UnderbaraClara

Kategoriarkiv: Claras mammaliv

Signering och utlandslansering

Det är så himla roligt med Annakarins och min barnboksserie! För den säljer så bra och har fått så fina recensioner. BAKA är faktiskt Adlbris mest sålda kokbok det här året och den har dessutom toppat försäljningslistan framför både Läckberg, Kepler och Lassemajas Detektivbyrå. Och vet ni något galet kul? Rättigheterna är sålda till England och Tyskland så snart kommer böckerna ut på fler språk!!!

Böckerna vänder sig till barn mellan 6-9 fast de passar för både äldre och yngre barn.

Alla steg är noggrant beskrivna med illustrationer och projekten är lagom svåra och heller inte dyra att göra!

Tycker förstås att båda böckerna är en alldeles utmärkt julklapp som garanterat håller ungarna sysselsatta hela jullovet. FIXA och BAKA finns att köpa på Adlibris för 93 resp 91 kronor

Nu på lördag är jag och Annakarin på en liten signeringsturné i Stockholm. Kom förbi och köp ett ex – eller få ditt redan inköpta exemplar  signerat om du så vill! (Självklart kan du ta med dig någon av mina egna äldre böcker om du också vill få en kråka i någon av dem!)  Ser fram emot att träffas!

Kl. 12-13 Akademibokhandeln Mäster Samuelsgatan

Kl. 14-14.45  Signering hos Akademibokhandeln Liljeholmengallerian

Kl. 15.30-16.15 Signering hos Akademibokhandeln Sickla

Jag betalar gärna för att slippa vuxna

Vet ni vad jag avskyr? Jag avskyr när folk liksom koketterar med att ”de ogillar barn”. Ja, det är påfallande ofta folk säger det. Samma personer brukar vid närmare efterforskning också förakta mammor och mammagrupper. Kanske ogillar de också offentlig amning och barnvagnar som tar upp plats på caféer. Ja, faktiskt ogillar de allt som har med barn att göra.

I DN igår stod det om att allt fler vill ha flyg med barnfria zoner.  Det är ok för mig. Fast det är ingen mänsklighet rättighet att slippa störa sig på folk. Men om någon ska slippa störa sig så är det ju faktiskt vi som dagligen utsätts för människor som inte gillar barn. Det riktiga problemet är nämligen inte barn utan alla som stör sig på barn. Ingen vet bättre än en förälder att barn låter högt ibland. Och tro mig – vi gör vad vi kan för att lösa det. Men sura blickar och miner från andra vuxna hjälper inte. Vuxna som är så självupptagna att när de hör ett ledset barn reagerar med att tycka synd som sig själva. Vuxna som himlar med ögonen åt ammande morsor och stör sig på barnvagnar på bussen.

Kvinnor tar ut största delen av barnledigheten och spenderar mest tid med barnen. Samtidigt finns det en ganska stor grupp vuxna som ägnar tid och energi åt att fördöma, störa och irritera sig på dessa barn och kvinnor. Det är inte bara barnfientligt utan kvinnofientligt. Var ska kvinnor och barn ta vägen då? Ska de stanna hemma tills barnen nått skolålder? Låta bli att resa eller handla mat? Leva i hemmets avskildhet som på medeltiden?

Jag tycker att samhället borde förskonas från vuxna som inte gillar barn. Ärligt talat skulle jag gärna betala extra för att slippa möta dessa människor. Jag skulle vilja ha vuxna-som-ogillar-barn fria flyg.  Istället för att hyssja skrikande barn borde vi hyssja suckande vuxna. Och istället för att lägga filtar över ammande barns ansikten borde vi hänga filtar över dessa människors ansikten när de äter ute.

Jag inser att många ogillar barn och att behöva anpassa sig efter dem. Så kanske är det ändå enklast att ni får egna platser i samhället där vi slipper möta er. Förslag på sådana platser:

- Vildmarken

- Norhtlands nedlagda gruva i Pajala.

- Nionde kretsen i Dantes inferno

 

EDIT: Jag har skrivit en uppföljning till detta inlägg – det finns att läsa här. 

Småkakor av trolldeg - DIY

Igår bakade jag och Bertil med trolldeg. Det är himla enkelt och roligt! Och medan han gjorde sina söta figurer så passade jag på att göra lite småkakor i trolldeg som kan ha när han leker.

Jag formade figurerna i trolldeg och gräddade dem på en plåt i ugnen. Sedan målade jag dem med hobbyfärg och penslade dem med lite genomskinligt lack för att de ska hålla bättre. De måste inte bli helt perfekta – att de är lite vinda och olika stora tycker jag mest är charmigt.

Jag bakade lussekatter, kanelbullar, punchrullar, mintkyssar, chokladbollar, sockerkringlor (fast de ser mer ut som pretzels) och syltkakor. Jag tänkte först ge de färdiga kakorna i julklapp men kunde inte hålla mig så han fick dem redan nu! Mycket uppskattat. (Kan dock tillägga att man nog inte ska ge dessa kakor till allt för små barn som om man har otur misstar dem för the real deal så att säga).

 Recept på trolldeg

5 dl vetemjöl

2,5 dl salt

2,5 dl vatten

2 msk olja

Blanda till en smidig deg och forma till fina figurer. Grädda på en smord plåt i ugnen på ca 100 grader i 2-4 timmar lite beroende på figurernas tjocklek. För att skynda på gräddningen kan man vända på figurerna efter någon timme i ugnen.

Klädd i kvalité

På loppis häromsistens fann jag så söta barnkläder. En rutig klänning med en dubbelknäppt kavaj till och ett par söta hängselshorts lagom till Folke om några månader. Önskar att det gjorde lika fina barnkläder idag som på femtiotalet! Med samma höga kvalitet förstås! Undrar hur många av dagens sladdriga bodys som ens kommer överleva ens de närmaste tio åren?

Från noll igen

När jag precis fått Folke var jag superpeppad på att komma igång med träningen och kände mig så lätt och smidig jämfört med när jag var gravid. Men efter någon vecka försvann den där lätta känslan och ersattes av deppighet över hur svag, otränad och faktiskt klen jag blivit. Det är ju inte så roligt för en stackars kvinnokropp att bära på ett barn. Det är en enorm påfrestning – och då var jag ändå i bra form när jag gick in i graviditeten.

Senaste veckorna har jag försökt komma igång så smått – trots att det verkligen är som att börja om från noll. Det blir en del raska skogspromenader med Melker, vilket får mig att flåsa som om jag sprungit en mil. Dessutom har jag precis börjat träna vattengympa en dag i veckan och ska också träna tabata en dag. Vattengympan passar min otränade kropp alldeles perfekt eftersom jag inte behöver vara rädd att jag ska skada mig på något sätt. Tabatan har jag inte testat ännu men jag bävar lite inför den eftersom det verkar väldigt jobbigt! Men jag tänker att jag får anpassa en del övningar så att det inte blir för ansträngande för magen. Och förutom allt detta kör jag också appen Mammamage som många läsare tipsat mig om. Jag skrattade rått när jag såg de första övningarna eftersom de såg så löjligt  enkla ut. Tjugo minuter senare grät jag för att jag omöjligt kunde genomföra dem. Jag hade helt enkelt ingen kontakt med mina magmuskler. Men efter bara en veckas tränande med appen börjar det redan bli bättre. Rekommenderar den varmt till alla kvinnor som fött barn!

Det är alltid lite motigt när man ska komma igång med träningen efter ett långt uppehåll. Men jag försöker tänka på det som en kärlekshandling. Att jag ger min kropp kärlek och omvårdnad i form av träning. Som belöning för att jag burit, fött och nu gött världens sjunde underverk.

En lång och en kort utflykt

Igår kväll hämtade jag Jakob på flyget. Äntligen ihop igen efter två veckor ifrån varandra. Så skönt att hela familjen är samlad igen. Nu önskar jag bara att min syster skulle komma hem till Sverige igen så att vi kan pratas vid flera gånger om dagen som vi gör i vanliga fall – utan att behöva tänka på tidsskillnaden.  Ikväll ska vi i alla fall grilla korv för det ville Bertil göra. Grilla korv i vedspisen alltså. En lagom lång utflykt om ni frågar mig. Får se om vi äter vid matbordet eller på golvet framför vedspisen…är man på utflykt så är man!

Klappat och klart

Sist jag var på loppis hittade jag några fler julklappar. Tre barnböcker närmare bestämt. Pelle Svanslös på maskerad slog jag till med på en gång, för att treåringen älskar dessa böcker och vi faktiskt inte har just den här boken i serien sedan tidigare. Dessutom köpte jag den helt fantastiska boken Herrskapstroll (tryckt 1947).

Boken handlar om en trollfamilj som annonserar efter en piga för hjälp med städ och tvätt. Alla skyggar för den rysliga trollefar utom fattiga Lisa som inte har något val.

Med hennes hjälp blir det herrskapsfolk av den snälla trollfamiljen och som tack får Lisa massa guld så att hon kan hjälpa sin fattiga mamma och alla sina syskon. Magiska illustrationer och fina rim!

Dessutom slog jag till på boken Kerstin och Lasse och deras trädgårdstäppa. Även den från fyrtiotalet någon gång och full av fina illustrationer man kan sitta och titta på länge, länge. Ja, genusperspektivet är ju kanske inte det bästa i dessa böcker alltid (eller någonsin). Men jag brukar byta kön på karaktärerna lite hur som helst när jag läser. På det sättet kan en gammal skruttbok från fyrtiotalet blir riktigt modern!

Dagens bästa stund

Den här tiden på kvällen är den bästa på hela dagen. När jag läst för och lagt Bertil och ammat Folke och stoppat om honom för kvällen. Då gör jag indianhopp ner för trappen – av pur glädje över att få vara IFRED!  Ha kvällen för mig själv. Kunna läsa, kolla bloggar, ta ett bad eller träna. (I ärlighetens namn inte så mycket träning utan mest olika former av degande i soffan). Bertil lägger vi vid sju och nu har även Folke fått lite mer uppstyrda sovtider så honom lägger jag strax därefter.

Det gör mig till en mycket mer välfungerande människa att veta att jag har stillsamma, barnfria kvällar att sträva mot –  sådär på eftermiddagen när jag alltid blir akut dödstrött och less på allt. Det svåra är bara att själv gå och lägga mig i tid eftersom jag inte gärna vill ta av den heliga ensamtiden och slösa den på sömn.

 

 

Saker med mening

Enligt en väderprognos jag såg ska det bli minus tjugo grader i veckan. Det tycker jag är lite väl kallt i november – men överlag föredrar jag många minus framför nollgradigt och slask. En bra sak med kylan är i alla fall att jag nu kan ta fram den fina åkpåsen till barnvagnen som mamma sydde när jag var liten. Med rött, mjukt manchestertyg utanpå och ulligt fårskinn inuti. Allt mamma sytt och skapat betyder så mycket mer nu när hon är borta. Jag är väldigt glad för att det mesta har blivit sparat så att jag kan ta fram det nu och visa barnen och säga det här har din mormor gjort.