UnderbaraClara

Kategoriarkiv: Clara reflekterar

Om oviljan att anpassa mig

Ibland kan jag känna mig så himla bortskämd som bara inte kan infoga mig i det här systemet med åtta timmars arbetdag. Vad är det för fel på mig? Varför duger det som duger åt andra inte åt mig? Är jag ovanligt lat? Odiciplinerad? Vad är det som är på tok med mig?

Det är lätt att ironisera över det faktum att jag förespråkar ett enklare liv och downshifting samtidigt som jag driver ett framgångsrikt bolag. ”Jaja, lätt för dig att sitta och förespråka kortare arbetsdag när du uppenbarligen kan göra karriär på det”. Men grejen är att det här aldrig var planen. Jag downshiftade inte för att gå omkring i dyra gummistövlar, på en lyxig gård och mysa på landet. Jag downshiftade för att jag mådde dåligt i stan. Av den ekonomiska pressen. Av stressen. Året innan vi flyttade dog min mamma och jag var både deprimerad och sjukskriven och min syn på framtiden var inte direkt ljus.  Så jag var rätt krass när jag tänkte på hur jag ville leva. Jag tänkte att jag ville bo någonstans där jag hade råd att leva värdigt även om jag skulle bli sjukskriven igen. Jag tänkte att jag nog var en rätt skör människa som kanske aldrig skulle kunna ha ett ”riktigt jobb” utan skulle behöva välja ett annat typ av liv.  Jag tänkte på miljöförstöring och oljekris och hur hela stan liksom stank bensin när jag återvände från landet till Umeå efter sommaren. Och jag tänkte på utbrändhet. Arbetslinjen. Hur jag sett både karriärister och vanliga Svenssons stånga sig själva blodiga för att få det att gå runt. Inte för att täcka sina mest basala behov – utan för att täcka de överdrivna materiella behov samhället sagt åt oss är nödvändiga. Och jag tänkte -nej, aldrig att jag gör det frivilligt! Jag vill inte jobba så mycket att jag knappt hinner se min man eller mina barn. Jag vill inte ha en klump i magen på söndagkvällen när jag tänker på måndagen. Jag vill inte att semestern ska vara livets mening därför att vardagen är så jobbig. Jag vill något annat. Något mer.

Så vi flyttade hit. Och jag skulle ljuga om jag sa att jag inte var rädd. Jag tyckte att det var sjukt läskigt.  Och oavsett vad jag visade utåt – i bloggen och till vänner – tvivlade jag väldigt mycket på att jag valt rätt. För det var ju tydligen ”så extremt” det jag hade gjort.  Och det var ju inte som att vi köpte en drömkåk på creddiga österlen. Nä, vi köpte ett ruckel i avfolkningsbygd. Ett hus ingen annan velat köpa.

Men sedan skedde det märkliga. För när jag flyttade och bloggen plötsligt började handla om mitt lantliv så fullkomligt exploderade antalet besökare. Och även intresset från media. Och plötsligt snurrade jobbet på bättre än någonsin. Plötsligt blev det lönsamt att jag klivit av systemet. Inte bara för min själ men för plånboken. Och jag fattar att den resan inte går att applicera på alla. Eller ens någon. Men så såg min resa ut.

Så nej. Jag förespråkar inte allt det här på grund av att det råkade bli så himla lämpligt för just mig. Jag har alltid förespråkat och tänkt så här. Jag skrev ju för fasen skoluppsatser på temat när jag var sjutton år. Men även om jag inte levde lika gott som jag gör nu skulle jag fortfarande förespråka det. Därför att det gör mig gott på massor av sätt.

Att oskadliggöra ett monster

Jag hade väldigt livlig fantasi som liten och var rädd för alltifrån nazister till monster under sängen. Som vuxen var det nog inte alltid så lätt att förstå vidden av mina rädslor. Det är nog ganska vanligt att vuxna inte gör det och ofta försöker man trösta barn med fraser som ”monster finns inte”.  Men vad hjälper det ett barn som VET att det finns monster? En vuxen som då är så okunnig att den hävdar att monster inte finns är ännu läskigare! Hur ska vuxna som inte ens känner till något om monster kunna skydda en?

Min son har lika livlig fantasi som mig och när han började prata om läskiga monster fick jag fundera lite på hur jag skulle bemöta det.  Och istället för att avfärda hans rädslor frågade jag vad han var rädd för med monsterna?  Vad han trodde att de skulle det göra? Komma och ta honom? Ja, men vad händer när ett monster tar en? Vad gör de med en då?  Ja, allt sådant funderade vi tillsammans på. Och så berättade jag att det finns en sak som monster är jätte-jätterädda för och det är att bli kittlade. Om det kommer ett monster och jagar en då kan man bara kittla monstret som då kommer kissa på sig av skratt. Och någon som kissar på sig av skratt kan ju knappast vara farlig?! Det enades vi snart om.

Jag tänker att det för barn precis som vuxna handlar om att möta sina rädslor och bena ut dem. Vi vuxna kan bli helt uppsnurrade i tankar som ”tänk om det börjar brinna!” ”Tänk om bilen går sönder på semester” Tänk om jag gör bort mig på jobbet”. Och så blir tanken så obehaglig att man skjuter undan den. Trots att en bättre lösning är att försöka följa tanketråden till dess slut.  Så vad händer när jag gör bort mig på jobbet? Vad sker sedan? Och hur blir det då? Ofta upptäcker man att rädslan är ganska luddig. Man vet egentligen inte vad man är rädd för.  Och när man tänker efter kanske det där man är rädd för ändå inte är så farligt som man tror. Om man bara går rädslan till mötes. Försöker bena ut tankarna istället för att slå bort dem.

Vuxna så väl som barn har en massa ”monster” i huvudet som vi behöver lära oss att oskadliggöra. Och vad spelar det för roll om monster egentligen inte finns om man ändå är rädd för dem? Inte hjälper det att intala sig att de inte finns, eller att det läskiga aldrig kan hända. Utan istället kanske man ska umgås lite med tanken på hur det kommer kunna bli  när det läskigaste har hänt.

Att uppfylla barndomsdrömmar

Vad drömde ni om som barn? En av mina tydligaste drömmar var ett liv som liknade det jag sett på filmerna om Barnen i Bullerbyn. Jag minns att jag såg alla avsnitt på hoppiga VHS-band avspelade från teven. Och sörjde så ofantligt att jag inte fick växa upp så där. På landet, med djur, i frisk luft och omgiven av vackra gamla hus. Jag kan inte varit särskilt gammal då – kanske gick jag inte ens i lågstadiet.  Men jag minns fortfarande hur sorgesamt det var att tänka att den där uppväxten var förborgad för mig, stadstjej som jag var. Samtidigt fick jag ett smakprov av det där livet varje sommar hos mormor och morfar. I deras hus på landet, långt ifrån allting.

Det roliga är bara att inse hur jag som vuxen försökt gestalta det där livet för mig själv. (Nej, inte på alla plan. Jag försörjer mig ju till exempel som bloggare och det fanns ju knappast när Barnen i Bullerbyn utspelar sig). Men det andra – upplevelsen av att det finns tid. Känslan av att tillhöra ett lite tryggt sammanhang. Naturen, odlingarna, djuren. Ja allt det där. Delar av det är precis vad jag plockat upp nu som vuxen och valt att bygga mitt liv omkring. När vi köpte hus  för fem år sedan var drömmen att så småningom bli lite mer självförsörjande på mat, att kunna ha höns och framförallt att bo så pass billigt att vi kunde jobba lagom mycket. Innan jag fick barn såg jag framför mig hur jag skulle ta sparken och hämta tidigt på förskolan och sedan ha hela eftermiddagarna tillsammans med familjen – baka, leka, pyssla, hänga. Få det bästa av båda världarna. Och nu är det precis så.

Jag älskar den här tillvaron. Jag älskar att ha odlingarna. Jag älskar att höra Bertil föreläsa om hur växterna får sin näring, vad fåglarna i skogen heter, hur fjärilar kläcks ur puppor. Att hans vanligaste lek är att leka bonde. Jag älskar att se när Bertil går ute med pappa på åkern och arbetar. Känslan av att det alltid finns någon hemma. Någon närvarande. Någon som har tid. Nej det är verkligen inte idylliskt på alla sätt. Men på många sätt. På tillräckligt många för mig. Därför att jag får leva som jag drömde om redan som liten.

Väderkänsligheten

En trend som jag lägger märket till varje år är att stilen i kommentarsfältet ändras med vädret. En dålig sommar får jag fler taskiga kommentarer. Antalet regelrätta nättroll är detsamma oavsett. Däremot är de där småsyrliga och bittra kommentarerna fler. De där avtrycken som är som små nålstick. Första åren trodde jag att det var en tillfällighet men efter att ha sett det upprepas gång efter annan så kopplar jag det samman med vädret. Värst är det dessutom ifall jag just lagt ut ett inlägg med bilder ifrån mina soliga dagar. Är det inte rätt sorgligt ändå? Att man blir så besviken över sommarvädret att man inte kan låta bli att gå runt på bloggar och avreagera sig en aning? Vare sig det nu är medvetet eller omedvetet. Hmmm…intressant det där.

Handling hjälper mot oro

När jag gick i högstadiet och fick information om droger och alkohol och jag lärde mig att det kan skada hjärnan så tänkte jag bara helt rationellt ”Nä, men dricka kan man ju inte göra, det verkar ju jättefarligt”. När mamma som jobbade med lungcancersjuka berättade om rökningens fasor tänkte jag bara ”Nä, men röka kan man ju inte göra, det verkar ju jättefarligt”. Och när Jakob kommer hem från sin utbildning och redogör för alla forskningsstudier som säger hur farligt stillasittande och inaktivitet är för hälsan tänker jag bara ”Nä, men sitta stilla hela dagarna kan man ju inte göra, det verkar ju jättefarligt”. Eller när naturskyddsföreningen analyserade dammet i min sons rum och såg alla gifter det innehöll. Då tänkte jag ”FARLIGT!” och så handlade jag. Visst blev jag orolig men oron skingrades av att jag fattade rationella beslut.

Det finns ingen ångest inblandad i mitt beslut att inte röka eller dricka. Inte heller i mitt beslut om att plastbanta hemmet och försöka undvika besprutad mat.  Jag tänker bara helt rationellt – det där verkar ju skitfarligt! Bäst att låta bli det. Och det jag inte kan låta bil har jag ingen ångest för. Jag går inte och tänker på alla miljögifter jag får i mig som jag inte kan göra något åt. Ge mig kraft att förändra det jag inte kan acceptera och acceptera det jag inte kan förändra och visheten att se skillnaden mellan dessa. Ja ni vet.

Jag tänkte på det ibland eftersom folk oftast motiverar brist på handlande med att ”om jag börjar tänka på miljöförstöring/miljögifter/rökningens skadeverkningar etc så får jag ju ångest” och ibland kommer det med tillägget ”ångest är ju också farligt” Då brukar jag bara tänka: Fy vad dumt att få ångest av fakta! Låt bli. Gör något istället! Handling avhjälper oron. Man kan inte gör allt men kan man göra någonting bättre än man gjorde det förut – då är mycket vunnet! Och varje liten sak vi gör – om det så bara är att börja köpa ekologiska bananer – påverkar också det omgivande samhället.  Om alla gjorde något istället för att sluta innan de ens hade börjat – då skulle en våg av förändring rulla över samhället. Och snart skulle det bli lättare att göra ännu mer. Handling hjälper mot oro!

Inkonsekvent

Det pratas mycket om att det är viktigt att vara konsekvent med barn. Några hävdar till och med att det är en av själva hörnstenarna i barnuppfostran. Själv tycker jag att det är lite oärligt att vara konsekvent med sina barn. Är det något som världen inte är så är det väl konsekvent? Hemma får man bubbla i glaset vid matbordet. På förskolan får man det inte, för det blir för högljutt om alla gör det. Hemma hos mormor får man kanske inte heller bubbla, oklart varför, men även fast det är en tramsig regel så kan man låta bli att bubbla ändå. Man får inte svära. Men ibland gör morfar det ändå. Plus att folk i teve gör det. Hemma hos en viss kompis blir man alltid bjuden på mat, hemma hos en annan blir man aldrig det. Bara för att man är snäll jämt betyder det inte att folk inte kommer vara dumma tillbaks, och även en dumming kan göra snälla saker. Det enda som är konsekvent i världen är dess inkonsekvens. Världen är ett enda kluster av inkonsekvens! Det bästa man kan göra för sina barn är att lära dem att möta all denna inkonsekvens med jämnmod. Lite oklart hur man gör det på bästa sätt.  Men att lura dem att man själv är så himla konsekvent tror jag är helt fel väg att gå. Eftersom det helt enkelt är en lögn.

Frågor och svar

Det är så roligt att se vad folk googlar på som gör att de trillar in på min blogg. Här är några av spörsmålen. Försöker besvara dem efter bäst förmåga

Underbaraclara har hon integritet   – Jovars, det har jag.

Jag är tråkig och trivs med det - Vad härligt då är vi två!

Hur gör man om mannen inte vill ha fyra barn - förhoppningsvis vet han det innan han fått fyra barn och då skyddar han sig

Lotta Lundgren läppar  – Ja det har hon. Både överläpp och underläpp vad jag kan se

Hur träffar jag en man? - Lämna bostaden. Chansen är stor att du inom några minuter får syn på en man

Kan jag jobba med nackspärr i förskolan?  Ja men är du väldigt sugen på att jobba med nackspärr skulle jag tipsa om att bli sjukgymnast. Det är inte så många barn som har nackspärr ändå.

Mattor under bara clara  – det ligger då inga mattor där just nu

”jag har string.” -  ”Tack för infon”

Problem med svärmor -  Inte jag, min svärmor är toppen. Men generellt: har du problem med dina svärföräldrar handlar det i nio fall av tio om att din partner inte gjort sig fri ifrån dem och satt gränser.

Negativt graviditetstest och mens - Ja man kan väl säga att mensen är ett slags negativt graviditetstest

Kläder för tjocka lår - Samma som för smala lår fast i större storlek.

Bo i en fyr? - Ja ba göre!

Restylane mellan ögonbrynen  – Nä men jag har en djup rynka där så du kanske tänker att jag borde testa?

Binjurar underbaraclaras - Jo, det har jag

Amma känna sig ful + trött på amma -  Ja, har vi inte alla varit där? Kul grej att göra när man ammar dock är att spruta bröstmjölk på sin man eller intet ont anande syster som sitter bredvid i soffan. Man kan få till en rejäl sprutt – sikta mot ögonen!

Hur se skatteåterbäring 2014 ut?  – Den ser inte alls bra ut. Jag fick restskatt i år.

Före och efter viktminskning? - Ja, det finns ett före och ett efter.

Sälja sina använda trosor  – Låter lukrativt om du får mer betalt än vad trosan kostar i inköp. Räkna på att trosorna kostar en hunka styck att köpa – säljer du dem för tvåhundra har du tjänat sjuhundrakronor på en vecka (om du byter trosor varje dag!)

Jag faller bara för yngre män - Härligt, det gör jag med. Då kanske man får leva tillsammans längre eftersom män har en tendens att dö tidigare.

Skavsår lår - Det får jag också när det är varmt. Välj byxor istället för klänning – byxor och tajts absorberar lårsvetten

Varför har föräldralediga barnomsorg?  – Kanske för att många barn inte alls vill sluta umgås med sina förskoelkompisar bara för att de fått syskon?

Jag har inte badat på tio år - Jag är nyfiken på hur du luktar?

När ska jag hämta från förskolan? -När du jobbat färdigt för dagen

Bra porrfilm - Hittar du inte på min blogg kan jag nästan lova

Små feta typer? - Ja, gärna! Speciellt bebisar – ju fetare desto bättre. Älskar dem.

Hur veta om mannen är förälskad? -  Fråga honom!?

När barn blir medvetna om könsmaktsordningen - är det inte särskilt kul. Jag var tretton år och blev väldigt deprimerad

Vad kan man göra om dagarna? -  Å vilket härligt problem! Läs en bok, ta ett bad, baka bröd, sy en kudde, ring en kompis, plocka skräp

Kan kille bli kär efter sex? - Efter klockan sex på kvällen eller efter sexuellt umgänge? Kan grisar flyga i drömmarna? Vem vet  - det är mycket möjligt!

Jag har inget liv - Det har du visst, även om det inte känns så. Och framförallt har alla andra som verkar ha sådana härliga, speciella  och unika liv bara helt vanliga liv ändå.

Låsningar i bröstryggen - Rekommenderar att du börjar träna iyengaryoga

Vad kostar ett barn underbaraclara? - Mina är inte till salu. Men att adoptera ett barn kostar mellan 70 000 – 200 000 kronor ungefär.

Pojkvän överviktig har han aspberger  - Inte nödvändigtvis

Vad tycker män om små bröst? –  Vad tycker kvinnor om lingonsylt? Vad tycker bebisar om herrparfym? Vad är vackrast enligt bävern – månsken eller solsken? Smaken är som röven klöven.

Kompisar fattar inte barn - Nä alla gör inte det. Att vara kring barn kommer inte naturligt för alla men slappna av vetta! En dag klickar det

Jag är din sexfantasi - Det behöver jag bilder för att kunna avgöra.

Kända feminister  - Maria Sveland, Lady Dahmer, Åsa Lindeborg, Gudrun Schyman, Birgitta Ohlsson, jag själv.

Barn utan fast jobb  - Ja det tycker jag låter vettigt. Barn ska inte ha fast jobb, barnarbete är förbjudet enkligt FNs barnkonvention.

15 sexistiska låtar?  - Ja, men jag kan komma på minst 100 stycken!

Sexa till det på bröllop - Spexa till det kanske du menar? Annars tänker jag att man kan spara sexandet till själva bröllopsnatten istället för festen.

Locka ditt hår i göteborg?  - Blir lite långt för mig att resa – men tack ändå

Trend bröst + könshår  – Vad gäller brösten är det en befängd fråga. Det kan inte gå trender i kvinnors kroppar. Stora bröst eller små bröst. Liten rumpa eller stor. Hur skulle det se ut om man översatte det till mäns kroppar? I höst ska alla snoppar peka åt höger! Och så blev alla vänsterställda penisar med ens omoderna? Nej det är orimligt

Jag är sur hela tiden - Då behöver du få skratta. Hur du lurar dig själv att skratta är oviktigt. Bara gör det. När jag är för sur tittar jag på kattbloopers. Hjälper alltid

Ekorre har smitit in + vart? - Jag vet inte men undersök alla luckor, hål och kroppsöppningar

Hur äta mamma med finess  – Använd kniv och gaffel och tugga med stängd mun. Mammor smakar gott – de är liksom lite mörare i hullet än reguljära kvinnor som kan vara aningen trådiga.

Underbaraclaras hud – Är torr och genomskinlig och utan smink tror folk att jag är sjuk.

Kan en mamma vara avundsjuk på en vuxen dotter - Ja och det är inte ens särskilt ovanligt

Någon som köpt bloggskolan?  – Ja jättemånga! Köp den du med

Religiösa svärföräldrar - Har jag ingen personlig erfarenhet utav men det kan säkert vara trevligt

Smaksätta popcorn med barn  – Kan funka men jag tror att salt och smör är godare.

Vilket godis ska jag köpa?  - Välj ett gott

Vem sjöng god morgon god morgon i kör? Alla i kören?

Gravid i 21 år är det för sent för abort? - Ja, men har du varit gravid i 21 år kommer det nog inte komma en bebis.

Antalet man har sex med - Beror på hur många man har sex med

Bajsblöjor hitta - Ja men bildgoogla inte för det kan sluta tråkigt

Denna text berörde mig - Ja det hoppas jag för det tog ett tag att skriva den.

Var hittar man otrolig kvinna?  – Hej här är jag!

Visdom jag hämtat i livets skola

Tvätt som glömts kvar i maskinen luktar inte sommaräng två dagar senare

Det är dumt att torka med trasa det man lika gärna kan sudda med socka

Skorporsmulor i sängen sparar mycken möda med peeling

Allt blir ätligt med smör på, och den som sover på rygg kan återanvända sminket

Men:

Deodorant i ett otvättat armhål är faktiskt att kasta pärlor för svinen

Lathetens dygd

Någonting jag är väldigt bra på som jag inte ens visste var en bra egenskap innan jag fick barn – det är att lata mig! Jag har verkligen inga problem med att ligga stilla i hängmattan i timmar eller jäsa på en filt på stranden. Eller sitta och fika och titta på utsikten hur länge som helst. Det är kanske ingen vidare bra egenskap alltid eftersom jag kan hänfalla åt lathet när det är som mest opassande (och enligt den svenska arbetskulturen och vårt dyrkande av arbetslinjen är ju lathet hin håles påfund). Men sedan jag fått barn och det är stökigt och stojigt och ofta känns som att jag är en vandrande serviceinrättning har latheten blivit en räddning.  När det blir för mycket då lägger jag mig bara pang ner och har inte ett dugg dåligt samvete över allt som behöver göras; rabatter som ska rensas, diskmaskiner som ska tömmas, papper som ska sorteras. Nä, då latar jag mig med gott samvete utan att stressas över måsten. Fy vad jag ska lata mig mycket i sommar! Precis som jag gjort i helgen.