En vänskap som aldrig dör

Jag och min kompis Mary skulle ha setts i somras, men så blev det inte. Vi bor nära varandra men tiden bara rinner iväg. Så blir det tyvärr med vissa relationer. Att man inte hinner ses. Och det handlar inte om att man inte vill, för det vill vi båda, men det går bara inte ihop. Såklart handlar det om att prioritera. Men vi (hehe talar för oss båda) känner en trygghet i vår relation. Vi vet att den finns kvar. Den har aldrig dött.

När vi ses känns det som om tiden stått stilla. Jag har två barn, hon har ett barn och ett till i magen. Drömmen vore att få vara med på hennes förlossning! Jag har gift mig (hon var tärna), gått igenom en skilsmässa och flyttat. Hon har gift sig och köpt hus. Vi har gått igenom massa saker, trots det finns vi där för varandra. Vi lärde känna varandra i gymnasiet. Det är 19 år sen. HERREGUD! Haha, det går ju knappt ta in. 19 år sen jag började gymnasiet. Sjukt ju!

1275342_10153323578555381_894709190_o

Ida (som jag ska åka till i december, hon bor i Örebro, Jessica, Mary och Ormis. Livets lycka att få ha dessa i min närhet.

1909924_234207465380_3924246_n

Jag och Mary i London!

1930905_86603280380_2500_n

På fest! 

På Marys möhippa! <3 Vi var ute på en långritt på Islandshästar i Åkersberga och temat på möhippan var ”Tusen och en natt”.

Nu är det dags att börja plocka ihop här och bege mig ut i regnet. Jag åker kommunalt, så skönt att bo nära stan.

  1. Vad underbart att ha en sån vänskap!
    Underbara bilder.

  2. F skriver:

    Började du gymnasiet 2000? Hardu hoppat över en klass?

    1. Haha borde ha gått ett år extra 😉 Kan inte räkna! Är det 18 år sen?

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..