Hon tog två baddare

Igår började jag jobba 06:30 så när jag slutade vid 15 åkte jag först hem till Jessica för att hämta min dator. Och gosa med Elsa. Sen åkte jag till Täby centrum för att köpa nytt smink och lite annat. Jag har aldrig varit en person som gillar att åka och göra sånt ensam. Jag gillar sällskap. Men igår var det riktigt mysigt att strosa runt och shoppa.

Jag smsade med A som skrev att hon och Alice var på simskolan. Det var Alice avslutning, så A frågade om jag ville komma dit. Det ville jag såklart! Jag köpte med mig en liten ring från Glitter med en sjöstjärna på som Alice fick i avslutningspresent. Alice var sååå stolt när jag träffade henne. Hon hade tagit sina två första märken, två baddare. 

IMG_9213
Blå och grön baddare. Alice bad mig filma henne när hon berättade att hon hade tagit sina märken. I filmen pekar hon på märkena och säger ”Jag har tagit en grön och en blå” och när hon tittade på filmen sen sa hon ”Men mamna, jag pekar på fel märke när jag säger grön. Jag pekar på blå och säger grön. Vad tokigt!”. Så gullig och klok. 
IMG_9212
Här ser man lite av ringen jag köpte. Hon sa ”Tack snälla mamma för presenten”. När vi kramades och sa hej då utanför simhallen pussade jag på henne och sa att hon skulle krama Philip från mig. Sen skuttade hon glatt iväg till bilen, sida vid sida med A. Nu har de tillsammans gått klart simskolan och efter jul ska Alice fortsätta simskola, steg 2. Hon ska bli en sköldpadda.

Jag hade en klump i halsen och lyckades hålla tårara borta ända tills jag satte mig i bilen i garaget. Då brast det. Jag grät först för att jag var stolt över henne. Sen grät jag över att livet blivit som det blivit. Över att inte få vara med Alice och Philip varje dag. Över att behöva säga hej då och se henne gå iväg från mig. Den smärtan går inte att förklara för någon som inte upplevt den. Hela vägen hem till Nicklas grät jag och det var så skönt. Det var skönt att få släppa ut det där som gör ont. Nu känns det bättre. Och på torsdag kommer de äntligen tillbaka till mig.

  1. Sara skriver:

    Kom in här via en annan blogg och blev berörd av det här inlägget. Varför blev inte du tillfrågad i första hand? Jag fattar ju att det är en klar sak att en bonusperson KANA GÅ MED men om pappa inte kan så borde väl du fått chansen ist för att behöva gå igenom ett avsked där någon annan åker iväg med ditt barn? Smärtan måste varit helt olidlig. Inhuman nästan. Och nej, jag är inte ett troll som många förökte hoppa på kvinnan i övre kommentar med utan jag anser bara att du borde få chansen att ta din dotter eller son om pappa inte vill gå. Samma sak om du inte kan gå så borde pappa tillfrågas.

    1. Hanna skriver:

      Fast simskolan är ju någonting som Alice gör tillsammans m sin bonusmamma varje gång. Är övertygad om att alla är överens om det upplägget.

  2. Jag kan inte ens föreställa mig att inte få vara med mitt barn varje dag. Det skulle vara så hemskt. Det låter så fint att ni har en god relation med varandra, jättefint att hon ringde och frågade om du ville komma!

  3. Alltså ajj i mitt hjärta. Kan inte förstå hur de känns med aj vad de här inlägget berörde mig. Stor kram till dig!

  4. Anna skriver:

    Verkar som min förra kommentar kom bort.. Undrar helt enkelt varför A alltid följer med Alice till simskolan? Är A själv simlärare eller vad är grejen med att just dom ska gå dit? Varannan vecka borde det väl åtminstone bara vara du och Alice och ev Philip som går dit?
    Fint att ni kunde dela denna stunden i alla fall. Kram

  5. Linda skriver:

    Så fint stt det är möjligt att ha den relationen med A, för barnens skull! Började faktiskt gråta av det här inlägget, jag kan bara föreställa mig smärtan att vara ifrån mina barn. Skickar massa kärlek!

Lämna ett svar till Sara Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..