273 dagar utan alkohol

Idag har det gått 237 dagar sen jag bestämde mig för att sluta dricka alkohol. Jag har inte bestämt om jag kommer att börja igen, men rent spontant känner jag nej. Jag kommer inte börja dricka alkohol igen. Jag har varit öppen med er om varför jag slutade dricka, men för er som är nya här i bloggen kan jag berätta varför. Mitt problem var att jag inte bara kunde ta ett glas. Många kan gå ut och äta middag och ta ett glas rödvin till maten. Eller gå på en fest och stanna vid två glas champagne.

Jag fick alltid planera i veckor innan hur jag skulle göra för att inte bli för full. Jag gick igenom allt i huvudet, om och om igen. ”Jag måste dricka varannan vatten” och ”jag måste sluta efter två glas”. Problemet var dock alltid att jag efter två glas släppte allt vad spärrar hette. Jag ”glömde” bort reglerna jag satte upp för mig själv och fortsatte dricka. Det spelade liksom ingen roll om jag kände att jag började sluddra, vingla eller göra tokiga saker. Jag fortsatte i alla fall.

Jag har blivit utburen i taxibilar. Nedbäddad i sängar hemma hos vänner klockan 20 en fredagskväll. För full för att kunna ta hand om mig själv. Jag har kräkts ner badrum hos främlingar. Jag har följt med människor hem som jag aldrig tidigare träffat. Jag har tagit så många dumma beslut när alkoholen rusat runt i kroppen.

BC027188-2165-4447-91D0-B1FD435161BD

Flera relationer, både kärleksrelationer och kompisrelationer, har tagit skada av mitt alkoholmissbruk. För ja, jag vill kalla det ett missbruk. Om man inte kan hantera sitt drickande så är det något som inte stämmer. Jag har som sagt alltid tänkt att det någon gång ska gå. Det ska gå att bara dricka ett glas. Men jag har försökt för många gånger. Så många gånger att jag faktiskt inte vill testa mer. Jag har efter 273 dagar insett att jag har så mycket mindre ångest nu. Jag ser fram emot fester och middagar som jag tidigare behövt planera in i minsta detalj och känt mig orolig för. För att sen rasera planen och vakna med minnesluckor, arga sms och blåmärken på kroppen. Jag har fått nog av den typen av ångest. Viss ångest som jag har kan jag inte styra eller kontrollera, men den här ångesten, den kan jag helt välja bort.

Flera gånger i månaden vaknar jag alldeles kallsvettig efter att ha drömt att jag varit full. Att jag gör dumma saker, blir osams med människor, tar de där extra glasen som jag absolut inte behöver. Varje gång jag vaknar är jag så tacksam över mitt beslut att vara nykter. Jag får ofta kommentaren ”Men ETT glas kan du väl ta?”. Men jag kan inte det. Jag vill inte det. Jag är så stolt över mig själv att jag varit nykter så länge. Jag vill faktiskt ge mig själv en klapp på axeln. Jag klarade det och jag tänker fortsätta på samma sätt framåt.

  1. Nettan skriver:

    Det är verkligen svårt att gå mot strömmen när det gäller alkohol. Ofta får man, som du säger, höra att ”ett glas kan du väl ta!?”, ”Varför dricker inte du?”
    Jag ska inte behöva ha en orsak till att jnte dricka. Det ska vara mitt val.
    Jag har länge valt att inte dricka alkohol när jag är på fester, av den enkla anledningen att jag inte gillar att bli full. Så småningom lär sig folk att det är mitt val.
    Men varför ska det vara så svårt att få välja bort alkohol?

    Strongt av dig att inse vad du behöver för att må bra!! Underbart att du har mod och ork att stå på dig även om någon tycker att man kan ju ta ett glas!
    Fortsätt vara den bästa versionen av dig själv!

  2. Bra jobbat.Nu skall man ju inte säga att jag dricker direkt mycket,vet min begränsning.tror att det blir så när man haft en sk mamma till alkoholist,så därför är jag försiktig med alkoholen,men tycker Du resonerar vettigt i ditt fall.man kan ha roligt ändå.

  3. J skriver:

    Känner igen mig i din historia så mycket. Har från 15-års ålder alltid druckit mig fullast på stället och gjort så dumma saker, bråkat med kompisar, gått hem med killar jag aldrig skulle gått hem med annars, spytt, kissat ner mig själv, haft sönder saker..listan är lång och jag har haft sån ångest över det och självförtroendet har bara blivit sämre och sämre.
    Efter att jag fick barn för tre år sen har jag knappt gått ut men jag är faktiskt livrädd för det också, så jag borde också välja att sluta dricka helt.
    Hemma går det dock bra att ta ett glas vin eller två och jag dricker kanske en gång i månaden så det Är inget stort problem.

  4. Anna skriver:

    Grymt bra jobbat!

    Så märkligt (och skrämmande) att folk ibland verkar förvänta sig att man ska förklara varför man inte vill dricka alkohol.

  5. Marie skriver:

    Varför ska man egentligen dricka alkohol? Finns ju så mycket gott alkoholfritt nuförtiden 🥳👍😊

    Jag dricker inte alkohol men av den enkla anledningen att jag tycker att det inte är speciellt gott 🙂

    Alkoholfria drinkar for the win
    🙂 kostar typ hälften dessutom så
    Man kan dricka dubbelt så mycket och ändå vara spiknykter 🙂

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..