök, matrum och vardagsrum väldigt fint tillsammans. För de går i blå-grönt allihop. Men med olika kontrastfärger i olika rum.

Jag tycker att det är viktigt att det finns ett ankare i ett rumt, rent färgmässigt. Det kan handla om ett mörkt skåp, mörkare stolar, en mörkare matta eller andra saker som på något sätt förankrar inredningen och känslan.  I vårt ljusa, luftiga sovrum är det den gulaktiga skänken som är ankaret. Men jag vill inte bara ha mörkt utan det är just i mötet mellan ljust och mörkt som det blir magiskt!

Och nu när vi ändå pratar färg vill jag uppmuntra till att inte vara så ängslig för att blanda träslag.  Förut har det ju betraktats som  fult om inte alla möbler i rummet går i samma träslag –  men jag tycker att det blir mer spännande när man mixar.

Viktigt att påpeka är att man förstås konsekvent kan välja bort färger som kontrasterar mot varandra. För en enhetlig och lugn känsla. En del eftersträvar ju snarare ett rum där ”ögat inte fastnar” på någonting. Då är ju helvitt väldigt vilsamt. Eller endast helvita möbler ihop med tex en blå tapet. Fast jag tror att hemligheten med min inredning är just färgekombinationerna. Jag blir ju på riktigt lycklig över att se kontrastfärger kombineras!

Kommentera - 28 kommentarer
Nästa artikeln Pippi Långstrump…
Föregående artikel Marsipangrisen

Marsipangrisen

Vår lilla marsipangris fyller tio månader den här veckan! Så glad att jag får vara mamma till honom. Det är väldigt spännande att se på vilka sätt syskonen liknar varandra – och skiljer sig åt. Den ena är försiktig och rädd för vatten – den andra är sjövild och börjar inte gråta trots att han hamnar under ytan och får världens kallsup. Den ena är klok och eftertänksam – den andra verkar närmast sakna vett i skallen. Men båda två är trygga och självklara och sitter gärna hos precis vem som helst och suger på tummen. Vilken gåva <3

Kommentera - 38 kommentarer
Nästa artikeln Hur man får färg…
Föregående artikel Grillad

Grillad

Jag är verkligen ingen sådan där grillfantast som står ute året runt och fixar käk. Ej heller min man, tråkigt nog. Men nu är säsongen igång på allvar och i år hoppas jag lägga en massa saker från våra odlingar på grillen. Ett bra sätt att variera grönsakerna på. Men i väntan på grödor att grilla – grillar jag mest majs och svamp

Och en himla massa griskött för att tömma frysboxen innan höstens slakt.

Istället för potatis som jag ibland kan bli lite less på tycker jag att det är himla gott att göra en riktigt syrlig tabbouleh som tillbehör. Prova vetta! Något jag ska prova nästa gång jag grillar är att lägga pizzastenen på grillen och grädda  pizza – det verkar väldigt gott!

Vad lägger ni på grillen? Några bra tips?

Kommentera - 28 kommentarer
Nästa artikeln Marsipangrisen
Föregående artikel Söndagen i bilder

Söndagen i bilder

Denna helg, precis som alla helger nu på våren går i arbetandes tecken. På söndagen jobbades det med jordbruket.

I år har vi sju griseknoar. Hemskt söta

Albin, Jakob och min svåger Jens byggde ett nytt grishus nere vid bäcken. Tanken är att grisarna ska få bo där så att de kan dricka direkt från bäcken och vi slipper kånka så mycket vatten

Och så här ser kycklingarna som kläcktes i påskas ut nu! De bor ute i den hönsinredda husvagnen. Hälften blev hönor och hälften tuppar. Till hösten åker tupparna i grytan. Ser ni den vita tuppen? En enda vit bland alla svarta. Jag la nämligen ner ett befruktat ägg från vår egen hönsgård i kläckaren tillsammans med de renrasiga orpingtonhönsen.

En isbarhöna (tror jag) som lägger turkosa ägg!

Bertil och Ada lekte och arbetade utomhus. Egenstylade outfits FTW!

Lill-Folke fick mest hänga med oss på trappen och klappa katten Måns

Här ser ni vår gårdsbutik. Ulrika håller på att renovera den just nu. Plockar bort den fula gamla fasaden, sätter i tidstypiska fönster och städar och fixar invändigt. Kommer bli så bra när det är färdigt!

Ulrika och Albin bjöd på middag. Pulled pork i pitabröd med coleslaw. På kött från våra egna grisar från förra året

Löjligt gott var det!

Albin och Ulrika har väldigt fint hemma hos sig och man möts alltid av en svag doft av linoljefärg när man kommer in, från något av alla projekt de har i görningen.

Kommentera - 26 kommentarer
Nästa artikeln Grillad
Föregående artikel Bloggtips

Bloggtips

Nu vill jag tipsa om två toppenfina bloggar som jag gillar. Först ut är Johanna i Kulla. Hon bor på en bondgård i småland, har kossor och höns och superfint hemma!

Johanna tar helt underbara bilder med massor av hemtrevnad och fina pasteller.

bloggen ryms dessutom en hel massa roliga pysseltips.

Sedan vill jag tips om den galet fina bloggen Evelinas Ekologiska. 

Evelina skriver om allt möjligt ekologiskt men med fokus på skönhetsprodukter och hälsa. Och även fina recept som ni ser

Även här massa fantastiska bilder. Kika in och bli inspirerad!

Kommentera - 24 kommentarer
Nästa artikeln Söndagen i bilder
Föregående artikel Carpar skiten ur…

Carpar skiten ur helgen

Det hällregnar ute denna lördagmorgon och jag vaknade arg på barnen som envisas med att väcka oss i ottan. Men allt förvandlas till petitesser när jag får höra att en kompis barn är oförklarligt sjuk och att man utreder leukemi. Den oro som följer med en sjuk familjemedlem känner jag allt för väl. Är den familjemedlemmen dessutom ens barn så är det tio resor tuffare.

Istället för att vara arg och missbelåten ska jag carpa skiten ur den här helgen och pussa mina barn tills de förvandlas till blöta små russin. Den som är frisk har många önskningar men den som är sjuk har endast en.

Ta hand om er allihopa <3

Kommentera - 24 kommentarer
Nästa artikeln Bloggtips
Föregående artikel Om att inte rymm…

Om att inte rymmas i ramarna

Jag tänker mycket på vår snäva definition av jobb och vad som är normalt. Vi har bestämt att det är normalt att jobba åtta timmars arbetsdag. Och orkar man inte det så har man ett problem. Jag har en kompis som är väldigt duktig och kompetent och skött sitt jobb bra, men med jämna mellanrum kraschat. För att det blivit för mycket. Utåt sett så uppfyller hon kriterierna för ”en god arbetande människa som gör rätt för sig”. Men villkoren på arbetsmarknaden funkar inte för henne. Och en starkt bidragande orsak till kraschandet är försöken att jobba heltid. Det funkar helt enkelt inte. Men åtta timmars arbetsdag en norm man ska sträva efter. Och i den normen är hon avvikande.

Jag brukar med fasa tänka på hur det skulle vara för mig att jobba på en vanlig arbetsplats. Där jag var tvungen att närvara alla vardagar mellan bestämda klockslag. Jag vet med säkerhet att jag inte skulle fixa det. Jag skulle krascha. Anledningen till att jag idag kan jobba och prestera så pass mycket är att jag har totalt fria arbetstider och inga jobbarkompisar. Jag har byggt en maximalt gynnsam miljö just för min mäniskotyp. Men om jag inte lyckats med det så skulle jag kanske vara en av dessa människor som i befinner sig i utanförskapet. En problemsiffra i en problemstatistik. Där de som inte ryms inom samhällets snäva ram för det normala helt enkelt är obrukbara.

När jag blir lyft som entreprenör eller tas som exempel på någon som lyckats göra karriär känns det väldigt bakvänt för mig. För jag har fått kämpa mycket för mitt sätt att vara och vilja leva. Och mötts av många oförstående människor på vägen. Ända tills jag ”lyckats” i samhällets ögon (lyckas = att tjäna pengar). För då är dessa särdrag plötsligt något bra!

Man ska vara medveten om att många av de framgångsrika entreprenörer vi idag hyllar en gång klassats som ”problembarn”. Många konstnärer och kreatörer också. De passar inte in i samhällets norm och har därigenom varit tvungna att skapa egna regler. Ställa sig utanför och bygga en egen värld. Men för att lyckas göra det krävs både en stark drivkraft och starka personliga resurser. Och det har inte alla. Kanske hade de det en gång – men orken och förmågan har nötts ner av motstånd. Av att ända sedan barnsben varit tvungen att anpassa bort sig själv.

Jag känner förtvivlan när jag tänker på alla människor som på grund av att de inte ryms i våra snäva ramar betraktas som ett problem. Som en tråkig siffra i statistiken – istället för en tillgång. Om vi har ramar där mängder av människor faller utanför kanske vi måste ändra på våra ramar? Inte envisas med samma struktur och samtidigt förvänta oss ett nytt resultat.

Kommentera - 86 kommentarer
Nästa artikeln Carpar skiten ur…
Föregående artikel Wrap dress

Wrap dress

Här kommer gårdagens outfit! Lite knepigt ljus eftersom jag fotade den klockan elva på kvällen. Inte förrän då hann jag hala fram objektivet och knäppa av en bild

Ny favoritklänning från Camilla Thulin för Ellos. Älskar omlottklänningar men oftast är de så urringade att brösten trillar ur – men inte Camillas klänningar som smiter åt precis som de ska göra.

Sjukt nöjd! I en fin klänning och ett par schysta skor är man alltid välklädd och behöver inte addera så mycket mer för att outfiten ska bli komplett. Önskar dock att jag var lite bättre på att använda smycken. Tycker att det är fint men stör mig så mycket på när det plingar och rasslar när jag rör mig. Och ringar har jag allra svårast för – vanligtvis har jag inte ens på mig mina vigselringar.

Klänning Camilla Thulin för Ellos, skor Vagabond och kappa Monki

Kommentera - 36 kommentarer
Nästa artikeln Om att inte rymm…
Föregående artikel Om att ta ansvar…
Blogglistenhits