Magontsmorgon

Djupandas genom munnen i framsätet på en taxi. Vanmakten när barn inte vill stiga upp, när barn inte vill klä på sig, när barn inte vill äta frukost, när klockan tickar, när jag avskyr att komma försent, när vi har tusen väskor att släpa på, när jag vill skita i allt och lägga mig ner på marken och skrika.

Bilköerna ringlar långsamt fram. Mannen som kör bilen luktar illa. Jag andas genom munnen.

  1. M skriver:

    Saknar din Instagram. Jag förstår varför du gjort som du gjort med den, men jag har själv ingen insta så kan inte följa dig. Tidigare har jag gått in på den via Google.
    Hoppas på tätare uppdateringar på bloggen istället. 🌸

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..

Metamorfos

IMG_20200210_120735_457

Idag gjorde jag något jag fantiserat om länge, jag inaktiverade mina konton på Instagram och Facebook. Orsaken till varför det inte skett tidigare är att jag inte har varit mogen att släppa taget om mina sociala medier. Det var en tidsfråga och nu när det är gjort känner jag mig fri. Livet förändras och jag är på väg in i en ny fas. Känslan är inte bara påtaglig utan även behaglig.

Det hela började med att jag nu vid årsskiftet efter många års kämpande äntligen fick ut min lärarexamen. I samma sekund som jag fick reda på att mitt examensarbete var godkänt var det som om de osynliga bojorna som jag har varit fjättrad i sedan jag påbörjade min lärarutbildning år 2008 släppte. Mitt äldsta barn var bara sju månader gammal när jag började studera. I år fyller han tretton. När jag befann mig i slutskedet av mina studier år 2014 separerade jag och blev ensamstående trebarnsmamma. Barnen var 1.5 år, 4,5 år och 6.5 år gamla. Jag flyttade från mitt älskade Södermalm till Rågsved och tackade min lyckliga stjärna över att ha stått i bostadskön.

För att kunna försörja mig och mina barn blev jag tvungen att lägga återstoden av mina studier dvs två uppsatser på hyllan. Sedan år 2014 har jag jobbat som lärare. Alltid bytt skola en gång om året eftersom obehöriga lärare inte kan få fast anställning utan enbart anställas ett läsår i taget. Att byta arbetsplats en gång om året sliter på själen. Att aldrig få slå sig till ro, bilda rötter och börja växa är en stressfaktor.

Instagram har fungerat som en viral snuttefilt för mig genom åren. Mina fantastiska följare har stöttat och uppmuntrat mig när jag genomlevt några av de tuffaste perioderna i mitt liv. Instagram har fått mig att känna mig mindre ensam när livet ekat ofrivilligt tomt. Som sagt livet förändras. Jag befinner mig på en bra plats i livet nu. Marinerad i kärlek från min livskamrat Selle, mina barn och mina vänner. Jag är lycklig men även mentalt trött sedan jag fick ut min examen. Det är som om jag äntligen kommit i mål efter att sprungit ett evighetslångt marathon i närmare sex års tid. Nu vill jag bara vila och göra sådant jag mår bra av för min skull. Som det känns just nu har Instagram spelat ut sin roll för mig. Plattformen som fyllde en viktig funktion under många år har tappat sin charm och glans.

  1. /nina skriver:

    Så GÖTT det låter!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..

Jag har slutat snarka

Ikväll ska jag till Karolinska Sjukhuset i Huddinge för att sova under bevakning en natt. Det har gått fyra månader sedan jag genomgick en omfattande halsoperation. Ingreppet hade två syften:

1. Avlägsna halsmandlarna pga drabbades av halsfluss ungefär fyra gånger om året.
2. Plastikoperation i gommen pga att led av grav sömnapné.

Jag mår mycket bättre efter ingreppet. Har slutat snarka men kan framför allt andas i sovande tillstånd numera. Är mycket piggare och känner mig utsövd när jag vaknar.

IMG_20190924_161239
Selle min älskling var hos mig på uppvaket. 
IMG_20190924_210925
Mådde som en påse skit. Smärtan efter ingreppet är på riktigt det värsta jag upplevt i hela mitt liv. Föder hellre tre barn på raken än att göra om det där igen. Det är tur att smärta är något övergående. Med tiden svalnar minnet av det som gör ont.

 

  1. Anneli skriver:

    Jag har börjat på din bok igår… hann inte så långt, men helt klart läsvärd! Tänkte fortsätta ikväll 🙂

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..