UnderbaraClara

Kategoriarkiv: Djur&Jordbruk

På torken

I år har vi fått flera hundra chilifrukter. Många har vi sålt men nästan lika många har vi kvar. Bra förstås, men vissa är så starka att äta att man inte klarar mer än en knivsudd av dem! Det blir spännande att se om jag alls hinner få avsättning för chilin under året. För att torka den har jag trätt snören i chilin och hängt högt under taket. Både praktiskt och fint!

Många har önskat läsa mer kring hur vi planerar vår gårdsbutik och odlingarna vi har tillsammans med våra grannkompisar Albin och Ulrika. Men efrersom det huvudsakligen är Jakob och Albin som planerar och sköter odlingarna har jag inte så mycket att säga om just den saken. Men läs gärna Albins blogg som lite mer ingående handlar om att odla för självförsörjning och att driva gårdsbutik.

Hemma

Det var tråkigt att åka ifrån min syster igår, men efter en vecka borta samtidigt rätt så skönt att komma hem igen! Förutom familjen har jag ju längtat efter mina höns. Lite knäppt hur man fäster sig vid de där hönshjärnorna egentligen! Speciellt kycklingarna

De har vuxit på sig rejält och fått annan färg på fjärderdräkten. Önskar att jag kunde mer om höns så att jag kunde avgöra om de är hönor eller tuppar. Tycker att det verkar vara hönor (hoppas hoppas! Annars blir det coq au vin till våren).

Hönsen har fina dagar och går mest lösa här på gården. Var tredje dag börjar de känns sig lite för trygga och utökar reviret – så då stänger jag in dem i hönsgården ett dygn och då återställs ordningen. (deras minne är bra men kort). Man vill ju inte att de ska gå iväg till grannens gård eller ut på vägen och picka!

Känns lite sorgligt när man ser ut över åkern denna första oktober. Allt vi odlat fram är skördat och istället ligger koskit och gräs utslängt inför nästa odlingssäsong.

Oh, well. Nu väntar vintervila och det är ju rätt så behövligt det med.

Skördat och klart

Igår hjälpte jag min syster att ta rätt på lite av hennes skörd från trädgården.

En himla massa kryddknippen och morötter blev det bland annat.

Morötter i vackra färger – uppdriva på ekofrö från Runeåbergs Fröer

Jag tog rätt på en ansenlig mängd fallfrukt också, som jag körde i en äppelsvarv.

Och sedan torkade och gjorde äppelringar utav.

Det är himla roligt och tillfredsställande att ta rätt på höstskörden och vara så där präktig och husmoderlig. För min egen del drömmer jag om att bygga en rejäl jordkällare hemma så att jag kan förvara min egen skörd lite bättre och sylta och safta ännu mer än jag gör nu!

Septemberbestyr

Älskar verksamma dagar som den jag hade igår. Jakobs mormor Elsa var här och lekte med Bertil hela dagen, våra grannkompisar kom och fikade, massa olika ungar i grannskapet hälsade på och matade hönsen och lekte. Och själva stökade vi mest omkring och höstfixade. Det är ju mycket som ska ordnas inför vintern så man behöver inte precis gå sysslolös! Och jag gillar verkligen känslan av att vara i ett sammanhang. Att vi lever och verkar här hemma och att livet är det som pågår här, ingen annanstans dit vi måste jäkta iväg.

September är ju verkligen syltandet och saftandets månad – och därmed också en slags högtid för mig som älskar sånt. Vi fick en laddning äpplen av våra grannar som jag tog reda på.

Jag bakade en äppelpaj med ett krämigt vaniljtäcke ovanpå och torkade äppelringar och gjorde äppelmos.

Lillebror hängde i köket med mig medan jag syltade och saftade – bättre sällskap än Folke finns inte att uppbringa!

I blåbärsskogen

Vad gör man en lite gråmulen söndag i september? Jo man packar smörgåsar och fyller termosen med choklad och beger sig ut i skogen för att plocka blåbär.

Storebror hade en egen hink och plockade flitigt medan lillebror låg och sov i min bärsjal. Efter någon timme tog vi fikapaus.

Egentligen är det lite för sent för att plocka blåbär – jag brukar vara ute nästan en månad tidigare. Men vi fick ändå ihop en hel del!

Sedan tog det dödligt tråkiga rensandet vid…

När allt var rensat förpackade jag det och frös in – men sparade några deciliter och gjorde en blåbärspaj

Gott som bara den! Känns bra att plocka blåbär både för motionen man får men också för de goda bären. I princip ingen sylt eller saft man köper i butik innehåller svenska bär, utan främst importerade från exempelvis Polen. Det är dumt eftersom svenska bär är mer rika på vitaminer och antioxidanter. Snart får jag bege mig ut igen för att bunkra lingon. Havregrynsgröt utan lingonsylt är ju otänkbart!

Ta tillvara

På lördagar har jag stora ta-till-vara-dagen. Då tar jag rätt på allt som håller på att bli dåligt eller övermoget samt eventuellt övverskott från gårdsbutiken som haft öppet under dagen.  Denna lördagkväll är inget undantag. Ikväll gör jag soltorkade tomater av spruckna tomater som inte går att sälja (men smakar finfint!)

Bertil posar med en squash, precis som spädisen gjorde häromdagen på min instagram underbaraclaras. Så här stora squasher är inte lika mjälla och goda som de mindre så denna tänkte jag hacka upp, koka och frysa in i påsar. För att ta fram och göra ostkaka hela lång vintern!

Jag gick en runda runt tomten idag också och hittade till min glädje en hel del soppar, däribland Karl-Johan svamp. Tänkte smörsteka till kvällsfikat. Mums!

Kycklingpromenad

Idag fick mina enveckorskycklingar komma ut ur hönshuset för första gången. Efter timmar av hällregnande blev det soligt och varmt och då passade jag på att släppa ut dem med sin mamma. Så klart var jag tvungen att dokumentera deras promenad.

De är ju söta så att man smäller av faktiskt!

Den mörka är Bamse och den ljusa Lille Skutt.

Efter någon timme utomhus fick de gå in i tryggheten igen. Där skyndade de sig att krypa in under mammans vingar och vila sig. De är båda korsningar av Indiska Stridshöns och Hedemoratuppar och jag hoppas att i alla fall en av dem är höna så att jag kan få se vilken slags ägg de kommer lägga! Hedemora lägger ju oftast beigebruna ägg och Indiska stridshöns lägger ljust rosa, ja nästan vita ägg.

Småskaligt och underbart

Många som besökt vår gårdsbutik Marstorps Mat har konstaterat att det känns som något ifrån den franska landsbygden. Och det tycker jag är en fin beskrivning och något jag själv tänkt på när jag handlar i gårdsbutiker. Samtidigt är det lite sorgligt att det är så pass ”udda” med gårdsbutiker i Sverige att vår referenspunkt måste bli ett annat land. För egentligen är ju det här inget konstigt. Gå tillbaka femtio-sexito år och massor av människor bodde på landsbygden och odlade och det var enkelt att få tag i lokalproducerat kött, ägg och grönt. Idag är det närmast en lyx.

Men jag är övertygad om att vi kommer att gå tillbaka till det allt mer. Den storskaliga odlingen vi har idag är inte hållbar – inte ens om den är ekologisk alltid. Stora jordbruksmaskiner tar sönder odlingsmarken och utarmar den. Enorma åkrar där en och samma gröda odlas gör också att bin får svårt att pollinera det som växer.  Stora besättningar av djur gör att smittor lättare sprider sig och framtvingar ett ökat antibiotikaanvändande på djuren. Jag tror att människor kommer att vara tvungna att återigen börja odla mer av sin egen mat och det tycker jag är fantastiskt! Ökad kunskap om hur mat framställs kommer leda till mindre matsvinn och större vilja att betala vad mat faktiskt kostar. Morötter man själv har sått, vattnat, gallrat, gödslat och skördat är man mindre benägen att slänga när de blivit lite skrumpna än en påse billiga morötter från ICA Maxi. Idag behövs den typen av kunskap!

Tills dess är jag i alla fall väldigt glad att vi genom gårdsbutiken kan erbjuda människor schyst producerad mat. Ägg från lyckliga hönor. Grönsaker framställda utan konstgödsel eller bekämpningsmedel. Mat som vuxit på åkrar som till största delen brukas av människor – inte fossildrivna maskiner.  I morgon har vi öppet vår gårdsbutk mellan 12-16. Förra gången var det så mycket kunder att vi sålde slut på en massa grönsaker redan första timmen. Så ett tips är att komma direkt när vi öppnar. Och för alla er som inte bor i närheten av just vår gårdsbutik kan jag tipsa om att besöka någon av era lokala gårdsbutiker, uppleva fantastiska råvaror, ”fransk landsbygd” och samtidigt stötta matproducenter som gör skillnad i din närmiljö.

Vi väntar smått igen!

Eller väntar och väntar förresten  - de är redan här! För medan jag låg på BB lade sig min indiska stridshöna Farmor på några ägg för att ruva. Och i lördags när jag gick ut i hönsgården hörde jag pip ifrån ena hörnet. Och där satt den sötaste lilla dunboll man kan tänka sig! Dagen därpå hade en till kyckling kläckts så nu har vi två små dunbollar som Bertil raskt döpte till Bamse och Lille Skutt.

Jag ville inte störa dem i onödan och stressa upp den oroliga mamman så jag smög mig bara in som hastigast och fotade kycklingarna nu på morgonen. Men de är så vansinnigt söta så jag hoppas snart kunna bekanta mig med dem lite närmre. Och jag identifierar mig väldigt starkt med den nyblivna hönsmamman. Hon hugger efter mina händer varje gång jag ska byta vatten och burrar upp sig till dubbel storlek för att försvara de små när jag fyller på kycklingfoder. Vilken nybliven förälder gör inte det för varje hot (verkligt eller inbillat) som drabbar ens barn? Fint är det i alla fall med tillökningen. Återstår att se om det blir höns eller tuppar utav dem.