En månad och två veckor

Lilla fisen är alltså en månad och två veckor redan! Fast på ett sätt känns det ju som att hon alltid funnits. Jag har liksom svårt att minnas hur livet var före barn? De är ju så självklara liksom. Till och med Nou som egentligen bara hängt på utsidan typ en kvart.

Alltså nu skäms jag igen för den superstädade tvättstugan. Ni skulle ha sett den igår!! Man kunde inte gå in i den utan att kliva på saker!

Okej fyra situationer som beskriver livet just nu:

1. På väg med bil hem till svärisarna efter fritids. Jag och barnen. Jag kör (som om den infon behövdes när jag åker med tre barn?). Nou gråter hysteriskt, Märta försöker trösta. Funkar en stund sedan blir det ännu mer gråt. Hysterisk gråt. Försök köra bil vettigt med det soundtracket… Märta får till slut panik – förståeligt nog – och börjar själv gråta. Efter en stund tystnar båda. Då tappar Maja ner TVÅ pennor under sätet och katastofen är ett faktum. Tredje barnet gråter. Kom fram till svärisarna som en urvriden trasa.

2. Äter nybakat bröd med smör smält och ost. Mörkt ute. Mattias står bredvid och vaggar Nou fram och tillbaka och nynnar någon rytm. Sedan är det Mattias tur att äta och jag vaggar.

3. Ytterligare en bilfärd, denna gång kör Mattias. Ett barn sover. Ett annat kollar på Youtube. Jag hänger över babyskyddet och drar ut bröstet så långt det går för att nå bebis. Amning med revben som insats. Kan ej rekomenderas.

4. Nou nöjd i babysitter. Ett nyduschat barn blir torkat av Mattias. Ett annat nyduschat barn får tänderna borstade av mig.

Ja så är det just nu! Fast Nou är lugnare i bil än det verkar på dessa exempel. Och mer sällan nöjd i babysittern…

Ett helt vanligt samtal

Nu ska jag sova. Imorgon börjar skolan för BÅDA storbarnen! Hej hej vardag!

Ps: det ösregnar ute. Finns inget bättre ljud är regn mot tak.

  1. Andrea skriver:

    Så kul att följa ngn som också nyligen fått barn. Vår 2a heter som din stora, Märta och är 3 månader. Sån igenkänning på detta inlägg. M skrek i bilen och jag tänkte precis tanken om det var möjligt att amma bebisen i babyskyddet. Har tagit in din avrådan! 😅 Gillar din blogg o instakonto😊♥️

  2. Stina skriver:

    Min 3,5 åring sa häromdagen att hon också vill ha långa bröst när hon blir stor. ”Precis som du!” 😂💪

    1. Linn skriver:

      Underbart😂😂😂

  3. Becks skriver:

    Hahaha, så grymt att kunna amma i babyskyddet! Nöden kräver ingen lag 😂

    Ps! Skulle så gärna vilja höra din förlossningsberättelse med Nou (och din andra barn också för den delen men de kanske finns i arkivet?) Om det är något du själv vill dela med sig såklart ❤️

  4. Elin skriver:

    Ack väna minnen! Första barnet hade rasande kolik och jag skulle fly upp till min mamma som då bodde ca 150 mil (!!!) från oss (eller ja, vi bodde 150 mil ifrån henne eftersom vi hade flyttat söderut). Min bror kom ner, körde bilen och ca 80% av biltiden hängde jag, alltjämt bältad, över babyskyddet och tackade Gud för att jag har så pass flexiga och långa tuttar. Oerhört oskönt. Men absolut nödvändigt. Kolikskrik får själen att dö efter ca 30 sekunder!! Den bilresan glömmer jag aldrig…

  5. Hanna skriver:

    Jag hade en manuell bröstpump + flaska i bilen för amningsergonomins skull. Räddade oss ett pr gånger, trots flaskhatande bebis (men kanske ing man orkar med för typ 15 minuters bilfärd).

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..