En smidig lämning som bara tog 200 år

Denna vecka är det sportlov från 5årsgruppen som Märta går på halva veckorna och istället dagmamma för hela slanten. Det betyder att jag inte behöver lämna i exakt tid.
Jag ba: Gööött, ingen stress!
Jag ba när klockan närmar sig tiden vi brukar dra: Streeeeeeeeeess!!!!!
Det är ju liksom inbyggt i mig nu.

Allt gick ändå smidigt fram tills vi skulle ut genom dörren. Och med smidigt menar jag bra förutom några små detaljer som underbyxor som skavde, färgläggningsbilder som inte fick skrivas ut, hårspännen som föll av och gröt som smakade illa.

Jag vet inte hur vädret är hos er, men när vi skulle ut genom dörren så var allt vitt. Marken, luften och himlen. Vackert men också extremt pudrigt… Barnen klär sig alltid bara i skor och jacka och jag tar med overaller och annat. Maja slår upp dörren med fart och rusar ut i pudret i sina strumpbyxor och kort jacka och jag ropar att NEJ inte ut i snöhögen när du inte har overall, men ljudet går i måndagshastighet – eller vem försöker jag lura, mina barn hör inte min röst oavsett veckodag – så ut i snöhög OCH en liten vurpa på det. Jehupp.

Jag blir såklart inte jättemunter och det är SÅ elakt tycker Märta och skäller på mig för mitt otrevliga sätt när Maja faktiskt ramlat.

Hundra år senare ska vi föröka flytta oss från snöstormig trapp till bil. Jag ska bara låsa. Men det är så mycket snö mellan dörr och tröskel att det går trögt. Riktigt trögt. Jag svär och trycker allt vad jag kan. Låser halvvägs sedan fastnar nyckeln och går inte att dra åt varken ena eller andra hållet. Jag vrålar svordomar och sparkar lite på dörren. Känns ändå sansat, eller? Det ger ju såklart resultat och jag får upp dörren. Märta är återigen upprörd. Varför är jag så himla arg?! Jag rensar tröskeln från snö i hetsiga benrörelser och säger med läskigt mjuk stämma att jag är arg på snön som ligger i vägen. Det är ju inte Märtas och Majas fel, påpekar Märta och zen-mamman förklarar att det var därför hon blev arg på snön och ingen annan.

Till slut är dörren låst och barnen sitter i bilen medan mamman skottar i snöstorm borstar bort puder från bil. Vet ni var snön hamnar om man borstar när det blåser? Korrekt svar: överallt.

Väl i bilden så börjar känseln i fingrarna komma tillbaka, Maja är upprörd över att jag slängt in snöborsten rakt på skorna som hon tagit av sig. Kan man ju förstå eftersom de blev blöta. Men sedan sjunger vi sånger medan jag sladdar mig fram hela vägen till dagmamman.

Väl där inser jag visserligen att jag glömt både fleecertröjor och hjälmar och får sladda fram och tillbaka ytterligare en runda, men vad gör väl det när det är måndag morgon och hormonerna är i balans?

Hoppas ni hade en lika ljuvlig start på veckan! måndag – nu kör vi!

Nu blire kaffe.

  1. Anna+T2 skriver:

    haha, känner så igen mig. Hade scenariot att i bo i lånat hus med helt nyfödd bebis och hemma-tvååring för att vi hade stambyte hemma. Snökaos och ENSAM DYGNET RUNT. Bilen skulle helst värmas innan man satte sig i den, försökte ibland smita ut för att göra det, men tvååringen var livrädd för blippet när man låste upp, blev alltid kaos och gallskrik mamamaaaaaaaa.

    Men kunde du som har lite större barn ändå, ha låtit barna stanna inne medan du preppade bil och skottning?

    Eller till barnen: Kom vi tävlar! Jag sopar trappan och bilen (och kanske till och med smygstartar den så den blir varm) och ni kommer aaaaldrig att hinna klä på er under tiden! :-D

    Plus att jag skulle ha kastat in kidsen i bilen innan jag började låsa ytterdörren.

    KÄMPA

  2. Fru B skriver:

    Underbart och mitt i prick! Jag älskar hur träffsäker du är.

  3. Uj så skönt det är att läsa och skratta åt andras elände när man inte riktigt kan skratta åt sitt eget. Minst lika orimliga reaktioner här idag.

  4. Mari skriver:

    Själv så är jag glad att det är just detta år som jag är mammaledig. För alla snö som vi har önskat oss i femårstid kom just detta år. Känns som om snön kommer att ligga kvar i fem år också. Känns som ironi när tidningar kommer med rådet att snön ska skjutas framför en, när snödrivorna är i axelhöjd 😂

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..