UnderbaraClara

Downshifta

Jag är uppfostrad med att aldrig handla på kredit. Att inte köpa för pengar man inte har. Men det är jättesvårt att leva så i dagens samhälle! Att köpa på avbetalning eller kredit blir allt mer vanligt. Vi är så vana vid att kunna få allt vi vill ha omedelbart. Vi har våra bekantas konsumtion som måttstock istället för vår plånbok. I programmet Lyxfällan är det sällan lyx som är fällan. Utan bara att människor med ganska låga inkomster konsumerar som om de hade något högre inkomster.  ”Vi borde ha råd med det här – alla andra har ju det”.

Vi jobbar långa arbetsdagar och som belöning köper vi fina saker. Och eftersom vi vill fortsätta köpa fina saker jobbar vi långa dagar.  Det hela blir ett självsnurrande hjul. Vem vill frivilligt sänka sin materiella standard? Och fastän medelklassen (för det är den jag pratar om) har en hög materiell standard känner sig många ofria och låsta.

Att downshifta handlar om frihet. Att man blir rik, inte av stora inkomster, men av små utgifter. För mig innebär downshifta att tänka tvärtom. Hur lite pengar kan jag klara mig på i motsats till hur mycket vill jag bränna? Hur enkelt kan jag bo och leva och fortfarande trivas i motsats till hur fint och maxat kan det bli? För fint och maxat kan det ju bli – men på något sätt ska det ju betalas. Med fler arbetstimmar och mindre frihet. Har man få saker som binder en rent ekonomiskt så har man mer spelrum i livet. Om man våga sänka sina materiella fordringar kan man få pengar och därigenom tid över till annat. Kanske att satsa på något  som gör en lycklig även om det inte är det man tjänar bäst på?  Men att gå ner i standard istället för upp betraktas av många som ett misslyckande. Det är inte så kapitalismen fungerar.

Jag köpte mitt livs första nya telefon och dator i höstas. Den mobil jag hade innan var så gammal att den inte kunde ta emot MMS. I julas sålde vi vår hyfsat nyinköpta men alldeles för dyra bil. Gick ner till en betydligt enklare. Alla möbler i vårt hus har vi ärvt eller köpt begagnade. En stor del av maten odlar vi själva och på hösten plockar vi bär, svamp och fiskar.

Kanske är inte detta vad som definierar någon som är framgångsrik på jobbfronten? För det tycker jag att jag är. Men en person framgångsrik på jobbfronten förväntas konsumera därefter och ständigt öka sin materiella standard. Fast jag känner mig stormrik av att leva såhär! Rik på det som är viktigt för mig: Tid. Frihet. Trygghet. Rum att uppfylla livsdrömmar i.

Kommentera

Kommentera

Jag ville veta vad som kan avstå från ett bi in på sin BRIO så det är om det inte vem som inte kunde bevilja ett sant svar.

Beefripmedomi 2012-07-04 22:14 /

Svara

Det är underbart Clara. Du är en del av en växande rörelse.
Vi måste räkna rikedom på ett annat sätt än det gamla tillväxt och BNP

Bengt http://bengtoalmstedts.blogg.se/ 2012-04-28 20:25 /

Svara

Hej Clara ! Efter att ha varit hemma i 20 år och tagit hand om barn och hem och odlingar, så kan jag bara säga, go for it ! Tid att njuta av varandra och barnens uppväxt kommer aldrig tillbaka. Och trots att jag ingen inkomst haft, vi har levt 4 personer på min mans lön, så känner jag mig rikast i världen. Rik på upplevelser, ett fantastiskt boende och ett överflöd i källare och skafferi, riktig lyxkonsumtion när man tittar på vad vi äter ;-) Nu har jag startat eget, när barnen är utflugna, men jobbar ändå här hemma.
När folk frågar om jag skulle göra om det, säga upp mig från mitt arbete och stanna hemma, så svarar jag, ABSOLUT skulle jag det !
Sen är vi alla olika, och det som passar mig passar inte någon annan. Var och en måste göra sitt val. Men du ska veta att det inte varit lätt, alla ansåg sig ha rätt att ifrågasätta mitt val, och de flesta ansåg att jag gjorde helt fel. Man upptäcker i alla fall ganska snart att det där man trodde man behövde, var i själva verket inte alls nödvändigt. Miljötänk och återbruk går dessutom hand i hand med små resurser…om man vill. Gillar din blogg ! Ha det gott !
Lisa/Lisas trädgård

Lisa http://www.lisastradgard.se 2012-04-27 22:19 /

Svara

Hej! Jag heter Jenny Ahonen och arbetar som frilansjournalist. Tillsammans med min kollega Jasmin de Freitas håller jag på att skriva en artikel med ett tema som påminner lite om det som Clara skriver om.

Jag undrar om det finns några av er läsare som är under 26 och har haft/har ett heltidsjobb eller fast anställning, men frivilligt sagt upp er och valt att gå ner i materiell standard. I så fall skulle jag gärna vilja höra era tankar kring det. Hör gärna av er till mig på jenny_ahonen@hotmail.com!

Jenny 2012-04-23 20:31 /

Svara

Det kanske inte behöver vara ”antingen-eller”, det kanske kan vara ”både-och”? har ett jobb som jag älskar, tycker varje dag är meningsfull och väljer att se mig som en vinnare i stället för som ett offer i ”männens värld”. Har gjort företagsvärlden till min värld, tjänar ca 110’000 kr per månad och sparar det mesta. Tycker att jag har en massa fri tid och samtidigt ekonomiskt oberoende – se till att ta ansvar för tillvaron och plocka russinen ur kakan – på det sätt som passar var och en bäst, i stället för att döma. en tanke bara.

Charlotte 2012-04-21 10:40 /

Svara

Skrev om den här saken ur ett klassperspektiv här: http://www.arsinoe.se/?p=19016

den rabiata orakade flat-feministen fanny http://arsinoe.se 2012-04-20 17:39 /

Svara

Gud va glad jag blir. Hittills det bästa jag har läst på väldigt länge!!

Det finns hopp! 2012-04-20 14:59 /

Svara

BÄST CLARA!!! Jag håller med dig så himla himla mycket. Heja

Sofia 2012-04-19 11:33 /

Svara

Jag valde att ”downshifta” i början av året, och det känns som om jag nu har makten över mitt liv och min glädje igen. Jag ångrar inte en minut att jag äntligen satt punkt för en tillvaro med välavlönade men stressiga och meningslösa kontorsjobb där jag alltid ska vara tillgänglig och ställa upp för min arbetsgivare – och ständigt magont och dålig nattsömn.

Men jag har upptäckt att många människor blir oerhört provocerade av detta. Kanske påminner mitt steg dom om deras egen rädsla för att släppa materiell och ekonomisk trygghet och istället prioritera något mycket viktigare?

Anna 2012-04-19 08:45 /

Svara
ANNONS
ANNONS
Blogglistenhits