Något jag borde ha fattat för längesedan

Som jag skrev häromveckan så gillar jag att planera maten för veckan. Det låter väl käckt och himla bra? Vilket det är! Oftast.

Men ibland har jag bestämt en rätt som jag inte pallar just den HÄR dagen. Och inte heller denna… eller denna… och så ligger de där – grönsakerna – och stirrar på mig. ”Ska du låta mig ruttna här utan att ens ha smakat på mig??”

Jag har ju matslängarångest, och är det orörd mat blir den ju såklart enoooorm!

Peppe skrev häromdagen om att hon blivit bättre på att äta sådant som enligt datum är för gammalt. Vi är ju liksom galna som slänger fullt ätbar mat bara för att det eventuellt skulle varit allra bäst att äta den dagen innan.

Jag önskar att jag hade samma mod som Peppe. Jag är himla fesig med mat jag tror är lite gammal (har en teori om att det hänger ihop med min rädsla att kräkas). Och den sidan går väldigt illa ihop med matslängarångesten!!

Förstår ni hur tufft jag har det?!

Men ni kan andas ut. Jag har hittat en lösning på det! FRYSEN!!

Alltså. Man kan tycka att jag borde kommit på detta tidigare i livet. Men somliga polletter tar snigelvägen tydligen. Jag har fryst in ingefära och lök, men att frysa in zucchini och böngroddar har tydligen varit så utanför boxen att jag inte nått dit.

Men nu så. Med min bästis Google hittar jag info om allt som ligger i kylskåpet och stirrar på mig med sorgsen ”varför äter du mig inte”-blick.

Sedan måste jag förstås komma ihåg att kolla frysen innan jag planerar veckans mat. Men det behöver vi inte bekymra oss om idag. Idag är vi glada över fryspolletten som äntligen tinade upp!

Här bjuder jag som dessert på en illus som – om man anstränger sig – passar in på temat polletter som trillar ner. Typ i alla fall.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..