”Ett misslyckande i livet”

Lucka nummer 4 är öppnad. Den här luckan i Kajsons julkalender tänkte jag först var självklart. Mitt spontana svar var ”Skilsmässan”. Jag har sen i våras känt det som ett misslyckande. Kanske inte bara skilsmässan i sig, utan att vi inte klarade av att hålla ihop familjen. Det är ju SÅ många andra som klarar det. Ja, vi fick två barn tätt. Men de finns ju de som får ett barn om året i sju år och fortfarande håller ihop. Ja, jag kanske inte valde att gå all in i familjelivet när jag blev mamma. Jag valde att vara mamma, men också att satsa på min karriär.

Jag kan skriva många anledningar till varför det blev det som blev. Men jag tänker faktiskt helt ärligt sluta se skilsmässan som ett misslyckande i mitt liv. Sorgligt ja, men ett misslyckande. Nej. När jag läser det här inlägget, precis innan Stefan åkte på sin golfsemester (och kom hem och sa att han ville skiljas) får jag ont i magen. Aj. Ibland (eller egentligen oftast) är det bra att man inte kan snabbspola fram tiden. Att man faktiskt inte vet vad som ska hända.

A9A2728

En bild från bröllopsmorgonen i en svit på Berns. I en klänning designad av Ida Sjöstedt. Tänk alla känslor jag hade där. Alla förväntningar på dagen och framtiden.

Förra året var jag också med i Johanna Kajsons julkalender. Då skulle jag skriva om den glammigaste kvällen i mitt liv. Jag valde att skriva om bröllopet, du kan spana in det inlägget här. Här finns ännu fler bilder från bröllopet för den som vill se. Jag minns när vi började planera bröllopet. Jag sparade ner bilder i mappar och köpte massa bröllopstidningar. Så roligt!

Ett misslyckande var det ja, haha. Hmm. Jag väljer att säga att jag fram tills idag sett skilsmässan som ett misslyckande. Men nu lämnar jag det bakom mig. Jag öppnar och stänger lucka 4 och blickar framåt. Framtiden är ljus!

*Detta är en del i Kajsons julkalender som är en bloggjulkalender med olika tema varje dag – vill du också vara med så kan du läsa mer här.

  1. Tudelu skriver:

    Ja, vad är det som folk missar?
    Den man blir kär i behöver inte nödvändigtvis vara ett tecken på att man passar bra ihop.
    Att älska någon handlar om ett viljebeslut, inte en känsla i magen.
    Inte ger man väl upp på sina barn bara för att de har en dålig dag?
    Samma sak med jobbet. Inte ligger man på morgonen och ”känner efter” och därefter bestämmer sig för huruvida man ska ta sig till jobbet den dagen eller ej.
    Sedan är det klart att mår man direkt dåligt på sitt jobb så måste en förändring till. Men det behöver inte betyda att byta jobb är enda alternativet.
    Att ha en gemensam värdegrund att stå på är jätteviktigt tror jag för när allt annat vacklar så finns ändå något som står fast. Där tror jag mycket av hemligheten ligger i att ha ett långt liv tillsammans.
    Jag kanske trampar någon på tårna med mitt inlägg, men livet är inte skapat för att bara bestå av socker och glammiga instagrambilder utan basen är råggröt och att inse att det faktiskt blir grönt där man vattnar.
    Allt gott och lycka till där ute med era relationer.

  2. Försöker kommentera men det går inte. ☹

  3. Känner igen mig i det du skriver om skilsmässan och om äktenskapet som ett misslyckande. Vi gick skilda vägar i januari förra året och jag sörjer ibland fortfarande att vi inte lyckades hålla kärleken vid liv. Undrar liksom du hur andra gör för att hålla ihop? Så sorgligt också att barnet (i mitt fall) måste byta hem varannan vecka och släpa vissa saker fram och tillbaka. Jag gifte mig med tanken och inställningen att det skulle vara ”tills döden skiljer oss åt”, inte för att kärleken skulle ta slut 12 år senare… Sorg.

  4. Evelina skriver:

    Det är SÅ så viktigt att inte se det tuffa som varit som misslyckanden tror jag. Istället acceptera och ta med sig lärdomar från det som varit och se att de faktiskt gjort dig till en starkare och bättre person! Alla behöver vi nog ”misslyckas”, för att utvecklas och inse vad det är vi tycker är viktigt i livet. Du har gjort en fantastisk resa (det har inte ens gått ett år och det tar tiiiid att bearbeta en skilsmässa) och om 5 år när du sitter där med en ny man kommer du känna att det var ”bra” att allt det som hände, hände, för annars skulle du inte sitta just där du kommer sitta. KRAM!

  5. Tänker att det också är så otroligt många äktenskap som kraschat på grund av att den ena eller båda helt förlorat sig i föräldraskapet. Tycker att du ska vara lite snällare mot dig själv och se att va bra att du inte förlorade dig själv i det utan satsade på karriären med så att du nu i detta skede av ditt liv har en egen stabil grund att stå på för dig och barnen när det är tufft. Heja dig.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..