UnderbaraClara
Annons

Månadsarkiv: november 2010

Bakslaget

I tider då man älskar att förfasa sig över alla bortskämda curlade ungar är det lätt hänt att det slår över. Ungar ska int klemas med! När ja var ung fick ja minsann gå sex mil till skolan, i snöstorm och fyrtio minusgrader endast iklädd badshorts – med uppförsbacke båda vägarna. Bad man om skjuts fick man smäll! Det var tider det.

Det är otroligt viktigt att barn får lära sig att ta ansvar och hjälpa till hemma. Men jag tror inte på att utkräva millimeterrättvisa. Jag tror inte att det gagnar den människan i längden. Man behöver inte köra stenhårt med ungar för att de ska växa upp till hyggliga varelser. För målet med uppfostran kan väl inte vara att få lydiga barn – utan så småningom empatiska inkännande vuxna?! Själv är jag lillasyster och var rätt bortskämd när jag bodde hemma. Med bara två barn hade mina föräldrar tid och ork för mig. Jag behövde inte göra särskilt mycket.  Och se – inte blev jag en lat jävel för det. Tvärtom. Jag jobbar och fixar och sköter mitt hem och har försörjt mig själv sedan jag flyttade hemifrån. Allt handlar inte om tuktan, scheman och att alltid göra sina uppgifter utan pardon. Det handlar om att av barn skapa trevliga vuxna. Hur lär man barn empati egentligen? Jo – genom att ge mer kärlek än de förtjänar. Ibland kan man få smita från middagsdisken. Fast det inte är rättvist. Men för att någon ser att man är trött. Att få uppleva det – mer kärlek än man gjort sig förtjänt av – leder i förlängningen till att man själv kan ge andra samma sak. Att man i vuxen ålder själv erbjuder sina tjänster osjälviskt. Att ta middagsdisken, hjälpa en kollega, utföra en tjänst utan krav om att få samma tillbaka. Inte för att det är millimeterrättvist utan för att det är empatiskt.

Älska mig mest när jag förtjänar det minst för då behöver jag det bäst. Eller vad är det man säger?

Annons

Köldknäpp (i dubbel bemärkelse)

Malin och Johan skulle ha kommit hit idag. Men på grund av sjukdom stannade de hemma. Lite tråkigt men de kommer nästa helg istället. Vi bestämde oss för att ta en tur till Jakobs mormor som kompensation. Åh så underbart vackert det var! Som tjock kristyr på träden.  Vi fick äta världsgod ris a la Malta och smaka på julkakorna. Mmmm…satt gott det! Jag hade gärna stannat över natten men eftersom vi ännu inte fått in vår acktank (ja mardrömmen tar aldrig slut) så kan vi inte lämna huset mer än några timmar eftersom det då fryser sönder. Så otroligt deppigt och stressande. Jag blir knäpp! Gode gud skänk oss en rörmokare som har tid- igår helst! Vi kom hem till 15 sköna inomhusgrader ikväll. Så nu ska jag sitta uppe och elda. Lagom roligt, men jaja…

Annons

Hyacinter

Julblommor är verkligen det viktigaste pyntet för mig. Framförallt lukterna är avgörande. Hyacinter måste finnas – helst lite överallt. I köket har jag stoppat ner en hyacint i ett gammalt öskar för mjölk. Passar perfekt och eftersom man knappt ska vattna hyacinter behöver man inte vara rädd för att udda planteringskärl ska rosta sönder. För att blomman ska komma upp i krukan har jag ställt den på den (upp och nervända) plastbytta blomman kom i och bäddade in hela baletten i mossa.

Några hyacinter får stå framme i min fina gamla besticklåda. Full av silverbestick glittrar det som värsta julpyntet.

Annons

Beak boot

Efter besvikelsen med Ten Pointskorna har jag varit på jakt efter två par skor. Dels ett par nättare kängor liknande de jag hade, dels ett par riktiga vinterstövlar som jag kan ha på vinterns barnvagnspromenader. Nu har jag slagit till på ett par klassiska Beak Boots från Docksta, som jag kan ha resten av livet. Kommer känna mig som min mamma i dem – hon hade ju också blötnäbbar – fast på sjuttiotalet. De nättare kängorna återstår att finna, men tack vare alla era tips på riktiga  kvalitetsskor vet jag ungefär vad jag ska satsa på.

Beställde skorna i måndags och mejlade dem idag och frågade om de hade skickat dem.  Nej vi håller precis på att tillverka dem i verkstaden. Vi skickar dem nästa vecka. Fantastiskt! Riktigt hantverksarbete, tillverkat ekologiskt av svenska arbetare som får skäligt betalt. Ändå kostar de bara 500-lappen mer än mina trasiga Ten Points gjorde. Jag känner på mig att jag kommer bli riktigt nöjd.

Klassisk jul


Åh så himla härligt med advent! Imorgon kommer Malin och Johan hit på vintermys. Själv ligger jag på soffan just nu och bara njuter av att det är nystädat, att apelsinerna är fullproppade med nejlikor och hyacinterna slagit ut. Och så vill jag verkligen rekommendera att lyssna på P2 som ända fram till jul sänder julmusik på nätet, i två olika kanaler. En som heter Klassisk Jul och spelar klassisk julmusik och så Bjällerklang som spelar allt annat. Sjukt mysigt att slå på när man bakar eller pysslar.

Går på knäna

Lite så här har jag känt mig sista tiden. Som att jag går på knäna och drunknar i prylar och grejer och uppdrag och obesvarade mail. Det blir lätt så när man frilansar. Allt kommer på en enda gång och kör ihop sig något enormt. Och huset sunkar igen för man hinner inte hålla efter. Men nu börjar det lätta och det känns så fruktansvärt skönt. Det märks bland annat på ordningen här hemma. Nu börjar det likna något!

Mindre än en månad till mammaledigheten och fy vad jag ska njuta.Förra våren sa jag till Jakob när jag var trött och jobbat för mycket  – Det kanske vore roligt att ha barn snart? (typ inom tre år tänkte jag) Men plötsligt var jag på smällen. Sug på den karamellen.

(Illustrationen har jag själv gjort)

Godiskransen

Kransar är himla fint – jag gillar både traditionella och mer kitschiga varianter som den här. (Ni som köpte min jultidning förra året känner igen bilden) Jag gjorde kransen av en frigolitstomme jag köpt på hobbyaffären. Ett kilo godisar fick sätta livet till när jag fäste dem i kransen med en knappnål vardera. Slutligen band jag ett presentsnöre kring kransen och hängde upp den. Tjopp. Tjopp. Tjopp. KLART!