UnderbaraClara

Kategoriarkiv: Djur&Jordbruk

Hållbara ihop

För några dagar sedan hälsade jag på hemma hos Fanny och Filip som precis flyttat in i en fantastiskt vacker gammal gård utanför Umeå. De är delaktiga i IKEA-projektet Hållbara Ihop, för att få hjälp och inspiration till ett mer hållbart liv. De vill skaffa höns och blir självförsörjande på en del grödor. Jag var där för att ge mina bästa tips för att komma igång med detta.

Mycket hade Fanny förstås redan koll på men en del saker kunde jag hjälpa till med. Mitt viktigaste tips tror jag ändå är att börja smått. Det är lätt att man förivrar sig och köper hundra olika fröer och går ut för ambitiöst på våren – sedan kommer sommaren och odlingarna blir svårskötta och skörden dålig.

Mitt bästa odlingsknep är att välja fem sex sorter och satsa på att få mycket av dem. Nästa år kan man utöka med lika många sorter till. Då blir det aldrig övermäktigt!

Läs mer om besöket och mina tips på ikea.se/hållbaraihop.

Ögon känsliga för grönt

April i Västerbotten. Allt är så fult ute. Här har ingenting börjat grönska ännu och gräset är brunt och torrt. Men snart säger det pang och grönskan tar över världen. Själv längtar jag efter färska, egenodlade grönsaker. Sommardagar i gårdsbutiken.

Packa grönt åt kunderna och åt oss själva.

Tack och lov är det snart dags att sätta igång med växthusodlingen så att livet blir lite grönare. I vår källare står små plantor och strävar mot ljuset.

Albin och Jacob driver ju jordbruket Marstorps Mat tillsammans och de har varsin blogg. Albin skriver nördigt om jordbruket och Jacob mestadels nördigt om yogan. Två av mina favoritbloggar är de likafullt!

Äggeri

Att gå ut och hämta ägg på morgonen är lite som att gå på skattjakt. Äntligen har värpandet kommit igång ordentligt och vi får mellan 6-12 ägg om dagen. Imorse hittade jag två ägg som var helt gigantiska. På bilden ser ni vanliga ägg (de små) bredvid de stora äggen.

De var så stora att de inte ens gick att stänga äggkartongen. Som rejäla potatisar. Undrar varför hönsen värper sådana ägg hips vips? Lite charmigt är det även om man verkligen får tänka till när man bakar för att kemin ska stämma…

Den inre jordbrukaren tinar fram

Har suttit och skrivit ett reportage hela dagen – om odling och självförsörjning till Amelia Vår som kommer ut om några veckor (jag är ny fast profil i deras specialtidningar – jippi!)  Jag har fram tills nu varit så trött och opeppad på allt som har med odling, gården och djuren att göra. Slutet av hösten och midvintern brukar oftast kännas så. Men långsamt, i takt med att ljuset så smått återvänder väcks den där pirrande känslan till liv igen. Att det kommer en sommar då jag ska plocka varma tomater från plantorna i växthuset. Att det kommer kycklingar, grisar, hässjat hö och ljusa middagar utomhus, med våra egna primörer.

Vi lever så olika liv på sommmarhalvåret och vintern. På vintrarna känns det inte alls som att vi är jordbrukare. Den identiteten känns långt borta – ja verkligen främmande. Odling? Vad är det? Ska det verkligen växa något här under all snö? Varje vår måste man återuppväcka den där lantisen under lager av snö, mörker och kyla. Och så plötsligt en vårdag står Jakob och Albin i sina blåställ och leriga stövlar och betraktar skeptiskt – men  ändå tjuvnöjt – den framtinande åkern.

Nytillskottet

Jag vet inte om jag berättat om våra nya hönor? Min instagramkompis Nina hämtade i våras hem fem uttjänta hönor samt tuppen Kjelle från en ”äggfabrik” i stan. Efterom Nina inte har någon bra vinterbostad till sina hönor fick de flytta till mig i augusti. När de kom till Nina var de kala och eländiga och väldigt skygga. Nu är de fina i fjärdedräkten och verkar trivas. Skyggheten har gått över och jag har inget som helst problem med att plocka upp och undersöka dem – vilket förstås är väldigt skönt.

Jag är ju mycket inne på olika lantraser men blev faktiskt lite förälskad i dessa värphybrider. De är sociala och trevliga och värper fantastiskt bra. Vi har haft ett äggöverskott ända sedan de kom. Tuppen Kjelle är också väldigt omtyckt här hemma då han inte låter så överdrivet mycket. Däremot var de alla lite yra och snurriga när de kom – och man märker att deras hönsinstinkter inte är vad de borde vara. Men här syns i alla fall en av damerna – dammig av sandbadande och maskletande ute i det fria.

En oktobertisdag

Imorse när jag vaknade visade termometern på sex kalla minusgrader och ute var världen täckt av frost. Men så fort solen kommer fram så tinar det upp och blir riktigt skönt ute. Den här veckan inskolas Folke på förskolan så på förmiddagen var jag där med honom och på eftermiddagen hängde vi hemma. Tog en skogspromenad med Melker och var ute och donade en del på tomten

Han är så fin i jackan och hättan som min mamma sydde när jag var liten. Önskar jag hade kunskap (och tålamod!!) att sy lika bra som henne!

Sedan var det dags att ta hand om tomaterna och koka tomatsås. Allt hann inte mogna ute i växthuset så de gröna tomaterna har vi plockat in så får de mogna eftersom. Det blir många storkok av tomatsås dessa veckor. Att spara i frysen till mitt i vintern.

Tycker så mycket om utsikten från vår arbetsbänk även om den just för tillfället inte är så upplyftande pgav att halva tomten är uppgrävd.

Älskar att ta rätt på skörden och fixa konserver och inläggningar att ha stående i jordkällaren. Ännu är vår jordkällare inte helt färdig men Jakob hinner förhoppningsvis klart till helgen så att vi kan få lite bättre ordning på allt vi plockar upp från landet. Någon ”riktig” jordkällare är det kanske inte  - snarare en del av vår vanliga, kalla källare som vi isolerat och byggt hyllor till. Där kommer det vara lagom svalt att vinterförvara rotsakerna hoppas vi.

Claras Gård - avsnitt 5

Igår sändes sista avsnittet av Claras Gård. Det är dags för skördefest och min vän Susanne kommer och hjälper mig att laga fantastisk mat. Jag dukar med fynd från naturen och firar att en fin odlingssäsong är över. Hoppas ni ska gilla och hoppas vi ses i rutan snart igen. Det har varit så kul att få dela med mig till er lite mer av min värld – i rörliga bilder och inte bara via blogginlägg.

Claras Gård - Fjärde avsnittet

Ikväll sänds fjärde avsnittet av Claras Gård i Go’kväll! I det här avsnittet hälsar jag på hemma hos Emma Preutz och hennes fina getter. Jag hade ju faktiskt tänkt skaffa getter i sommar men det hanns aldrig med i renoveringsilet. Däremot drömmer jag om egna getter nästa år. Vi har ju ett skogsparti på vår mark där de säkert skulle älska att gå runt och beta. Hemma hos Emma får jag lära mig mjölka och förstås provsmaka getmjölken som smakar lite som flytande chèvre. Mycket speciellt – och gott!

Sista öppningsdagen

Imorgon har vi öppet Marstorps Mat för sista gången denna säsong. I år blev det en kort sådan – tack vare den dåliga odlingssommaren. Men nästa år satsar vi stort och odlar mer och ämnar hålla öppet längre. Kundunderlaget har det i alla fall inte varit något fel på och vi hoppas femdubbla skörden nästa år.

Det fina med trädgården och odlingarna är att de går i dvala. På våren är det alltid så underbart när det börjar spira och man känner sig nipprig av minsta pärlhyacint i rabatten. Allt är möjligt – allt hoppas man på! Men på hösten är det så skönt när säsongen tar slut. Att arbetet avrundas. Att man kan göra bokslut och pusta ut och glömma sina misslyckande – och inte minst ta nya tag inför nästa säsong.

Vi har öppet mellan 11-14 och vägbeskrivning till gårdsbutiken finns här.

Blogglistenhits