Stallet ger sån sinnesro

Häromdagen var vi i stallet hela förmiddagen. Alice, Philip, Elsa och Nathalies två barn lekte så fint tillsammans. De åkte i vagn efter Primör.Vi körde till Åkersberga växtförsäljning och köpte glass, så mysigt. Det är Nathalie som tagit alla bilderna, det är även hon som plåtat min header. 

Glasspaus!
Så gulligt att de höll varandra i händerna. 
Som barnen i bullerbyn. Jag är glad över att bo en bit utanför stan. Jag skulle säga att jag bor på landet, men jag vet att många inte håller med. Åkersberga är inte landet. Men hur som helst är det skönt att bo med natur och hav såhär nära. Och härligt att bo nära min kusin och hennes hästar. Jag får en sån sinnesro av att vara i stallet. Det är lugnt och skönt, ingen stress. 
Elsa körde tyllkjol dagen till ära. Perfekt stallkläder! Min mamma ska köpa en skötlåda med borstar till Alice i födelsedagspresent. Jag ska leta efter ridbyxor och hjälm tänkte jag. 
Starka, fina lilla Primör.

Philip ligger och vilar och jag har precis duschat. I morse åt vi en lång frukost tillsammans med Nicklas som sov här. Om en stund ska vi gå ner till mammas hus och kolla på fotbollsmatchen. Jag, Alice och Philip. Mamma är bortrest så vi ska låna hennes hus, som en rolig utflykt. Barnen älskar att leka där och jag har hört att hennes säng är den skönaste i världen. Vi får se om den är skönare än Nickes säng… Jag köpte en alldeles för hård till mig själv. Jag älskar ju när sängen är mjukare än mjukast, även om det inte är bra för ryggen.

Jag körde förresten ett styrkepass här hemma på 30 minuter. Så skönt att köra igenom kroppens alla muskler. Jag ska ut och springa på tisdag när jag lämnat barnen till deras pappa. Längtar!

  1. E skriver:

    Hej! Skulle bara vilja få lite råd från dig (eller någon annan snäll människa här) angående relationer. Jag är 28 år och har precis blivit singel efter ett väldigt långt förhållande. Just nu känner jag sådan enorm press att hitta någon ny, känner att jag ”ligger efter” i livet mot vart jag borde vara vid det här laget. Någon som har något vettigt tips på hur man kan hantera situationen? Kram!

    1. Åh vad tufft! Jag var precis i din situation, var 27 och ett långt förhållande hade tagit slut. Och kände stress över att hitta en ny kille för att jag kände mig ”gammal”. Efter ett år av panikletande (haha vad tragiskt det låter) så hittade jag tillslut rätt och även om det låter klyschigt så var det först när jag slutade leta som han dök upp. Nu sitter jag här 8 år senare med två barn, hus osv. Nu vet jag inte om det är dit du vill och jag vet egentligen inte vad jag vill ge för råd riktigt annat än att försöka ta det lugnt. Vissa saker kan man ju påverka för att ta sig i rätt riktning men ibland får man bara försöka ta det lite lugnt och hoppas på det bästa! Det mesta i livet löser sig ju på ett eller annat sätt 😊. Önskar dig en skön sommar och lycka till med framtiden!

      1. E skriver:

        Tusen tack för ditt svar. Det betyder mycket! 💕

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..