Nytt matbord hemma hos oss tre

Igår åkte jag in till stan och köpte ett matbord som jag hittade på Blocket. Nu när det stora bordet är borta (står på baksidan) känns det här nya faktiskt i minsta laget, men det får funka den här sommaren. Det är skönt med mer plats inne i vardagsrummet än vi haft innan. Jag tycker att det gamla matbordet var lite för stort och tungt. Jag har kvar det här runda nu tills jag hittar nåt jag verkligen gillar.

IMG_0394

Jag tänkte kolla om jag hittar någon fin matta att ha under bordet. Eller är det bara dumt? Jag tänker att båda barnen fortfarande spiller rätt mycket mat/dricka. Jag tänker köpa gröna växter och stora krukor att ha här hemma också. Sen får jag bara göra mitt bästa för att de ska överleva. Det gjorde ont i hjärtat igår när jag insåg att barnstolarna bara behöver vara framme halva tiden. Det är hela tiden nya saker jag kommer på som känns som knivar in i bröstet. 

IMG_0401

Nöjd tjej med ”Nya, fina cirkelbordet”. Hon tyckte att nya bordet var toppen!

    1. Tycker det blev superfint!! Litet och mysigt, ni kommer mycket närmare, bäddat för mer konversationer

  1. Vi lägger frotteunderlägg på mattan där barnet För lata att ta bort den men orkar krångla med underlägg

  2. På Ikea finns det en plastmatta variant som man lägger typ under skrivbordsstolar för att skydda golv/textilmattor ☺️

  3. Bordet är superfint!
    Kanske en fin skänk eller ett skåp kan ”fylla ut” om du tycker det ser tomt ut? Eller ett pysselbord till barnen? Eller några fina pedistaler med stora gröna växter?
    Mitt tips är att känna efter ett tag när du bott själv så känner du nog hur du vill ha det.

  4. Så fint! Älskar runda bord! Har också två små kladdgrisar och vi har valt att inte ha matta under matbordet känns som det skulle bli äckligt tillslut. Men det kanske funkar!

  5. Har Inte följt sig så länge. En månad ungefär, då ni gick ut med att ni skulle separera och min man valde att lämna vårat äktenskap också.
    Så jag vill fråga var tavlan är från? Älskar den!

  6. Hej Angelica! Jag läser din blogg och kan känna igen mycket av det du upplever eftersom jag själv separerade med småbarn för snart tre år sedan. Det gör ont, fruktansvärt ont och ibland blirvsorgen övermäktig. Men ge inte upp, Ta vara på de fina stunderna som ändå finns. Jag blev lämnad av min man och vi hade det inte bra. Jag var tom och kämpade för att hålla uppe fasaden länge….. i dag har jag träffat en ny man. En fin man som kan möta mina känslor, trösta och stötta mig. En man som ger färg och längtan åter till mitt liv. När vi är tillsammans allihop i vår nya bonusfamilj förstår och känner jag för första gången vad en riktig familj är och vad kärlek är. Jag är trygg och lycklig då. Samtidigt lever jag med en sorg av att inte vara med barnen jämt. Men jag har lärt mig att stegvis hantera den. Vissa stunder är mörkret och längtan väldigt stor men jag tänker då på vilken obeskrivlig tur jag ändå haft som fick mina underbara barn och att jag alltid finns med dem oavsett vilken vecka det är… det finns så många i min närhet som aldrig fick uppleva att bli mamma. Men det fick jag. Dessutom tvingades jag bli den starkaste mamman som finns eftersom pappan inte lever med mig. Jag skulle beskriva det som att jag varje dag går genom olika rum. De ljusa underbara rummen när jag är med mins barn eller tänker på dem. Ibland stannar jag upp i de mörka och skrämmande rummen av ensamhet och sorg. Men jag kan hantera de känslorna och låta dem finnas. För så blev mitt liv. Jag har accepterat det. Jag fastnade särkilt vid dina ord ” att set bästa inte har hänt än” så vill jag leva mitt liv. Inte se bakåt utan ständigt se framåt och välja glädjen samtidigt som jag vågar stanna i sorgen. Vi varannan veckors mammor blir starka mammor. Den styrkan har jag vänt till något positivt. Jag tycker att du är en väldigt god förebild för alla dessa mammor som vågar dela med dig av det du går igenom. Jag saknade någon som du när jag gick igenom min separartion. Det kändes ensamt då.
    Jag önskar dig all styrka och kärlek på den underbara resa det innebär att vara mamma och jag vet att det bästa inte har hänt än…
    Kram Emma

    1. Så fint Emma! Tror att dina kloka och peppande ord går rakt in hos många. Separerad eller inte. Härligt med folk som sprider kärlek och stöd! Man vet aldrig vad människor man möter eller läser om går igenom. Och kram till dig Angelica som går igenom denna extemt svåra och jobbiga tid! Det är ju inte så man planerat att livet med familjen skulle bli men så händer det o allt vänds upp och ner. Jag brukar tänka att det finns en mening med allt som händer. Det hjälper litegrann ibland 🙂

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..