Att tycka olika om barnuppfostran

Jag och Stefan tycker och tänker olika om några saker när det kommer till barnuppfostran. Jag tänker inte skriva upp alla olikheter här, för jag är inte ute efter att veta vilka som tycker att jag gör rätt eller att Stefan gör rätt. Jag är ute efter tips från er hur ni gör hemma när ni tycker olika. Eller tycker ni alltid lika om allt? Måste man det? Ett exempel är det här med matstunder. Jag vet att maten inte ska vara någon lek, mat är mat men… Jag tycker att det viktigaste är att barnen får i sig mat.

FullSizeRender

Om Alice sitter och bara pillar med frukosten och inte äter någonting blir jag stressad över att hon ska gå hungrig. Jag vet ju att hon äter när hon är hungrig och att hon inte svälter… Men som i morse åt hon ingenting, då gjorde jag det till en lek. Hon fick mata djuren med ost och yoghurt och jag matade henne. Och då åt hon. Stefan tycker inte att vi ska göra så. Till viss del håller jag ju med honom. Jag vet att även experter säger att jag gör fel här, matstunden ska inte vara en lekstund för då får man vända ut och in på sig själv tillslut och hitta på olika lekar för att få i barnet mat.

P4251182

Nu var det här bara ett exempel, ett dåligt egentligen eftersom jag vet att jag gör ”fel”. Men det finns fler saker vi gör här hemma där vi tycker olika. Hur ska man göra då? Det blir ju konstigt om jag uppfostrar på ett sätt och Stefan ett annat. Hur gör ni hemma? Kom gärna med tips!

/Angelica

  1. Annica skriver:

    Tycker verkligen att det är intressant hur folk fastnade vid just ”kladda vid bordet” när det uppenbarligen bara var ett exempel och den faktiska frågan var hur man gör när man tänker olika ang barnuppfostran.
    Till saken hör ju att när
    Barnen är små så är sällan de där olikheterna särskilt problematiska. Man kan ändå kompromissa och göra olika. Ju äldre barnen blir desto mer måste man ändå ha samma grundtanke med uppfostran. Med tonåringar är det ju inte idealt att man tycker helt olika och därmed gör helt olika. Några tips hur man ska komma överens har jag inte 😉 vi är tack och lov ganska mycket inne på samma bana med det mesta men en dag står vi garanterat där och tycker helt olika.. Då gäller det väl att kommunicera kommunicera kommunicera. Typ.

  2. Emelie skriver:

    Lyssna på första eller andra avsnittet av podden Kära barn, i ett av dom säger L Hallin att det är bra att barn får se att man gör olika.
    Hos oss är det samma, jag tillåter det mesta vid matbordet men min man tillåter inget. Vår 4åring anpassar sig efter vem han äter med, han vet vem som man får göra vad med.

  3. Jag tycker inte alls du gör fel, tycker du gör helt rätt! Mat skall vara en trevlig och rolig stund och ser inget fel i att koppla det till lek. Det är ju en positiv grej. Bordsskick kan dem lära sig när dem blir äldre! Det är min åsikt iaf 🙂

  4. Ebba skriver:

    Hej ☺️ Jag tänker för det första att lek vid bordet kanske inte är hela världen varje dag, en liten plasttiger tror jag inte kommer göra det omöjligt i framtiden. Se det som måltidsredskap istället för leksaker. Att behålla måltiden positiv och regelbunden är nog så jobbigt utan ”redskap”.

    Men, vi tycker också väldigt olika hos oss. Vi upplever att det viktigaste är att respektera varandras åsikter och att prata igenom saker (i stressiga tider är vi inte bäst på detta direkt) men målet är att våra olikheter kan utveckla varandra. I praktiken blir det lite konflikter men vi har kommit fram till att man inte ändrar ett beslut som redan gått fram till barnet, att inte skuldbelägga den andra och att prata genom stora viktiga ideal innan. Inte det lättaste alltid

  5. Sofia skriver:

    Det är okej att tycka olika men ni måste se till att vara en enad front framför barnen. Ibland får man kompromissa. Men sen tycker jag som förskollärare att barnen ska få leka med maten när de är i förskoleåldern. Sålänge det inte kastas mat på andra(är kränkande) eller hälls ut en massa mjölk med flit så går det väl bra att leka. Det ska vara roligt att äta och inte kännas som en jobbig situation för barnet. Tror inte Alice kommer sitta och kladda med maten i tonåren bara för att hon fick leka lite med maten som 2 åring.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..