När kritiken hamnar fel… och vissa ALLTID kommer undan

Jag såg en artikel i FB-flödet (den här). Den är skriven av en person som jobbar på förskola som förklarar lite hur det funkar med arbetstider och stora grupper och lite personal. Det är ju helt galet många barn, enormt många olika behov och alldeles för lite personal! Det kan man konstatera.

Då kan man förstå att personen som skrivit artikeln reagerar på föräldrar som (som jag tolkar det) sagt exempelvis: Hur svårt kan det vara att utöka tiderna lite till? och Mitt barn har inte sovit så mycket i natt så hen behöver kramar och omsorg.

Det måste vara otroligt provocerande!

Men sedan tycker jag att artikeln/insändaren svajar. Det blir någon typ av jämförelse mellan hemmet och förskolan och vilket av detta som skulle vara bäst för barnet. Med slutsatsen … trumvirvel … hemmet! För där är det fler vuxna per barn. Typ.

Alltså det är väl ändå inte det som det handlar om? Huruvida förskolan är bättre för ett barn än hens hem?

Varför vaaaaarför hamnar viktiga ämnen, viktiga diskussioner i någon typ av blame game där mammor nästan alltid är de skyldiga? Så mycket vettiga saker som bör komma upp till ytan som bara försvinner i ett ”ja men ALLA har rätt att gå ner i tid” och ”det finns föräldrar som lämnar barn på förskola och går och fikar!”

De allra, allra flesta jobbar för att de måste, för att de vill och för att det är vad som får livet att gå runt, på ett eller annat sätt. De allra, allra flesta lämnar då barnen på förskola för att det är bra sätt att lösa vardagen. Förskola och pedagoger är inte något dåligt och det är inte heller tänkt att vara en ersättning för hemmet och förälder.

Att personalen går på knäna, att de ska leva upp till en massa mål men inte får förutsättningar för att nå dem är galenskap. Det är ett så icke-prioriterat område att jag får kramp i benen av att tänka på det. Jag blir galen på alla dessa yrken som blir mer och mer ohållbara, där man pressar in lite, lite mer, hela tiden. Effektivitet! Ja, men på bekostnad av kvalitet.

Detta är inte föräldrars fel! Det finns en himla massa anledningar till att föräldrar lämnar sina barn på förskola. Den främsta är arbete, men sedan är det också föräldralediga som lämnar syskon och kanske är det så att en mamma slinker in och handlar tre liter mjölk 20 minuter innan hämtning.

Det är inte problemet.

Jag vet att det alldeles säkert finns de som ”utnyttjar” systemet. Kanske folk som inte känner till reglerna eller till och med de som skiter i vilket. Jag tror de är försvinnande få om man jämför med de personer som lämnar barn på förskola för att det är vad som funkar bäst i livet just nu.

Så därför blir jag galen när diskussionerna hamnar snett. Vi borde prata om personalbristen, om de stora grupperna och vad det får för konsekvenser. För pedagogerna, för barnen. Inte huruvida Elin minsann drack en kaffe latte i förrgår när barnet var på förskolan, eller hur Jenny kom med tre kassar från en klädbutik när hon hämtade sina barn.

Det är såklart lättare så. Jag såg kommentaren att om alla föräldrar skulle anstränga sig för att få ner tiderna för barnen på förskolan så skulle det bli lättare för personalen.
För det första så kan det väl få konsekvenser för hur mycket personal de får ha på förskolan, tänker jag? Men främst, NEJ. Det är en fajt som många, måååånga föräldrar redan för. På hemmaplan, i sig själva. Hur ska vi kunna hämta så tidigt som möjligt? Vem kan hjälpa oss på torsdag när vi båda har möte sent? Kan vi pussla så du går till jobbet svintidigt så vi kan hämta barnen före kl. 16? Om jag går ner i tid, klarar vi lånen då? Och så vidare. Och så vidare.

Det är lättare att tro att man löser problemet genom att skälla på mammor som hämtar sent. Men lägg skulden där den hör hemma. Uppåt. Politikerna. Prioriteringar.

hamtiveckan

  1. Jenny skriver:

    Jobbar i förskola vill jag börja med och säga. Förstår att det i debatten kring förstora barngrupper/för lite personal är oviktigt vad som är bäst för barnen egentligen – hemmet eller förskolan och att i drömvärlden skulle majoriteten vilja ha sina barn hemma och ändå få livet att fungera. Men med det sagt så kan jag snabbt säga att de är väldigt vanligt med föräldrar som utnyttjar systemet och lämnar barnen för att få en dag hemma. Kan ju säga att jag ganska många ggr har sprungit på föräldrar i mataffären eller på gymmet när jag slutar tidigt och då vet jag att barnen är kvar på förskolan och nej det är faktiskt inte okej att ha sina barn på förskolan för att handla eller träna (säger inget om att man tränar på sin lunch men jag tror inte as många sjuksköterskor eller lärare ute på landet ens har tillräckligt lång lunch för att åka och träna på den) och du ska se hur föräldrarna skäms. Eller så hämtar man ett barn och åker iväg till typ bvc (säger inget om det heller) men att man efter bvc åker och fikar/äter med det barnet medan de andra är kvar på förskolan är inte okej. Förskolan är till för de föräldrar som arbetar, studerar, är föräldralediga Eller söker jobb (arbetssökande och föräldralediga har få begränasd tid där jag arbetar) inte för att föräldrar ska förverkliga säg själva. Har ibland fått frågan om barnen kan vara hos oss för att de ska handla julklappar och det skulle under inga omständigheter vara okej.

    Förlåt för väldigt lång kommentar men tycker tyvärr att många föräldrar inte förstår syftet med förskolan.

  2. Håller med om att fokus bör ligga högre upp men tyvärr möter jag många föräldrar (jobbar på förskola) som faktiskt säger rakt ut att de inte orkar vara med sina barn. Det gör mig ledsen. Om de verkligen spenderade mer tid med sina barn tror jag inte att de skulle känna så.

    1. Oj många alltså? Och de menar det eller säger det med glimten i ögat? Hur många skulle du uppskatta att det är som säger så och verkligen menar det?
      Det kan ju vara ett problem m dagens tempo och allt som ska hinnas med och effektiviteten etc. och att folk ej orkar med sitt liv o därmed barnen.
      Men jag tycker inte att föräldrars minskade ork och ev minskad ork att vara med barnen har med förskolans ohållbara situation att göra.

      1. De menar det… Svårt att uppskatta antal men upplever att det blir allt vanligare att föräldrar uttrycker sig så. Förra terminen skedde det vid ett flertal gånger.

        Men visst stämmer det som du skriver att det inte hör ihop med förskolans situation.

  3. Jojo skriver:

    Förändring måste komma uppifrån. Att vi föräldrar går ner i tid och kämpar för att våra barn ska få så korta dagar på förskolan som möjligt bidrar inte till högre personaltäthet och högre kvalitet i förskolan. Färre barn på plats bidrar till färre pedagoger på plats. Förändringen sker den dagen politiker satsar mer på förskolan i form av högre personaltäthet. Fääre barn per pedagog helt enkelt.

  4. Helena skriver:

    Detta är ett av mina favoritämnen men jag har på sistone svårt att diskutera ordentligt för det går alltid åt fel håll!
    Ditt inlägg klickar många boxar hur jag upplever det. När mitt syskon kom fick jag inte ens gå på dagis! Men nu är Jag är en av dem som får ha egna storasyskonet på 15h men tycker 20-25h borde vara tillåtet.

    Jag veeeet att man inte skall gå hit men jag provar… att vi innan barn nummer två betalade 998kr i månaden för 35h/v är helt sjukt!!! Då får ungen 2 huvudmål samt 2 mellanmål. Samt massa pysselmaterial och bra grejer att leka med.
    Nu är jag inte helt insatt hur budgeterna fördelas etc etc men för mig är det helt sjukt att det är ”så” billigt!!??
    jag betalar gärna mer för att kunna få mer pedagoger och underlätta utbrändhet etc.
    OCH självklart fattar jag att alla inte kan och skall inte behöva men samtidigt lever vi i en värld där folk tar sms-lån för semestrar och ny tv etc men att betala för ”riktiga” grejer struntar man i.
    Ok nu gick jag dit.. feel free att rasa men jag tycker faktiskt det är så.
    Bättre man körde typ bidrag för ensamhushåll eller liknande.

    Svårt ämne eftersom hur man än vänder och vrider går det liksom inte ihop… att rikta sin uppgivenhet mot föräldrar är helt fel och som sagt för enkel väg. Jag tycker Sverige har en av världens bästa barnomsorg med våra förskolor, synd att den bryts ner.

    Och sorry långt och spretigt som vanligt! Så svårt med ämnen som ligger nära hjärtat. 😘

  5. Sofie skriver:

    Jag och min man jobbar obekväma tider, vilket i värsta fall leder till att jag lämnar barnen på dagis kl 07.15 och mannen hämtar dem 17.30 (JA JAG KALLAR DET DAGIS!!!! O det är minst lika rätt som förskola eller föris!) Jag är oerhört tacksam för den fina personal som finns på mina söners dagis, som ställer upp för alla våras barn i vått och torrt! Och som dessutom ser hur ont i hjärtat det gör att ens barn spenderar mer tid i förskolan än hemma. Jag är mammaledig med tredje sonen i några månader till och bävar för att återigen gå miste om tid tillsammans med mina barn. Dagens samhälle är inte gjort för barnfamiljer. Jag jobbar varannan helg 8-17 lördag och söndag, sen tre eller fyra vardagar med arbetstider mellan 8-20.30 och mannen är iväg mellan 6-17.30. Mitt hjärta brister över att inte kunna få spendera mer tid med mina barn. Hur löser ni andra det med dumma arbetstider :'(

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..