ANNONS

Jag har blivit lämnad

/

FRÅGA: Jag har blivit lämnad av min man. Bara att skriva det känns overkligt och helt sjukt. Vi har varit gifta i två år och har ett barn tillsammans, som bara är ett år gammal. Det känns rent ut sagt förjävligt. Det var som om jag inte hade någon talan. Han satte sig ner med mig och sa ”Jag vill skiljas!”. Det fanns inte utrymme för diskussion. Han hade redan packat en weekend-väska och drog. Kvar stod jag med vår dotter i famnen, trasig och ledsen. Detta hände i onsdags. Och nu skriver jag till dig. Jag vet inte varför.

Kanske för att jag följt dig länge (sen innan Alice föddes) och avundats dig. Men när du gick igenom skilsmässan avundades jag inte alls. Kanske elakt att säga, men då var jag glad att jag inte var du. Nu är jag du. Eller jag är i samma situation som du var då. Hur går jag vidare nu? Vad ska jag ta mig till? Jag vill ha honom tillbaka, mitt hjärta är i tusen bitar. Hur ska jag kunna lita på någon människa igen? Jag trodde att det var han och jag, i evighet. Ps. Du får lägga ut detta i din blogg, jag vet att det kan hjälpa andra. Kram och tack för att du delar med dig av ditt liv.

IMG_4052

SVAR: Fina, fina du. Det gör ont i hela mitt väsen av att läsa ditt mail. Jag kastas tillbaka i tiden när mattan drogs undan mina fötter. När det kändes som att jag föll från 10.000 meter utan fallskärm. Hur den där smärtan liksom grep tag, fysiskt om min kropp. Jag förstår att det är svårt att se ljust på framtiden just nu. Jag förstår att du inte vill höra ord som ”tiden kommer läka såren” för det är för klyschigt. Jag vill säga till dig att ta en dag i taget. En timme i taget. Ibland en minut eller en sekund. Ett andetag. Vila i din sorg. Vila i din smärta. Var arg. Var ledsen. Det är okej. Be om hjälp av vänner, syskon och familj. Även om det känns jobbigt att säga att man behöver hjälp, gör det. Ät det du är sugen på och var rädd om dig. Det kommer komma en tid när du ser tillbaka på sommaren 2019 och tänker ”Jag klarade mig ur det! Jag är SÅ stark!”. Ingen ska behöva bli lämnad och det gör mig så ont att ni har ett barn.

Vill du älta, gör det. Vill du skrika, gör det. Vill du vara glad, skratta och umgås med vänner? Ja, då gör du det. Alla känslor är tillåtna. All form av ilska är bra. Omvandla den till energi och ta en promenad. Lyssna på bra musik (tips på låt som jag lyssnade på om och om igen under mina promenader var Kesha – Praying) på högsta volym. Hemma, ute och i bilen. Jag finns här om du behöver mig. Alltid. <3 Tack för att du läser bloggen, det betyder mycket för mig.

8
143

Genom att klicka på "Skicka" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

© Bonnier Magazines & Brands AB, 105 44 StockholmTelefon: 08-736 53 00