Vad är jag rädd för?

Önskeinlägg om rädslor:

Saker jag är rädd för. Människor blir mer mänskliga då, och inte typ”att barnen dör”, det är ju alla rädda för. Utan det mer konstiga, jag är rädd för katter och fiskar t ex.

Okej jag är ju rädd för jättemånga saker. Ska försöka komma på ett gäng här (skriver detta väldigt sent på kvällen och hjärnan är seg).

– Vågor.
Jag får panikkänsla om jag är ute och simmar och ser något jag tror ska bli en hög våg. Vi var mycket på franska atlantkusten när jag var barn och jag har blivit översköljd av många vågor. Jag tror att jag blivit lite coolare, speciellt på ställen där det inte ser ut att vara stora vågor. Ändå får jag den där andnöden om det kommer ett litet gupp på ytan.

– El.
Jag är superrädd för stötar och elektricitet. Tycker det är obehagligt när Mattias byter lampor (jag gör det nästan aldrig själv och om jag gör det drar jag helst ur sladden först).
När Mattias sätter upp lampa/byter lampa gör jag i mitt huvud upp en plan hur jag ska sparka omkull stolen han står på när elen börjar färdas genom hans kropp.
Ja jag överför antagligen detta på barnen eftersom jag får arga rösten om de tar på en lampa eller tv:n. Man KAN få stötar av att ta på tv:n, det fick min kompis mamma när vi var små. Inget farligt hände visserligen men jag minns det i detalj. El alltså, usch!!

Dessa två är liksom RÄDD-rädslor. Sedan har jag ju en massa saker som jag tycker är obehagligt:

– Att ta i ost. USCH! Supertorr hårdost kan funka, typ parmesan. Men värst är lite svettig hårdost.

– Tuggummi. Iiiiih rys för tuggade tuggummin! Jag blir aggressiv om jag råkar kliva i ett. Eller ÄCKLIGASTE – när man råkar ta på ett tuggat tuggummi som någon människa klistrat fast under ett bord eller en stol! VEM GÖR NÅGOT SÅDANT HEMSKT?!

– Saliv. Antagligen sammankopplat med tuggummigrejen. Får äckelrys av tanken på saliv. Här skulle jag kunna spinna vidare i mitt huvud, men jag sätter stopp. Denna skräck skulle kunna bli svår att leva med om jag bejakade den. Jag kbt:ar mig. Hånglar med min man och sånt. Det är smällar man får ta om man ska jobba på salivskräcken!

Nä, nu får ni fylla på! Min trötta hjärna kommer inte på mer just nu! Ge mig era rädslor PLEASE!

Denna gjorde jag när vi upptäckte att ett av barnen hade mask i magen. Det var också lite av en skräckupplevelse. Men inte i närheten av hur jag känner när jag ser en våg… eller ett tuggat tuggummi!

  1. Anna skriver:

    Höjder – får kramp i vaderna bara av att titta upp på ett torn eller en bro (när jag själv alltså står på marken)
    Råttor/gnagare
    Hundar
    Lukt av blöt hund, blääää
    Att kräkas
    Löss

  2. Sanna skriver:

    Hmm..En utav mina värsta fobier är nog spyor och magsjuka tror jag…Jag får på riktigt panik om/när något utav barnen börjar kräkas. Börjar typ hyperventilera och gråta inombords. (Försöker dock inte visa det). Både ljudet, lukten. Känslan och att jag ser alla miljarder ”kräkpartiklar” i luften som virvlar…
    Ja det är nog den värsta ickedödliga fobin jag har…

    1. Lena skriver:

      Just det, kräksjuka är det värsta som finns. jag borrar mina naglar i mina händerför att inte själv kräkaas men sen kommerdet ju ändå! Huuuuuuu. Löss är också det värsta.

  3. Matilda skriver:

    Höjder.
    Dreggel – från andra. Typ när man har kids på armen uuuh!
    Mörker.
    Blött hår och blött papper.
    Löss och mask i magen 🤮

  4. Linnea skriver:

    Så underhållande att läsa!! Plötsligt känner jag mig mer normal😅
    Men det värsta som finns är ju torr hud, särskilt händer el fötter! Måste ALLTID ha handkräm tillgängligt. Kan absolut inte sova utan att smörja in mig, avskyr känslan när torr hud liksom hakar upp sig och fastnar i lakanen.
    Extremfall är torra händer som råkar röra vid fleece😱😱😱

  5. Frigolit! Det gnisslar helt rysligt äckligt. Jag springer till ett annat rum om någon hanterar det.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..