UnderbaraClara

Kategoriarkiv: Djur&Jordbruk

Korvstoppning

Idag den tredje advent var det dags för Den Stora Korvstoppar-Dagen! Förra helgen slaktade vi ju våra grisar så nu var det dags att tillsammans med Albin och Ulrika (som vi driver jordbruket med) ta rätt på delar av köttet. Himla mycket vinter ute idag för övrigt!

I år köpte vi korvfjälster från får. Men eftersom vårt korvhorn bara passar svinfjälster fick vi fixa till det lite grann med en polygrip innan vi började. Man får inte vara dum inte!

I år ville vi göra lite kryddigare korvar än förra året så vi öste på med allt möjligt gott (återkommer med recept sedan)! Vår egenodade chili bland annat och enorma mängder vitlök.

Ulrika hackar chili och Albin tärnar kött.

Jag har upptäckt att det inte alls är svårt att göra korv – däremot väldigt pilligt så man ska ha gott om tid på sig och gärna vara ett par stycken som hjälps åt. Första laddningen gjorde jag efter ett recept men sedan improviserade jag bara när jag blandade och det gick hur bra som helst. Tycker att det är så roligt att ha vänner att göra sådana här saker här ihop med istället för att bara harva på själv.

Jag kallar det pose med korv. I mormors gamla förkläde.

 Vi började vid tiotiden på morgonen och vid sextiden på eftermiddagen var några hundra korvar färdiga! Vi avslutade arbetsdagen med att provsmaka de olika korvarna till middag. De blev faktiskt väldigt lyckade allihopa – men min favorit var korven med timjan och rosmarin. Smakar säkert ännu bättre efter en stund på grillen också!

Det känns så roligt att fira jul här hemma i år så att jag får gå all in gällande i husmoderligheten och självhushållningen. Älskar att kunna ställa fram ett julbord där nästan allting är framtällt på vår egen gård! Det har länge känts som ett svåruppnåeligt mål att producera sin egen mat – men nu står vi här ändå och börjar närma oss det allt mer!

Tupp eller Hönapöna?

Våra kycklingar har nu blivit nio veckor och jag tycker att det borde går att könsbestämma Bamse och Lilleskutt nu? Men jag tänkte att eftersom jag har en hel del hönskunniga läsare kanske ni kan hjälpa till. Om någon av dem ska bli tupp – borde den inte ha börjat försöka gala vid det här laget och borde inte en tuppkam börjat visa sig? Försökte fotografera dem men just idag var de väldigt motsträviga så det blev inte så bra bilder tyvärr. Bamse (den mörkare) har något som skulle kunna vara en antydan till en tuppkam men Lilleskutt har ingen alls.

Det vore ju så fantastiskt om jag fått två hönor istället för ytterligare en tupp. Vi har redan två tuppar till fem hönor och det är snudd på för mycket för de stackars hönorna som tappar fjädrarna av allt parande…

På torken

I år har vi fått flera hundra chilifrukter. Många har vi sålt men nästan lika många har vi kvar. Bra förstås, men vissa är så starka att äta att man inte klarar mer än en knivsudd av dem! Det blir spännande att se om jag alls hinner få avsättning för chilin under året. För att torka den har jag trätt snören i chilin och hängt högt under taket. Både praktiskt och fint!

Många har önskat läsa mer kring hur vi planerar vår gårdsbutik och odlingarna vi har tillsammans med våra grannkompisar Albin och Ulrika. Men efrersom det huvudsakligen är Jakob och Albin som planerar och sköter odlingarna har jag inte så mycket att säga om just den saken. Men läs gärna Albins blogg som lite mer ingående handlar om att odla för självförsörjning och att driva gårdsbutik.

Hemma

Det var tråkigt att åka ifrån min syster igår, men efter en vecka borta samtidigt rätt så skönt att komma hem igen! Förutom familjen har jag ju längtat efter mina höns. Lite knäppt hur man fäster sig vid de där hönshjärnorna egentligen! Speciellt kycklingarna

De har vuxit på sig rejält och fått annan färg på fjärderdräkten. Önskar att jag kunde mer om höns så att jag kunde avgöra om de är hönor eller tuppar. Tycker att det verkar vara hönor (hoppas hoppas! Annars blir det coq au vin till våren).

Hönsen har fina dagar och går mest lösa här på gården. Var tredje dag börjar de känns sig lite för trygga och utökar reviret – så då stänger jag in dem i hönsgården ett dygn och då återställs ordningen. (deras minne är bra men kort). Man vill ju inte att de ska gå iväg till grannens gård eller ut på vägen och picka!

Känns lite sorgligt när man ser ut över åkern denna första oktober. Allt vi odlat fram är skördat och istället ligger koskit och gräs utslängt inför nästa odlingssäsong.

Oh, well. Nu väntar vintervila och det är ju rätt så behövligt det med.

Skördat och klart

Igår hjälpte jag min syster att ta rätt på lite av hennes skörd från trädgården.

En himla massa kryddknippen och morötter blev det bland annat.

Morötter i vackra färger – uppdriva på ekofrö från Runeåbergs Fröer

Jag tog rätt på en ansenlig mängd fallfrukt också, som jag körde i en äppelsvarv.

Och sedan torkade och gjorde äppelringar utav.

Det är himla roligt och tillfredsställande att ta rätt på höstskörden och vara så där präktig och husmoderlig. För min egen del drömmer jag om att bygga en rejäl jordkällare hemma så att jag kan förvara min egen skörd lite bättre och sylta och safta ännu mer än jag gör nu!

Septemberbestyr

Älskar verksamma dagar som den jag hade igår. Jakobs mormor Elsa var här och lekte med Bertil hela dagen, våra grannkompisar kom och fikade, massa olika ungar i grannskapet hälsade på och matade hönsen och lekte. Och själva stökade vi mest omkring och höstfixade. Det är ju mycket som ska ordnas inför vintern så man behöver inte precis gå sysslolös! Och jag gillar verkligen känslan av att vara i ett sammanhang. Att vi lever och verkar här hemma och att livet är det som pågår här, ingen annanstans dit vi måste jäkta iväg.

September är ju verkligen syltandet och saftandets månad – och därmed också en slags högtid för mig som älskar sånt. Vi fick en laddning äpplen av våra grannar som jag tog reda på.

Jag bakade en äppelpaj med ett krämigt vaniljtäcke ovanpå och torkade äppelringar och gjorde äppelmos.

Lillebror hängde i köket med mig medan jag syltade och saftade – bättre sällskap än Folke finns inte att uppbringa!

I blåbärsskogen

Vad gör man en lite gråmulen söndag i september? Jo man packar smörgåsar och fyller termosen med choklad och beger sig ut i skogen för att plocka blåbär.

Storebror hade en egen hink och plockade flitigt medan lillebror låg och sov i min bärsjal. Efter någon timme tog vi fikapaus.

Egentligen är det lite för sent för att plocka blåbär – jag brukar vara ute nästan en månad tidigare. Men vi fick ändå ihop en hel del!

Sedan tog det dödligt tråkiga rensandet vid…

När allt var rensat förpackade jag det och frös in – men sparade några deciliter och gjorde en blåbärspaj

Gott som bara den! Känns bra att plocka blåbär både för motionen man får men också för de goda bären. I princip ingen sylt eller saft man köper i butik innehåller svenska bär, utan främst importerade från exempelvis Polen. Det är dumt eftersom svenska bär är mer rika på vitaminer och antioxidanter. Snart får jag bege mig ut igen för att bunkra lingon. Havregrynsgröt utan lingonsylt är ju otänkbart!

Ta tillvara

På lördagar har jag stora ta-till-vara-dagen. Då tar jag rätt på allt som håller på att bli dåligt eller övermoget samt eventuellt övverskott från gårdsbutiken som haft öppet under dagen.  Denna lördagkväll är inget undantag. Ikväll gör jag soltorkade tomater av spruckna tomater som inte går att sälja (men smakar finfint!)

Bertil posar med en squash, precis som spädisen gjorde häromdagen på min instagram underbaraclaras. Så här stora squasher är inte lika mjälla och goda som de mindre så denna tänkte jag hacka upp, koka och frysa in i påsar. För att ta fram och göra ostkaka hela lång vintern!

Jag gick en runda runt tomten idag också och hittade till min glädje en hel del soppar, däribland Karl-Johan svamp. Tänkte smörsteka till kvällsfikat. Mums!

Kycklingpromenad

Idag fick mina enveckorskycklingar komma ut ur hönshuset för första gången. Efter timmar av hällregnande blev det soligt och varmt och då passade jag på att släppa ut dem med sin mamma. Så klart var jag tvungen att dokumentera deras promenad.

De är ju söta så att man smäller av faktiskt!

Den mörka är Bamse och den ljusa Lille Skutt.

Efter någon timme utomhus fick de gå in i tryggheten igen. Där skyndade de sig att krypa in under mammans vingar och vila sig. De är båda korsningar av Indiska Stridshöns och Hedemoratuppar och jag hoppas att i alla fall en av dem är höna så att jag kan få se vilken slags ägg de kommer lägga! Hedemora lägger ju oftast beigebruna ägg och Indiska stridshöns lägger ljust rosa, ja nästan vita ägg.