Ja men vi sa ju listor på torsdagar va?

Snodde denna från Hanna. Älskar tonen i Hannas blogg, och blandningen av inlägg. Kanske är det också för att jag hör Hannas röst när jag läser inläggen – inser att hon har en mkt behaglig röst och borde starta podd. Hör du det Hanna?

Nåväl. Här kommer listan.

Jag längtar efter:

Barnen om dagarna. Efter semester-känslan. Så skönt och så tomt på samma gång.

Längtar också till den stund jag ska sätta mig ensam på ett fik (eller mer realistiskt en buss typ) och inte ha panik över att ej va med bebis. Kunna tänka en heeel tanke. Mmm!

Jag är ledsen över:

Att man inte tar bättre hand om personer som fött. Så många som lämnas utan svar och helt ensamma efter upplevelser som hade behövt fångas upp.

Så onödigt mycket lidande. Det gör mig ledsen.

Jag äter helst:

Hela tiden. Te och mackor toppar just nu.

Jag ser fram emot:

Djupsömn!

Jag läser:

Om man med ”läser” menar boken som ligger på nattygsbordet så ”läser” jag Skuggan av en dotter av Ferrante.

Jag är stressad över:

Tre illustrationer som ska färgläggas klart till imorrn. Men mest över att passa tider just nu. Tidsoptimist och bebis är så dålig kombo.

Jag lyssnar helst på:

Regnsmatter mot taket.

Jag drömmer om:

Att ligga på en solstol under en palm och slumra till ljudet av vågskvalp.

Jag blir nostalgisk av:

Att titta på foton och ännu mer på filmklipp av barnen.

  1. Sara skriver:

    Sista bilden ♡

  2. Helen skriver:

    Amen till ledsenheten. Födde mitt andra barn i mars och fick smärtor runt naveln för ca 3 veckor sen. Det kändes som om det var i muskulaturen.
    Jag hade kvar en delning av magmusklerna i maj och har varit dålig med träningen pga två kids och förlossningsdepression. Så jag tänkte att det antingen var det eller typ navelbråck.

    Ringde barnmorskan som sa att det var för länge sedan jag födde barn, så jag var inte deras problem längre (obs, kan vara så att hon inte sa så ordagrant). Jag får vända mig till vanliga hc. Det gick över så jag gjorde aldrig det, men tror inte att jag skulle få så mycket hjälp där..

  3. Hanna skriver:

    Blev helt tagen av detta inlägg. Saknade rätt ord ❤️❤️❤️

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Tema: Förlossning

NYTT PODDAVSNITT UTE NU! Om förlossningar. Fööör många bra stories från er, vi skrattade ihjäl oss. Pratar också om bajs, duktighet, jobbiga partners och skrik.

Lyssna via Podcaster, Spotify, Acast med mera.

Tack att ni delar, peppar, prenumererar, heja och mest: att ni delar med er av era historier och ställer frågor!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Väckte Nou. Sju gånger

Min stressnivå var rätt maxad ikväll. Trötta gnälliga barn, trött gnällig mamma, hög röstvolym, konflikter …

En del gulliga ögonblick också

Kände mig så trött när jag la mig för att få Nou att somna. Medan jag låg där smsade Lisa och jag om caption till en film vi gjorde idag. Vi kom inte fram till något och jag kände stressen bubbla upp när jag försökte klämma ur mig kreativitet som inte fanns. Skrev att jag fick ladda om imorgon istället. Lisa la upp filmen med en av de 200 caption vi spånade. Jag gick in och kollade på filmen. Och skrattade. Lisas röst på sista klippet!! Döööör!

Sedan blev det sådär som det blir när man börjat skratta, gick ej att sluta. Kollade och skrattade. Väckte Nou sju gånger pga skratt.

Efteråt hade stressen släppt! Måste skratta mer kände jag då.

Vad skrattar ni åt?

Ps: tack för kommentarer på gårdagens inlägg! Ni är bäst! På riktigt.

  1. Helena skriver:

    ERAN PODD😂😂😂❤️

  2. Helena skriver:

    Det jag har skrattat allra mest åt den senaste veckan är från häromdagen, när vår 9-åring först visade hur vig hon är genom att ligga på mage och kunna nå huvudet med tårna. Sedan skulle sambon prova och när han ligger där på mage och sträcker sig allt han kan frågar han ”Är jag nära?”, vilket fick mig att bryta ihop helt, eftersom det var minst en halvmeter mellan huvud och fot. Jag får fnissbubbel i magen bara av att tänka på det (även om det kanske inte är riktigt lika roligt om man inte var där).

    1. Hahahahahaha! Älskar de där minnena som får en att börja bubbelskratta! Ofta omöjliga att förklara … 😂

  3. Ser fram emot tre barn med skräckblandad förtjusning, skräck när jag tänker på stresskänslorna på kvällen när barnen kommer hem från skolan är trötta och vägrar göra läxor samtidigt som den nya bebisen eventuellt fått kolik. Förtjusning när jag tänker på hur jävla fint det ska bli med en till familjemedlem!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..