Förenklingar till max

Som åsiktsmaskin får jag tycka att hela åsiktmaskineriet ibland blir tröttsamt. Det är liksom ett helt hav av människor som skriker ut åsikter utan att lyssna på varandra.

Jaa, jag med. Jag läser slarvigt, halva inlägg, rubriker, ingresser. Eldar upp mig. Skapar en bild och formar egna tankar. Skriver av mig. Säger mitt. Släcker ner.

Inte så mycket lyssna där inte. Inte hos mig heller. Men det gör mig trött.

Problemet är ju att alla åsiktsmaskiner månar om att ha rätt. Och gissa vad jag tycker? Japp precis – nyanserna försvinner.

Att diskutera problem med drev blir lika med att skydda män som begår övergrepp. Att ifrågasätta uthängningar blir lika med att säga ”boys will be boys”.

Herregud så matt jag blir av allt detta. Att inte få prata om eventuella baksidor med uthängningar. Jag tycker det är en otroligt viktig diskussion! Hur kan så många tycka att det är enkelt och okomplicerat? Jag förstår inte det.

Det betyder inte att jag vill skydda förövare. Att jag tycker kvinnor ska utstå hat under tystnad. Att män ska ha fritt fram att hota och hata.

Såklart inte. Om det nu behöver poängteras.

Det enda det betyder är att det är ett nytt fenomen, med – enligt mig – en del risker. Och det är intressant att diskutera det. Fördelar, nackdelar, risker, vinster.

Det sagt så anser jag att vissa uthängningar varit helt nödvändiga. Tyvärr. Eftersom det är resultatet av en tystnadskultur och ett normaliserande av vissa beteenden.

Här inne brukar det bli så bra samtal, vad tycker ni om uthängningar?

  1. Sara skriver:

    Bra inlägg i debatten och det gäller även kommentarerna här💯

  2. Ewa skriver:

    När dom har fallit och brottet är bevisat, då är det offentlig handling. Innan bevisning är förtal och uthängning en brottslig handling. Det gäller inte bara våld mot kvinnor, det gäller också personrån (mobiler etc) bilbränder, våldtäkter etc. Problemet med dessa brott är att det ändå kan vara svårt att få reda på identiteten på förövaren/förövarna. Jag tycker inte att man skall lämna ut uppgifter utan att ha 1000 på fötterna.

  3. Helena skriver:

    Jag är kluven till uthängningar (varning för osorterade tankar). I vissa fall kan jag känna att det är berättigat, t.ex. för att varna för en person som är farlig. Jag har även full förståelse för att man vill hänga ut en person som beter sig som ett as. Däremot vete sjutton om uthängningar gör särskilt mycket för att ändra en persons beteende.

    Om man tänker sig en omyndig kille som skickar hatmejl till en feminist och tycker att hon borde våldtas och dödas, han lär ju inte hata feminister mindre efter att han hängts ut med namn. Visst, han kanske får sig en tankeställare och gör eventuellt inte om det igen, men det grundläggande problemet, kvinnohatet, har nog tyvärr snarare fått mer näring. Då tror jag mer på att kontakta killens familj/vänner/skola/jobb och försöka få till en dialog.

    Samtidigt (å ena sidan och å andra sidan i evinnerlighet) vet jag inte om jag tycker att det ansvaret med dialog och att resonera borde läggas på kvinnan, med tanke på hur mycket ansvar som ständigt läggs på kvinnor. Kanske är det bättre att polisanmäla rakt av och meddela personen som skickade hatmejlet att man gjort just det, så kan det bli en tankeställare.

    Däremot tror jag definitivt att det är bra att visa upp hur hatet ser ut, dvs att man visar hur många män uttrycker sig till kvinnor fast utan att visa vad männen heter. Det är viktigt att fler förstår omfattningen av det hat som riktas mot kvinnor.

    1. Så bra sammanfattat! Har också vänt och vridit på det tusen varv och landat i samma. Många har belyst eventuella konsekvenser för den som blir uthängd, att man inte vet vad resultatet av en sån handling kan bli. Men åter till det verkliga offret i sammanhanget: kvinnan som blir utsatt. Vad blir konsekvenserna för henne? Vad gör det med en person att bli utsatt för hat och hot? Vem vet vad det kan leda till på sikt?

      Och jag är helt för att gå medelvägen först – att kontakta skola, föräldrar osv. Men jag såg så sent som idag bevis på föräldrars oförmåga att ta in att deras barn har betett sig risigt. Än en gång fick den drabbade kvinnan utstå ifrågasättanden om vad HON hade gjort för att uppmuntra killar till att skicka hat och hot ”för de kan ju inte bara att fått för sig att göra så utan att DU har bjudit in till det”.

      Och då står vi ju handfallna. När inte skola, föräldrar eller någon annan vill ta ansvar för, eller bidra till förändring, då finns det ju inte många fler sätt att uppmärksamma problemet än att go public. Och jag förstår till 100% att man gör det, i synnerhet om man försökt agera vettigt och metodiskt men har fått noll respons. Att låta beteendet fortgå mot kvinnor, normalisera och förminska det, genom att inte agera/reagera, är så mycket värre än att hänga ut en person som vägrar ta ansvar och konsekvenser för sina risiga handlingar.

      Men OBS! det finns en ålders-mognadsaspekt i det hela också, såklart. Men det mest aktuella fallet som har diskuterats rör ändå en 16-årig kille och i den åldern vill jag mena att man är fullt medveten om vad man pysslar med.

      Och Louise, jag tycker alltid att din sansade, nyanserade hållning är så uppfriskande och viktig. Jag tror att många som uttrycker sig t.ex. på instagram låter så orubbligt självklara, men jag tror att det har föregåtts av vridande och vändande och när det väl sätts på pränt kan det se förenklat och liksom obestridbart ut. Men obs, det är bara vad jag tror.

      Oavsett – viktig och intressant diskussion med otroligt många och knepiga aspekter att ta med i analysen <3

      1. Ja såklart att många tänkte efter och vridit och vänt. Tycker man är för dålig på att visa det bara. Det är liksom en viktigt del i diskussionen – varför har jag landat där jag är nu.
        Som du i ditt svar här.
        Jag håller ju inte med om allt men jag fattar vad du menar och hur du tänker.
        Jag tycker tex inte att ett uthängande av en 16åring är ok.
        Föräldrar som reagerar som i exemplet jag också sett kan 1. Reagera av skam eller 2. Reagera pga dumma i huvudet.
        Hjälper en uthängning då?
        Det är som att det är enda lösningen? (Nej inte i din kommentar, du nämner föräldrar och skola först)
        Vem ska bestämma var gränserna går? 16 år är okej, är 15? 14? Vad är beteende nog för uthängning?
        Och så stora frågan: vad blir konsekvensen? Når vi målet?

        Jag tror på en förenkling i anmälan. Att man ska kunna vända sig till polis snabbt och enkelt. Och jag tror på någon form av id för att kommentera/skaffa insta-konto osv.
        Och att jobba på bred front i skola och med föräldrar!

        På vilket sätt tänker du att den här uthängningen varit bra? För att han kanske blivit skrämd? Eller fått känna skam inför 90000 okända personer?
        Jag tror bättre att skrämmas av en polisanmälan och skam inför personer i ens närhet. Att han nekade inför föräldrarna betyder ju att han vet att det inte var ok beteende, eller?

        Och du!!! Tack för välformulerad kommentar! Så skönt att kunna diskutera utan att behöva tycka helt lika!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..