UnderbaraClara

Ny energi

Jag är så tacksam till de ljusa kvällar som nu kommer. Min ork har varit dålig under lång tid – men solljuset som letar sig in i köket på kvällen lockar mig till att hitta på saker. Baka bröd, sortera papper, sy nya gardiner. Gå en promenad runt byn istället för att gå och lägga mig med en film

Och Melker som helst bara ligger inne och trynar under vinterhalvåret – är lika glad som jag för att han äntligen får gå långpromenader i skogen igen.

Tycker så mycket om gamla fotografier och hittade denna tavla på en antikaffär för ett tag sedan. Nu hänger den i köket och jag fantiserar om personerna på bilderna. Vilka de är och vad de gjorde sedan.

Nu stundar ännu en arbetsdag med två ”sjuka” barn som är hemma från förskolan men egentligen har alldeles för mycket energi och mest springer runt och ställer till rackartyg. Folke är solskenet själv och har börjat prata så mycket. Mamma dricker varmt te. Pappa åker bilen stan. Älskar den här språkliga utvecklingsfasen när man blir överraskad varje dag över allt nytt de lär sig och kan.

Kommentera - 12 kommentarer
Föregående artikel Ridån

Ridån

Hela vintern har jag varit på loppisjakt efter fina gamla gardinstänger. Tycker att det är svårt att hitta nya som är riktigt fina och tidstypiska – och märkligt nog är det också rätt svårt att få tag i på second hand. Men nu har jag funnit till alla fönster i hela huset samt några extra till dörröppningarna där jag vill ha draperi.

Älskar dessa fina gamla stänger med sina smarta, enkla fästen och fina gardinringar.

Förutom ett helt gäng trästänger har jag också hittat några extra fina i mässing. Återstår att se vilket rum de ska få pryda.

I matrummet agerar ett spetslakan draperi – men ett sammetstraperi eller ett möbeltyg med lite tyngd i fungerar också som en ljuddämpare mellan rummen. Dessutom stänger de ute drag! För att minska kylan från ytterdörren har vi vintertid ett rejält ylledraperi som vi drar för på insidan. Ett smart sätt att minimera värmeläckaget från huset.

Kommentera - 7 kommentarer
Nästa artikeln Ny energi
Föregående artikel En smidigare mor…

En smidigare morgon

Morgontid är kaostid i de flesta småbarnsfamiljer. Det ska väckas, stressas, frukost ska serveras, trugas, ställas undan. Man jagar barn som inte vill klä på sig och inte vill gå på pottan. Kroniskt dåligt morgonhumör är ytterligare en faktor. Tillsammans med LdB vill jag ge mina bästa knep för en lugnare och smidigare morgon

- Duka fram för frukosten kvällen innan. Att sätta sig vid ett dukat bord gör morgonen så mycket trevligare.

- Lägg fram kläder till barnen och dig själv på kvällen så slipper du leta reda på strumpor och kalsonger och ombyte till gympan på morgonen. Till äldsta barnet lägger jag fram hela klädseln på golvet så att han kan hoppa rakt ner i utstyrseln ungefär som en brandmansuniform.

- Ställ fram klockan tio minuter. Jag vet – ett himla simpelt knep. Och man tycker ju att jag borde lärt mig att klockan på väggen går tio minuter för fort men ändå gör jag inte riktigt det. Den framställda klockan har räddat mig från att komma för sent många gånger

- Stig upp en stund innan barnen (förutsatt att de inte vaknar i svinottan alltså) och duscha i lugn och ro. Jag blir en så mycket gladare mamma när jag får en egen stund på morgonen för att duscha, smörja in och klä på mig. Här snackar vi inga eoner av tid utan kanske 15 egna minuter räcker.

Har ni fler tips för en smidigare morgon? Dela gärna med er, #ldbfreshstart!

Kommentera - 26 kommentarer
Nästa artikeln Ridån
Föregående artikel Havet finns kvar

Havet finns kvar

Det finns få saker som provocerar mig mer än min egen rädsla. Alltså jag AVSKYR att vara rädd för saker. Inte rädslan i sig själv utan begränsningen som den medför. Som när Hagamannen härjade i Umeå och man knappt fick gå utanför dörren. Då ville jag vara ute i mörkret bara på trots. Eller när jag var tonåring och olyckligt kär i en äldre kille. Då kunde jag inte stå ut med att ingenting hände och han fattade noll så då var jag helt enkelt tvungen att trotsa rädslan och säga hejjaggillardig fast jag näsan kräktes innan av nervositet. Jag är likadant med jobb. Ibland tar jag på mig uppdrag eller försätter mig i situationer – bara för att jag blir så provocerad av rädslan jag har inför dem. Jag vägrar låta rädslan styra mig.

Jag vet att jag bloggat om det här förut – men det är liksom ett återkommande tema i mitt liv.  Jag ser mig själv sittandes tryggt i en båt. Men rätt vad det är så hoppar jag i sjön. Och när vågorna går höga och jag är trött och rädd. Då förbannar jag mig själv att jag lämnade den där trygga båten. Och tvivlar på att jag kommer klara utmaningen. Fast varje gång jag gör det så växer jag, och rädslan smälter bort till ingenting.

Utmaningen med den jobbiga vinter jag varit igenom. Är att inte hoppa i havet så ofta. Inte utmana rädslorna hela tiden. Inte bli så provocerad. Jag kan vara modig en annan dag. En annan månad. Havet finns kvar.

Kommentera - 15 kommentarer
Nästa artikeln En smidigare mor…
Föregående artikel Pelargonprakt

Pelargonprakt

Idag planterade jag om de sista pelargonerna. De har börjat växa sig riktigt stora och fina. Den sortens billiga zonalpelargoner (som säljs 4 för 100 kronor) har jag aldrig lyckats övervintra – däremot Mårbacka, Doktor Westerlund och andra äldre sorter. Är man nöjd med att ha dem under sommarhalvåret kan det vara nog så prisvärt att köpa billigare sorter, men vill man övervintra dem är det klokare att gå på en mer robust pelargon. I alla fall så här långt norrut.

Folke assisterade planteringen men kastade huvudsakligen ner jord på golvet. Tack för stjälpen!

Jag är flitig med att vattna med växtnäring, det hjälper pelargonens blomning. Jag köper speciell pelargonnäring på blomsteraffären men det är kanske överkurs. Möjligtvis funkar guldvatten lika bra.

Med mina övervintrade pelargoner är jag noga att klippa ner och plocka bort varje tillstymmelse till blomsterknopp under våren. Det kan kännas bryskt men jag upplever att de växer bättre utan blommor. Lagom till maj låter jag dem däremot börja blomma.

Kommentera - 17 kommentarer
Nästa artikeln Havet finns kvar
Föregående artikel Bra start på vec…

Bra start på veckan

Åh vilken härligt måndag! Idag var nämligen uppstarten på något helt nytt. Min vän, och numera också kollega Erica kom hem till mig för att kicka igång vårt nya samarbete. Erica känner ni igen som programledaren i vårt program Husmorsskolan i P1 och hon producerade även mitt sommarprat i P1 2011. Hon är en fantastisk journalist och radioproducent och dessutom en av mina närmsta vänner. Och nu har hon slutat på Sveriges Radio och kommer istället börja jobba med mig. Exakt med vad kan jag inte berätta förrän i höst. Men det kommer bli fantastiskt. Jag bestämde mig under utmattningen i vintras för att hädanefter BARA jobba med folk jag gillar och som gärna är mina kompisar. Jag har så många fantastiska människor i mitt närhet och och vill hitta på mer roliga saker tillsammans med dem.

Jag bjöd på pastasallad. En sak kan man lita på och det är att bli bjuden på pastasallad när man kommer hem till mig. Har så dålig fantasi.

Jag och Erica spånade, planerade upp framtiden och drack ohälsosamt många kaffekoppar. Är så tacksam för att ha detta jobb och förmånen att dela det med så underbara människor. Kunde inte fått en bättre start på veckan!

Kommentera - 17 kommentarer
Nästa artikeln Pelargonprakt
Föregående artikel Vårstädning

Vårstädning

Vilken ljuvlig dag! När Folke vaknat efter middagsvilan gick vi ut och vårstädade. Så värst mycket behövs inte göras ännu – men kratta lite löv från grusplanen gjorde jag i alla fall. Gräsmattan är ju insådd men inget har ännu börjat växa där så den ytan lämnar jag ifred. Jag tömde ur alla höstens blomsterarrangemang och körde på komposten. Så skönt att bli av med skräpig ljung och förmultnade pumpor. Till veckan ska jag införskaffa vårblommor. April har varit så kall och grå här uppe att jag inte brytt mig om att göra det förrän nu.

Folke hjälpte till att städa och torka av möblerna

Samt skyffla grus. Viktig uppgift som ej får förbises.

Sen hängde vi vid hönshuset och kollade till hönsen. De fick en julkärve jag haft över – och som de pratade, pickade och levde om av den gåvan. Nu har vi slaktat alla tuppar och endast sparat en. Stortuppen på bilden. Han är helt enorm. Går inte att fånga hur stor han är på bild men i verkligheten…ojoj. Australorpar är verkligen stiliga.

Hönsen bor fortfarande i husvagnen i växthuset men snart ska de få flytta ut härifrån. Just nu går de runt och gödslar marken och gör den lucker och fin när de sprätter upp sina gropar för att få sandbada.

Vi har verkligen kommit framåt med odlingen det här året. Växthuset står redo, plantor fulla källaren, 45 kycklingägg som kläcks vilken dag som helst. Det blir mer och mer av ett jordbruk för varje säsong.

Så glad för min trädgårdsgrupp jag köpte förra året och målade med linoljefärg. Gillar verkligen den här äldre modellen. Cortenstålet som avgränsar grusplanen från gräsmattan ska bankas ner lite till och sedan ska jag göra en härlig perennrabatt på gräsmattesidan så att man kan sitta och titta på något vackert när man fikar.

Kommentera - 10 kommentarer
Nästa artikeln Bra start på vec…
Föregående artikel Det var i maj nä…

Det var i maj när göken gol

Phu vilken natt. Det här lilla monstret bestämde sig för att härja och vara vaken natten igenom. Minns inte sist det hände, vanligtvis sover han 19-07 utan ett pip. Men denna vaknatt gav mig ruskiga flashbacks till hur det var ett drygt år sedan. Tack och lov att detta nu är undantaget istället för regeln.

När jag äntligen kvicknat till imorse kände jag mig så glad för att det nu är maj. Och vilken ljuvlig majdag. Ljummet och solig ute. Bertil är hos en kompis, jag och Folke pysslar på här hemma.

Lekte ni med klippdockor när ni var små? Det gjorde jag. Mamma hade en fin uppsättning från sent femtiotal som jag fick leka med om jag var försiktig. Funderar på om denna plansch ska få sitta kvar eller klistras upp på tjockare kartong och förvandlas till leksak?

Nu sover Folke middag och jag ska byta om och gå ut i trädgården och tvätta av utemöblerna och tömma krukorna på gamla, förruttnade växter. Något demonstrationståg blev inte av för oss idag – men heja alla som är ute och marscherar. Glad första maj!

Kommentera - 9 kommentarer
Nästa artikeln Vårstädning
Föregående artikel Vidgar mina vyer

Vidgar mina vyer

Byxor är som ni vet inte min grej – men efter att ha spenderat en vecka med alltid lika oklanderligt klädda Malin blev jag väldigt inspirerad att prova ett par sådana där halvlånga byxor. Har alltid tänkt att jag som är lång kommer så konstig ut i sådana – typ som att de krympt i tvätten. Men på långa Malin såg det så fint ut att jag blev omvänd.

När jag var i Stockholm i torsdags hade jag tjugo minuter över mellan två möten och hastade in på COS för att kolla efter en vårkappa. I farten högg jag vad jag trodde var en söt halvlång klänning men som visade sig vara en byxdress när jag väl kom till provrummet. Och till min stora förvåning och glädje satt den helt perfekt!

Slog till utan mycket betänketid och idag bar jag den för första gången. Så himla skön, klassisk och smickrande för figuren. Nu har jag hittat ett nytt favoritplagg.

 

Kommentera - 19 kommentarer
Nästa artikeln Det var i maj nä…
Föregående artikel Helgmorgon
Blogglistenhits