Sänkt ingångslön för unga – enbart en klassfälla

Centerpartiet vill alltså sänka ingångslönen med ”kanske 20-25 procent, och i vissa branscher kanske det handlar om ännu lägre ingångslöner…” (citat från deras talesperson i arbetsmarknadsfrågor, Annika Qarlsson).

Detta innefattar givetvis även de unga. Och även Folkpartiet stämmer in i den kören 

De unga som redan har svårt att få jobb som det är. I ett land där urbaniseringen blir starkare och starkare. På landsbygden försvinner alltfler jobb och de som tar studenten i Örkelljunga, Kramfors och Markaryd drömmer, som unga i alla generationer alltid mer eller mindre gjort, om ett annat liv, på en annan plats. Med andra möjligheter. Så tar det rullväskan och styr kosan mot Stockholm, Göteborg eller Malmö.

Jag flyttade till Stockholm 2005. Jag fick jobb på NK, sålde strumpor och BH:ar. Jobbade i stort sett heltid och minns att jag fick ut runt 10-12.000 en vanlig månad, inklusive OB.

Jag är emot C och FP:s förslag om sänkta ingångslöner för bland annat unga. Låt mig förklara varför:

Alla som har någorlunda koll på bostadsmarknaden i våra största städer vet vad det kostar. Vet att en liten etta för 3-4000 i månaden bara är att drömma om. I en gammal artikel från 2007 i DN går att läsa: ”Hyrorna har gått upp rätt dramatiskt i Stockholm under senare år: med 23 procent under perioden 1998-2006, medan konsumentprisindex under samma period gått upp med 15 procent. ” Det är dyrt att bo här, för dyrt. Den stora boven är givetvis att man inte byggt eller ännu bygger tillräckligt mycket och billigt. De nyproduktioner som sker är lyxlägenheter, hyresrätter där en tvåa kan kosta över 8000. Vart ska de unga med en av förklarliga skäl låg inkomst ha råd att bo? Förorterna, säger vissa. Men faktum är att bostadsköerna till Stockholmsförorterna ökat. Har en person som nyligen kommit in på säg en utbildning på Stockholms Universitet tid att vänta i tre-fyra år för att få ett boende? Nej, givetvis inte.

Då återstår andrahands och svartmarknaden. Jag har pratat runt en del angående detta, under flera år eftersom frågan intresserar mig mycket och det är sällan jag hör unga som flyttat till Stockholm som får betala mindre än 5-6000 för en liten etta, oavsett var den ligger.

Visst, man kan dela en etta på 25m2 med en kompis, pojk eller flickvän. Men frågan är hur hållbart det är om man ska få studie-ro eller någon slags egentid efter en dag på jobbet? Inte särskilt hållbart, om ni frågar mig.

Säg att man därför har en boendekostnad på 5000. Med el, bredband och hemförsäkring blir det runt 5500-5700 i månaden.

Om man jobbar heltid som butiksbiträde och i nuläget får ut 10-12.000 i månaden har man råd, även om hyran slukar mer än halva lönen. Det blir inte fett på något vis, men det går att få ihop.

Säg att man sänker ingångslönen för denne ungdom som nyss flyttat till storstan där jobben i betydligt större utsträckning finns, men där boendet av redan nämnda skäl är svindyrt, med 20%. Säg att denne får ut 12.000 i månaden och boendet sväljer halva, men hädanefter ska klara sig på 9600.

9600 kr.

Boende: 5700 kr

Då har man 3900 kr kvar. Det ska räcka till SL-kort (790 kr så fort du fyllt tjugo), mat, kläder, hygienartiklar och övriga räkningar som mobil och eventuella läkarbesök och mediciner. Och om man ändå jobbar i stort sett heltid vill man nog troligtvis kunna ”unna sig” saker som ett bio eller restaurangbesök någon gång ibland. Det är i stort sett omöjligt med denna budget. Det borde även C och FP förstå.

Det ÄR inte lyxigt att vara ny på arbetsmarknaden. Men man ska kunna känna att man är värdefull, att ens arbete ger en ett hyfsat liv. Ett självständigt liv där man slipper söka hjälp hos till exempel ”Soc” eller sina föräldrar.

Det pratas om ”bättre låg lön än arbetslös”, och visst finns det en poäng i det. Men samtidigt: ett arbete ska vara motiverande. Vi motiveras av att kunna försörja oss själva. Det tycks vara det största och viktigaste steget mot att bli en självständig och ansvarstagande individ (vi pratade bland annat om det i Radio1 igår). Att sänka ingångslönerna för unga är som att brutalt skövla en skog istället för att se till att den växer på sikt. Det skapar troligtvis enbart klassklyftor som man sedan fastnar i. Googlar runt och hittar det här angående lågavlönade som fastnar i just lågavlöne-träsket. (några år på nacken men onekligen intressanta siffror). Och det känns ju ganska självklart.

Hur ska en från start underbetald individ veta sitt värde och få kunskap om hur man senare förhandlar sig till en skälig lön för sitt arbete?

Hur ska en ung person som känner sig tvingad att flytta många mil hemifrån, till den större staden för att känna att hen överhuvudtaget har en chans på arbetsmarknaden, ha råd att leva på dessa summor? Just med tanke på att bostadsmarknaden ser ut som den gör och ockerhyror är att räkna med.

Var finns rimligheten och framtidstron i det?

 

Det är frågor som C och FP gärna får svara på.

 

  1. Petter skriver:

    Erica.
    Sänkt lön gäller främst handels och restaurang..
    Personligen tycker jag att jag själv tjänar för mkt. tjänar 125 kronor i timmen i grund, jobbar på lager och är 19 år. Det är alltså transportavtalet.
    Skulle mkt hellre börjat på 100kr o sluppit betala utbildning o sånt för lånade pengar…
    Möjligheten finns att några nya gör ett bättre jobb, men majoriteten gör inte det. Framförallt om något går snett, så äre värt att ha folk med erfarenhet, även om de inte är lika fysiskt aktiva.

  2. Jag håller helt med dig Cissi. En annan konsekvens till följd av detta är att man skaffar sig ett till jobb. Har man ett deltidsjobb och ett extrajobb kanske man skaffar sig ytterligare ett extrajobb. Följden av detta? Stress. Inget liv. En arbetsmyra utan själ och grånat ansikte som endast lever för att jobba, så hen kan leva, så hen kan jobba…

    Att dela lägenhet är en kanongrej, men jag som är 21 år och bor hemma just nu efter att ha bott på internat i 2 år (med delat kök och vardagsrum) känner verkligen för att skaffa mitt eget ställe där bara jag bestämmer. Och detta kanske verkar som ett litet problem eller inget problem alls men jag tror att det är ytterst viktigt att man får bo helt själv och rå om sig själv etc. Det är en stor del i utvecklingen av sig själv och dessutom behöver alla ett ställe där man kan stänga in sig ordentligt och bara vara utan att riskera att bli störd. Hyrorna är verkligen förjävla höga och om någon som jag inte är från Stockholm och därför inte har stått i bostadskö mer än några månader, så är enda alternativet andrahand eller svart. Där ett rum i en villa i förorten, utan toa eller eget kök kostar 3000 kr / månaden.

    Hur många i regeringen är under 25? Under 30? Inte många. Man utgår alltid från sitt eget perspektiv och eftersom många i regeringen INTE är ungdomar så blir vi såklart lidande (och för att regeringen förmodligen vill leva på frukterna av vårt hårda, icke lönsamma arbete).

  3. Malin skriver:

    Varför föreslår ingen sänkta löner för personer med en utgångslön ÖVER en viss summa istället för att alla som redan har det svårt att få det att gå runt ska drabbas?

  4. Lisa skriver:

    Om du inte visste det så får man när man går på så kallat försörjningsstöd MINDRE än 3900 kronor i månaden. Så att ”söka hjälp från soc” när man har det så ”fattigt” är inte aktuellt. Att alla skulle ha föräldrar med extra pengar på fickan eller ens kontakt med sina föräldrar är också det ganska världsfrånvänt att tro.

  5. Petter; Nej visst kan det väl ta ett tag att lära upp sig. Men seden vet jag av egen erfarenhet att unga nyanställda ofta till och med gör ett bättre jobb än vissa gamla, erfarna, omotiverade, fysiskt utslitna människor så jag tycker inte alls att det argumentet håller. I så fall skulle ju de som är närmare pensionsålder och kanske inte kan hålla samma tempo som de unga också få lägre lön.

    Och sedan kan jag inte förstå hur du kan tycka att ingångslönerna är höga. Vilka avtals ingångslöner är det du tänker på då? Det här avtalet http://www.fastighets.se/home/fast2/home.nsf/a07d734e4a97a49ac12576c10044e805/e9623feaa68fd965c125797a00381f5c?OpenDocument gick jag in på som 19-åring 2005 och jag kan berätta för dig att ingångslönen inte höjts en spänn sedan dess. Det kan jag tycka är anmärkningsvärt, att ingångslönen inte stigit sedan dess, med tanke på inflationen.

Comments are closed.

LOADING..